Myndighetens uppgifter framgår bl.a. av förordningen (2015:1047) med instruktion för Statens skolverk.

Statens skolverk ska övergripande redogöra för hur myndigheten arbetar för att stärka sin informationssäkerhet och för hur den planerar för att möta framtida behov. Redovisningen ska innehålla en beskrivning av åtgärder för att utveckla den interna styrningen och uppföljningen av informationssäkerhetsarbetet. Skolverket ska även särskilt redogöra för följande:

• Om myndigheten gjort en utvärdering av det egna informationssäkerhetsarbetet genom Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps verktyg Infosäkkollen eller ett motsvarande metodstöd samt om åtgärder vidtagits med anledning av resultatet.
• Om en analys gjorts av om hot och sårbarheter för myndigheten förändrats i och med det rådande omvärldsläget, samt om åtgärder vidtagits eller planerats för att minska eventuella identifierade risker med anledning av detta.

Statens skolverk ska redogöra för vilka åtgärder myndigheten har vidtagit med anledning av de rekommendationer som Riksrevisionen lämnat i rapporten Skolverkets statistikuppdrag – information, uppföljning och utvärdering (RiR 2022:23).

Statens skolverk ska redovisa vilka verksamhetsutvecklingsinsatser som myndigheten har vidtagit och planerar att vidta när det gäller att stärka den egna organisationen, styrningen och uppföljningen i syfte att erbjuda skolväsendet ett ännu mer relevant och ändamålsenligt stöd som utgår från målgruppernas behov och vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Redovisningen ska omfatta hur Skolverket omhändertagit de erfarenheter och det arbete som gjorts, bl.a. vad gäller samverkan mellan skolmyndigheterna, inom ramen för uppdraget om en översyn av stöd och information via webbplatser samt om utveckling och samordning av forskningsspridning (U2023/02135).

1. Prognoser

Statens skolverk ska redovisa prognoser för 2024–2027 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes senast den

– 5 februari,

– 23 april,

– 26 juli, och

– 21 oktober.

Statens skolverk ska redovisa en prognos för de förslag om beställningsbemyndiganden som lämnats i budgetunderlaget och för de åtaganden som ingåtts med stöd av äldre beställningsbemyndiganden. Prognosen ska lämnas senast den 26 juli 2024 via Statsredovisningssystemet i Hermes och utformas enligt närmare information från Ekonomistyrningsverket.

Statens skolverk ska stärka sina åtgärder för att motverka felaktiga utbetalningar av stöd till oseriösa eller kriminella aktörer. Skolverket ska till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 1 oktober 2024 redovisa genomförda åtgärder och vilka möjligheter och hinder myndigheten ser för att motverka felaktiga utbetalningar.

Statens skolverk ska genomföra en nationell studie om antisemitism i skolväsendet. Syftet med studien är att undersöka barns, elevers och personals upplevelser av nutida antisemitiska uttryck, incidenter och attityder i skolväsendet samt redogöra för hur skolväsendet arbetar för att motverka detta. Myndigheten ska även lämna exempel på insatser som bidrar eller har bidragit till att motverka antisemitism inom skolväsendet. I arbetet med uppdraget ska Skolverket föra en dialog med Forum för levande historia och inhämta kunskaper och erfarenheter från Göteborgs universitet (Segerstedtinstitutet) samt andra relevanta aktörer. Skolverket ska löpande hålla Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet och Arbetsmarknadsdepartementet) informerat om arbetet. Uppdraget ska delredovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet med kopia till Arbetsmarknadsdepartementet) med kopia till Forum för levande historia senast den 2 december 2024 och slutredovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet med kopia till Arbetsmarknadsdepartementet) med kopia till Forum för levande historia senast den 1 december 2025.

För uppdraget får Skolverket under 2024 använda högst 1 000 000 kronor som ska redovisas mot det inom utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet för budgetåret 2024 uppförda anslaget 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m., anslagsposten 10 Nationell plan mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott. För 2025 beräknas 1 000 000 kronor avsättas för uppdraget under förutsättning att riksdagen anvisat medel för det aktuella anslaget. Medlen för 2024 utbetalas engångsvis efter rekvisition till Kammarkollegiet senast den 1 december 2024. Medel som inte har använts för avsett ändamål ska återbetalas senast den 31 mars 2025 till Kammarkollegiet. Vid samma tidpunkt ska en ekonomisk redovisning av använda medel lämnas till Kammarkollegiet. Rekvisition, återbetalning och redovisning av medel ska hänvisa till regleringsbrevet för budgetåret 2024 avseende Statens skolverk.

Statens skolverk ska ta fram en plan för utveckling av kartläggningsmaterial och bedömningsstöd i de obligatoriska skolformerna, gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning. I uppdraget ingår att analysera hur de obligatoriska kartläggningsmaterialen i förskoleklassen och bedömningsstöden i årskurs 1 kan utvecklas. Detta i syfte att utifrån behov ge en bättre bild av elevens kunskaper och av vilka arbetssätt som kan användas för att ge eleven rätt stöd i rätt tid. Skolverket ska även analysera hur elevers tidiga kunskapsutveckling bättre kan följas på såväl lokal som nationell nivå, t.ex. genom ny statistikinsamling. I uppdraget ingår även att se över kartläggningsmaterialet för bedömning av nyanlända elevers kunskaper och organiseringen av kartläggningen, inklusive vilken aktör som ska utföra den. Till detta hör om kartläggningen kan ske tidigare än i dag, om nuvarande material bör utvecklas och om materialet bör justeras för att fungera bättre för elever på gymnasieskolans språkintroduktion. Vidare ska Skolverket bedöma hur ytterligare frivilliga kartläggningsmaterial och bedömningsstöd bör införas. Skolverket ska vid utformningen av planen beakta de förslag som lämnats i betänkandet En tioårig grundskola – Införandet av en ny årskurs 1 i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan (SOU 2021:33). Vid genomförandet av uppdraget ska myndigheten även beakta lärares administrativa börda och föra en dialog med relevanta aktörer. Myndigheten ska redogöra för ekonomiska och andra konsekvenser av planens olika delar. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 15 november 2024. 

Statens skolverk ska kartlägga elevfrånvaron i de obligatoriska skolformerna. Syftet med kartläggningen är att ge en uppföljande nationell bild över omfattningen av elevfrånvaron sedan Skolverkets kartläggning 2021. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 20 december 2024.

Statens skolverk ska kartlägga och analysera elevutvecklingen, sökande och antagna fr.o.m. läsåret 2012/13 t.o.m. läsåret 2023/24, vid riksrekryterande Rh-anpassad utbildning, riksgymnasiet för döva, riksgymnasiet för hörselskadade och den riksrekryterande anpassade gymnasieutbildningen för elever med intellektuell funktionsnedsättning i kombination med dövhet eller hörselnedsättning. Skolverket ska även lämna en prognos avseende söktrycket för kommande tio år med start läsåret 2024/25. Den del av uppdraget som rör den riksrekryterande anpassade gymnasieutbildningen för elever med intellektuell funktionsnedsättning i kombination med dövhet eller hörselnedsättning ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 13 juni 2024. Övriga delar av uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 20 december 2024. Myndigheten ska hålla sig informerad om arbetet med Specialpedagogiska skolmyndighetens uppdrag i regleringsbrev för budgetåret 2024 om elevutveckling i specialskolan. 

Statens skolverk ska under 2024 ansluta relevanta informationsflöden till den infrastruktur för säker digital kommunikation, inom verksamheter inom välfärdsområdet som helt eller delvis är offentligt finansierade, som Myndigheten för digital förvaltning (Digg) ska tillhandahålla senast den 1 april 2024 i enlighet med sitt regleringsbrev för budgetåret 2024. Skolverket ska löpande hålla Digg informerad om uppdraget.

Statens skolverk ska under 2024 och 2025 tillsammans med Forum för levande historia vidareutveckla och följa upp verktyget för systematiskt arbete med demokratistärkande insatser i skolväsendet, folkbildningen och inom andra delar av utbildning för vuxna. Syftet är att motverka nutida uttryck för antisemitism och andra former av rasism. Verktyget ska anpassas så att det kan användas i förskola, förskoleklass, anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola. Myndigheterna ska erbjuda målgrupperna processtöd i arbetet med verktyget och arbeta utåtriktat för att nå fler förskolor och skolor, i synnerhet sådana förskolor och skolor som särskilt är i behov av arbete med verktyget. Utgångspunkten för uppdraget är densamma som för tidigare uppdrag (U2021/04941, Ku2021/02377). I arbetet med uppdraget ska Skolverket och Forum för levande historia inhämta kunskaper och erfarenheter från Folkbildningsrådet, Statens medieråd (fr.o.m. den 1 januari 2024 Mediemyndigheten) och andra relevanta aktörer. Myndigheterna ska löpande hålla Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet och Kulturdepartementet) informerat om arbetet. Uppdraget ska delredovisas gemensamt till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet och Kulturdepartementet) senast den 16 oktober 2024 och slutredovisas gemensamt till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet och Kulturdepartementet) senast den 15 januari 2026. I redovisningarna ska det ingå uppgifter om i vilken utsträckning och utifrån vilka utmaningar som förskolor och skolor har tagit del av det stöd som erbjuds inom ramen för uppdraget.

Statens skolverk ska genomföra insatser för att stärka barns och elevers språk-, läs-, skriv- och matematikutveckling och främja kvaliteten i undervisningen inom dessa områden. Insatserna ska riktas mot förskolan, förskoleklassen samt lågstadiet i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan. Inom ramen för uppdraget ska Skolverket genomföra insatser som stärker kompetensutvecklingen för lärare och förskollärare samt annan pedagogisk personal i förskolan och skolbibliotekarier. Skolverket ska också svara för handledarutbildning för legitimerade lärare och legitimerade förskollärare som ska leda kompetensutveckling inom språk-, läs-, skriv- och matematikutveckling. Insatserna ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Uppdraget ska samordnas med uppdraget om stärkta insatser för kollegialt lärande (U2023/02132). Uppdraget ska redovisas årligen senast den 28 februari med start 2025 till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet).

Statens skolverk ska tillsammans med Statens kulturråd ta fram läslistor med olika typer av litteratur, bl.a. svenska och internationella skönlitterära klassiker. Läslistorna ska vara uppdelade utifrån skolform och fungera som ett stöd för förskollärare och lärare i skolväsendet när de ska välja litteratur för sin undervisning. Myndigheterna ska i arbetet med uppdraget inhämta kunskaper och erfarenheter från Läsrådet och från en fristående referensgrupp bestående av personer med såväl litterär som utbildningspedagogisk kompetens. Skolverket ska vara samordnande myndighet för uppdraget. Uppdraget ska delredovisas gemensamt till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet och Kulturdepartementet) senast den 4 juni 2024. Delredovisningen ska innehålla ett utkast till läslistor. Uppdraget ska redovisas gemensamt till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet och Kulturdepartementet) senast den 4 december 2024. Denna redovisning ska innehålla färdiga läslistor. Uppdraget ska därefter, vid behov, redovisas gemensamt årligen med uppdaterade läslistor. Denna redovisning ska ske med start 2025, senast den 16 december, till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet och Kulturdepartementet).

Statens skolverk ska, när det bedöms vara relevant, använda sig av regionala statistikområden (RegSo) för analyser, uppföljningar och utvärderingar samt vid redovisning av statistik. Detta arbete förväntas bidra till underlag för arbetet med att främja utvecklingen av skolväsendet inom områden där utanförskapet är stort. Skolverket ska även bistå med sakkunskap och underlag som bidrar till Boverkets uppdrag i regleringsbrev för budgetåret 2024 om verktyg för statistik och analys på områdesnivå. Skolverket ska löpande hålla Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet och Arbetsmarknadsdepartementet) informerat om uppdraget. Uppdraget ska delredovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet och Arbetsmarknadsdepartementet) senast den 5 mars 2025 och slutredovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet och Arbetsmarknadsdepartementet) senast den 5 mars 2026. Skolverket ska redovisa vidtagna åtgärder, resultat, erfarenheter och utvecklingsområden.

För uppdraget får Skolverket under 2024 använda högst 1 500 000 kronor som ska redovisas mot det inom utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet för budgetåret 2024 uppförda anslaget 4:1 Åtgärder mot utanförskap, anslagsposten 2 Åtgärder mot utanförskap - del till Kammarkollegiet. För 2025 beräknas 1 500 000 kronor avsättas för uppdraget under förutsättning att riksdagen anvisat medel för det aktuella anslaget. Medlen för 2024 utbetalas engångsvis efter rekvisition till Kammarkollegiet senast den 5 december 2024. Medel som inte har använts för avsett ändamål ska återbetalas senast den 31 mars 2025 till Kammarkollegiet. Vid samma tidpunkt ska en ekonomisk redovisning av använda medel lämnas till Kammarkollegiet. Rekvisition, återbetalning och redovisning av medel ska hänvisa till regleringsbrevet för budgetåret 2024 avseende Skolverket.

Statens skolverk ska tillsammans med Kungl. biblioteket genomföra ett utvecklingsarbete avseende den officiella biblioteksstatistiken i syfte att stärka statistikens användbarhet, öka svarsfrekvensen bland skolbiblioteken och verka för att skolbibliotek ger jämförbara svar. Kungl. biblioteket ska vara sammankallande och samordnande myndighet för denna del av uppdraget. Skolverket ska även presentera en nationell lägesbeskrivning avseende skolbibliotek. Uppdraget ska genomföras med utgångspunkt i de förslag som Utredningen om stärkta skolbibliotek och läromedel har lämnat i delbetänkandet Skolbibliotek för bildning och utbildning (SOU 2021:3), avsnitt 7.4. Kungl. biblioteket och Statens skolverk ska gemensamt redovisa den del av uppdraget som rör den officiella biblioteksstatistiken till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 15 december 2025. Skolverket ska redovisa lägesbeskrivningen till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 15 december 2026 och därefter senast den 17 december 2027.

14. Arbete för att förebygga, upptäcka och åtgärda mäns våld mot kvinnor, inklusive våld i ungas relationer och hedersrelaterat våld och förtryck

Statens skolverk ska kartlägga och analysera förskolors, skolors och huvudmäns arbete med att förebygga, upptäcka och åtgärda mäns våld mot kvinnor, inklusive våld i ungas relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Skolverket ska även utveckla, genomföra och följa upp insatser inom området. I uppdraget ingår även att föreslå en struktur för samordning av arbetet med att förebygga, upptäcka och åtgärda mäns våld mot kvinnor, inklusive våld i ungas relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. I arbetet med uppdraget ska Skolverket inhämta kunskaper och erfarenheter från Jämställdhetsmyndigheten, Brottsförebyggande rådet, länsstyrelserna samt övriga relevanta myndigheter och organisationer. Uppdraget ska delredovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet med kopia till Arbetsmarknadsdepartementet) senast den 1 december 2025 och slutredovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet med kopia till Arbetsmarknadsdepartementet) senast den 1 december 2026.

Skolverket får under 2024 använda högst 2 000 000 kronor för uppdragets genomförande. Kostnaderna ska belasta det inom utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet uppförda anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder, anslagsposten 5 Särsk jämställdåtg – del till Skolverket. För 2025 beräknas 2 000 000 kronor avsättas för uppdraget och för 2026 beräknas 1 000 000 kronor avsättas under förutsättning att riksdagen anvisat medel för det aktuella anslaget.

Statens skolverk ska ansvara för en nationell samordning av stöd för antagningen till gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan. Stödet ska implementeras stegvis under 2024 och vara fullt implementerat till gymnasievalet för antagning inför läsåret 2025/26. Uppdraget innefattar bl.a. att tillhandahålla information om gymnasieantagningskanslier och stöd till de som arbetar med och ansvarar för antagning till gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan. Stödet ska bl.a. omfatta juridisk vägledning åt gymnasieantagningskanslierna. Skolverket ska löpande hålla Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) informerat om uppdraget. Uppdraget ska redovisas årligen i årsredovisningen.

Statens skolverk ska bistå Vetenskapsrådet i deras uppdrag att möjliggöra den tekniska driften och förvaltningen av de lösningar för inloggning till Skolverkets provtjänst för digitala nationella prov som har tagits fram inom ramen för tidigare givet uppdrag (U2021/03346). Uppdragstiden sträcker sig till den 31 december 2026. Skolverket ska utreda den fortsatta driften och förvaltningen efter detta datum. Uppdraget ska delredovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 1 oktober 2024 och 2025 och slutredovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 31 december 2026.

Detta uppdrag ersätter det av regeringen den 9 mars 2023 beslutade uppdraget till Statens skolverk om föreskrifter om det systematiska kvalitetsarbetet (U2023/00931). Skolverket ska meddela föreskrifter om hur det systematiska kvalitetsarbetet ska bedrivas inom skolväsendet. I föreskrifterna ska det bl.a. ingå bestämmelser om hur arbetet ska bedrivas för att betyg ska sättas på ett rättvisande sätt som återspeglar elevens kunskaper i ämnet. Vid utförandet av uppdraget ska Skolverket inhämta synpunkter från Statens skolinspektion i syfte att föreskrifterna ska bli ändamålsenliga vid tillsyn. Utifrån vikten av att inte i onödan öka den administrativa bördan ska Skolverket även inhämta synpunkter från Utredningen om en minskad administrativ börda för förskollärare och lärare (U 2023:01). Skolverket ska även inhämta synpunkter från Sveriges Kommuner och Regioner, Friskolornas riksförbund, Idéburna Skolors Riksförbund, Sveriges Skolledare, Sveriges Lärare och Utredningen om likvärdiga betyg och meritvärden (U 2023:02). Skolverket ska löpande hålla Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) informerat om uppdraget. Föreskrifterna ska meddelas senast den 28 februari 2025.

Statens skolverk ska komplettera redogörelsen av de ekonomiska konsekvenserna i det tidigare redovisade uppdraget Utökad undervisningstid (U2023/03279). Den totala kostnaden för den del av lärares arbete som direkt påverkas av en utökad undervisningstid, dvs. planering och genomförande av undervisning samt bedömning och dokumentation, ska redovisas. Skolverket ska även redogöra för kostnader som direkt påverkas av en utökad undervisningstid för övrig personal som fullgör uppgifter i undervisningen. Hänsyn ska tas till befintlig statistik. Kostnader som rör undervisning men som inte påverkas av utökad undervisningstid ska specificeras, t.ex. löner för skolledning och lärverktyg. Dessutom ska minskade kostnader för annan verksamhet, t.ex. fritidshem, som utgår i samband med en utökad undervisningstid specificeras. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 10 april 2024.

Statens skolverk ska förbereda för fortbildning i form av uppdragsutbildning för förskollärare, lärare och speciallärare. Fortbildningen ska avse ämnesdidaktisk fördjupning i barns och elevers språk-, läs-, skriv- och matematikutveckling. Innehållet ska bl.a. ge kunskaper om undervisningsmetoder för barns och elevers grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning samt metoder för att undervisa barn och elever med annat modersmål än svenska. Metoderna ska ha ett tydligt vetenskapligt stöd och dokumenterat pedagogiskt mervärde. Fortbildningen ska utformas så att deltagandet i så låg utsträckning som möjligt inverkar negativt på förskollärares arbete i barngruppen och lärares undervisningstid. Fortbildningen ska kunna ingå i den nationella strukturen för kompetensutveckling inom professionsprogrammet. Vid genomförandet av uppdraget ska Skolverket inhämta kunskaper och erfarenheter från Rådet för professioner i skolväsendet och från andra relevanta aktörer. Inom ramen för uppdraget ska myndigheten presentera det vetenskapliga stöd som ligger till grund för insatserna samt föreslå en plan för hur ramkursplaner ska arbetas fram. Myndigheten ska löpande hålla Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) informerat om uppdraget. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 28 februari 2025.

Statens skolverk ska utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet ta fram en kompetensutvecklingsmodell för att utveckla och stärka undervisningen. Myndigheten ska även beskriva hur modellen kan justeras för att användas i olika skolformer. Utgångspunkten för modellen ska vara att förskollärare och lärare ska kunna delta enskilt men möjligheter till gemensamma planerings- och reflektionstillfällen ska också byggas in. Syftet är att modellen ska användas för olika former av ämnesdidaktisk fördjupning inom ramen för förskollärarnas och lärarnas arbetstid. Inom ramen för uppdraget ska myndigheten presentera det vetenskapliga stöd som ligger till grund för modellen. Dessutom ska myndigheten lämna förslag på hur kompetensutvecklingsmodellen kan fungera inom ramen för professionsprogrammet. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 14 november 2024.

Statens skolverk ska tillhandahålla stöd till huvudmännen för kommunal vuxenutbildning när det gäller tillämpningen av behörighetsbestämmelserna i 20 kap. 20 och 20 a §§ skollagen (2010:800). Särskilt fokus ska vara på bedömningen av om en vuxen har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen, såsom språkliga förutsättningar. Stödet ska ges genom allmänna råd eller på annat för ändamålet lämpligt sätt. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 2 juni 2025.

Statens skolverk ska i enlighet med betänkandet Förskola för alla barn – för bättre språkutveckling i svenska (SOU 2020:67) se över och föreslå förändringar i barn- och fritidsprogrammets inriktning pedagogiskt och socialt arbete för att säkerställa en mer ändamålsenlig utbildning till barnskötare. Med en ändamålsenlig utbildning stärks och tydliggörs vilken kompetens eleven har efter fullföljd gymnasieutbildning. Alternativt kan en ny inriktning som utbildar till yrket föreslås. I översynen ska även den befintliga yrkesutgången till barnskötare ses över. Skolverket ska också se över hur de sammanhållna yrkesutbildningarna till barnskötare inom kommunal vuxenutbildning ska innehålla kurser i svenska eller svenska som andraspråk. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 2 december 2024.

Statens skolverk ska genomföra en kartläggning av i vilken omfattning och på vilket sätt säkerhet, trygghet och studiero samt undervisning i förskolan, förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, fritidshemmet, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan påverkas av förekomst av kriminalitet och våldsbejakande extremism, exempelvis i form av kriminella nätverk och grupperingar, i närområdet. De olika skolformerna och fritidshemmet ska så långt det är möjligt särredovisas. Vid genomförandet av uppdraget ska myndigheten inhämta kunskaper och erfarenheter från Brottsförebyggande rådet, Jämställdhetsmyndigheten, Polismyndigheten, Socialstyrelsen och Statens skolinspektion. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 30 juni 2025.

Statens skolverk ska lämna förslag på ändringar i examensmålen för de nationella programmen i gymnasieskolan och vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och för programmålen för de nationella programmen i anpassade gymnasieskolan. Examensmålen och programmålen ska bättre avspegla bl.a. den tekniska utvecklingen och anpassas till läroplanen och till ämnesplaner i gymnasieskolan respektive läroplanen och ämnesplaner och kursplaner i anpassade gymnasieskolan. Vid genomförandet av uppdraget ska myndigheten inhämta kunskaper och erfarenheter från de nationella programråden och Skolverkets råd för de högskoleförberedande programmen. Hänsyn ska tas till de olika programmens karaktär och särart samtidigt som gemensamma delar bör vara framskrivna på likartat sätt. Förslagen till examensmål och programmål bör också tas fram utifrån att läroplanernas mål inte upprepas om de inte tydligt kan knytas till programmets karaktär och särart.

Vid framtagandet av förslagen till examensmål och programmål ska hänsyn tas till kvalifikationer som fastställts i nivå 4 för gymnasieskolan, nivå 5 för ett fjärde tekniskt år (T4) och nivå 2 för anpassade gymnasieskolan i enlighet med bilaga 2 till förordningen (2015:545) om referensram för kvalifikationer för livslångt lärande. Förslagen ska betona målen för vilka kunskaper de högskoleförberedande programmen ska resultera i och målen för vilka kunskaper och färdigheter yrkesprogrammen ska resultera i. Myndigheten ska löpande hålla Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) informerat om uppdraget. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 31 mars 2025.

Statens skolverk ska kartlägga förekomsten av lärcentrum och motsvarande öppna verksamheter i landet och analysera den verksamhet som bedrivs vid dessa i kommunerna. I uppdraget ingår att kartlägga målgruppen för lärcentrum och de öppna verksamheterna och de samarbeten som kommunerna har med utbildningsanordnare, Arbetsförmedlingen, arbetsgivare m.fl. när det gäller lärcentrum och verksamheterna. Skolverket ska redovisa vilka tjänster och insatser som lärcentrum och de öppna verksamheterna erbjuder. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 30 april 2025.

Statens skolverk ska utreda hur fler elever kan få intresse för att studera inom gymnasial utbildning och eftergymnasial utbildning som innehåller STEM (Science, Technology, Engineering, Mathematics). Det kan t.ex. gälla hur fler pojkar och flickor med goda kunskaper i matematik kan motiveras att välja naturvetenskapsprogrammet eller teknikprogrammet inom gymnasieskolan eller motsvarande utbildning inom kommunal vuxenutbildning (komvux). Skolverket ska också analysera hur utbildningen i gymnasieskolan och komvux kan väcka och upprätthålla mäns och kvinnors intresse för vidare studier i STEM inom eftergymnasial utbildning.

I uppdraget ingår även att kartlägga i vilken omfattning huvudmännen erbjuder kurser eller nivåer i ämnen som ger särskild behörighet till eftergymnasiala studier inom STEM, t.ex. olika ingenjörsutbildningar. Om kartläggningen visar att många elever inte har tillgång till valbara kurser eller nivåer i ämnen som ger behörighet till studier inom STEM i eftergymnasial utbildning bör Skolverket analysera om det bör införas ett krav på huvudmännen att erbjuda sådana nivåer i ämnen. Skolverket ska analysera vilka nationella program eller inriktningar och vilka nivåer i ämnen ett sådant krav i så fall bör omfatta och om kravet bör gälla för både gymnasieskolan och komvux på gymnasial nivå. Skolverket ska också lämna nödvändiga författningsförslag och analysera konsekvenserna av ett sådant krav när det gäller elevers möjlighet att välja nivåer i ämnen inom andra områden, t.ex. språk- och yrkesämnen. Uppdraget ska delredovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 16 juni 2025 och slutredovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 16 mars 2026.

Statens skolverk ska revidera de allmänna råden om måluppfyllelse i förskolan. I arbetet ska myndigheten beakta förskolans reviderade läroplan (SKOLFS 2018:50) där svenska språkets ställning har förstärkts. Det bör bl.a. anges vilka kunskaper i svenska som personal som arbetar med barn i förskolan ska ha. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 11 juni 2025.

Statens skolverk ska redovisa sitt arbete med att kontinuerligt utveckla de ämnen och ämnesplaner i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan som myndigheten får meddela föreskrifter om. Redovisningen ska visa på vilka grunder och med vilken relevans nya ämnen och nivåer i ämnen tas fram inom gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan samt på vilka grunder ett ämne eller en nivå i ett ämne får ett visst innehåll. I uppdraget ingår även att redovisa statistik över vilka kurser som läses inom programfördjupningen på respektive nationellt program i gymnasieskolan. Skolverket ska i sin redovisning särskilt belysa på vilket sätt de ämnen och nivåer i ämnen som erbjuds inom programmen är relevanta för utbildningen och hur ämnena och nivåerna i ämnena stämmer överens med programmets examensmål respektive programmål. Uppdraget om statistik över vilka kurser som läses inom programfördjupningen på respektive nationellt program i gymnasieskolan ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 15 januari 2025. Uppdraget ska i övriga delar redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 13 februari 2025.

1. Insatser för att stärka barns och elevers språk-, läs och skrivutveckling – Läslyftet

Uppdraget om insatser för att stärka barns och elevers språk-, läs och skrivutveckling – Läslyftet ändras på så sätt att det upphör den 30 juni 2024.

Uppdraget om Tekniksprånget ändras på så sätt att fokus även ska läggas på att öka intresset för ingenjörsutbildningar hos unga som har avslutat ekonomiprogrammet. Särskilt fokus ska också läggas på att uppmuntra kvinnor att delta i Tekniksprånget. Uppdraget ska även fortsättningsvis redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) årligen senast den 1 mars. Uppdraget ändras på så sätt att det ska slutredovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 1 mars 2027.

Uppdraget om nationell samordning av undervisning i nationella minoritetsspråk ändras på så sätt att uppdraget förlängs. Skolverket ska delredovisa uppdraget till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 28 februari 2025 och slutredovisa uppdraget till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 30 december 2025.

Uppdraget om insatser för att förbereda professionsprogrammet ändras på så sätt att uppdraget förlängs. Uppdraget ska i stället redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 30 september 2025.

Uppdraget om språkträning för anställda inom välfärden ändras på så sätt att uppdraget förlängs. Insatser inom uppdraget ska i stället tillhandahållas under 2022–2026, med förbehåll för riksdagens godkännande i nödvändiga delar. Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 31 mars 2027.

Uppdraget om statistik om skolbibliotek och lägesbeskrivning ändras på så sätt att Statens skolverk även ska se över föreskrifterna (SKOLFS 2011:142) om uppgiftsinsamling från huvudmännen inom skolväsendet m.m., för att möjliggöra dels att personal i skolbibliotek redovisas i en egen kategori, dels att lärverktyg redovisas mer detaljerat. Denna del av uppdraget ska genomföras med utgångspunkt i de förslag som Utredningen om stärkta skolbibliotek och läromedel har lämnat i delbetänkandet Skolbibliotek för bildning och utbildning (SOU 2021:3), avsnitt 7.4, och i slutbetänkandet Läromedelsutredningen – böckernas betydelse och elevernas tillgång till kunskap (SOU 2021:70), avsnitt 4.7.1. I arbetet med denna del av uppdraget ska Skolverket inhämta kunskaper och erfarenheter från Statistiska centralbyrån. Denna del av uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 23 maj 2025.

Uppdraget om kompetensutvecklingsmodell för ämnesdidaktisk fördjupning ändras på så sätt att uppdraget förlängs. Uppdraget ska i stället redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 5 februari 2025.

1. Fler behöriga lärare i samiska. Uppdraget återges i regleringsbrevet för 2019.
2. Digitala verktyg för studie- och yrkesvägledning. Uppdraget återges i regleringsbrevet för 2020 och ska redovisas senast den 15 februari 2024.
3. Kompetensutveckling i grundsärskolan, gymnasiesärskolan och komvux som särskild utbildning. Uppdraget återges i regleringsbrevet för 2022 och ska slutredovisas senast den 29 februari 2024.
4. Demokratistärkande insatser för att motverka antisemitism och andra former av rasism. Uppdraget återges i regleringsbrevet för 2022 och ska slutredovisas senast den 15 januari 2024.
5. Kunskapssammanställningar om elevhälsa och stöd. Uppdraget återges i regleringsbrevet för 2022 och ska redovisas senast den 1 februari 2024.
6. Inledande kartläggning och validering inklusive fördjupad kartläggning inom komvux. Uppdraget återges i regleringsbrevet för 2022 och ska delredovisas senast den 15 februari 2024 och slutredovisas senast den 30 oktober 2025.
7. Stärkt systematiskt arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck. Uppdraget återges i regleringsbrevet för 2022 och ska slutredovisas senast den 2 december 2025.
8. Språkträning för anställda inom välfärden. Uppdraget återges i regleringsbrevet för 2023 och ska delredovisas senast den 27 mars 2024 och slutredovisas senast den 16 oktober 2024.
9. Förberedelser för ämnesbetyg. Uppdraget återges i regleringsbrevet för 2023 och ska redovisas senast den 10 januari 2025.
10. Utbildning för lärare i syfte att ge utökad behörighet – Lärarlyftet. Uppdraget återges i regleringsbrevet för 2023 och ska redovisas årligen senast den 28 februari.
11. Stöd och insatser med anledning av den ryska invasionen av Ukraina. Uppdraget återges i regleringsbrevet för 2023 och ska redovisas senast den 31 maj 2024.
12. Fortbildning av förskollärare. Uppdraget återges i regleringsbrevet för 2023 och ska redovisas senast den 28 februari årligen med start 2024.
13. Information om arbetsmarknadsutfall och vidare studier. Uppdraget återges i regleringsbrevet för 2023 och informationen ska finnas tillgänglig för huvudmännen senast den 31 maj 2024.
14. Fortbildning inom ämnesdidaktik, ledarskap och konflikthantering för lärare. Uppdraget återges i regleringsbrevet för 2023 och ska redovisas senast den 30 december 2025.
15. Fortbildningsinsatser för förskollärare i förskolan. Uppdraget återges i regleringsbrevet för 2023 och ska redovisas senast den 30 december 2025.
16. Stärkta insatser för kollegialt lärande. Uppdraget återges i regleringsbrevet för 2023 och ska redovisas senast den 30 december 2025.
17. Utvärdering av statsbidrag för fortbildning av lärare och förskollärare. Uppdraget återges i regleringsbrevet för 2023 och ska delredovisas senast den 1 december 2025 och slutredovisas senast den 1 december 2027.
18. Kartläggning av studieavbrott i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare. Uppdraget återges i regleringsbrevet för 2023 och ska redovisas senast den 27 mars 2024.
19. Kartläggning av den otillbörliga påverkanskampanjen mot svensk socialtjänst. Uppdraget återges i regleringsbrevet för 2023 och ska redovisas senast den 29 november 2024.
20. Översyn av området digitalisering i förskolans läroplan. Uppdraget återges i regleringsbrevet för 2023 och ska redovisas senast den 4 juni 2024.
21. Förbereda insamling och publicering av ekonomisk information på enhetsnivå. Uppdraget återges i regleringsbrevet för 2023.
22. Verktyg för sammanställningar av statistik. Uppdraget återges i regleringsbrevet för 2023 och ska redovisas senast den 28 februari 2025.

Se bilaga 2.

Anslagsposten får användas för Statens skolverks förvaltningsutgifter.

Övriga villkor

Statens skolverk ska kunna använda och samverka med det gemensamma radiokommunikationssystemet Rakel. Skolverket ska betala totalt 95 000 kronor till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som abonnemangsavgift för detta system. Beloppet ska betalas efter fakturering från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. 

Av medlen på anslagsposten får 8 500 000 kronor användas först efter beslut av regeringen.

Anslagsposten får användas för utvecklingsarbete, kompetensutveckling och internationella studier enligt nedan angivna villkor.

Villkor som avser uppdrag givna i särskild ordning

Högst 122 000 000 kronor ska användas för utgifter med anledning av uppdraget att svara för genomförandet av fortbildning i specialpedagogik (U2020/06064, U2023/00931 och U2023/02132) samt enligt förordningen (2015:938) om statsbidrag för handledare i specialpedagogik.

I enlighet med regeringsbeslut den 27 februari 2014 (U2014/01602 m.fl.) ska Statens skolverk betala ut 3 300 000 kronor till Linköpings universitet för uppdraget att stödja skolutvecklingen inom de naturvetenskapliga ämnena och teknik samt svara för en samordning av de verksamheter som bedrivs vid de nationella resurscentrumen i biologi, fysik respektive kemi vid Uppsala universitet, Lunds universitet respektive Stockholms universitet samt vid det egna resurscentrumet i teknik.

Högst 253 500 000 kronor ska användas för utgifter med anledning av Statens skolverks uppdrag att genomföra riktade insatser för högre kunskapsresultat och ökad måluppfyllelse (U2024/01164). Medlen får även användas för att slutföra samverkansperioden för huvudmän i redan beslutade urvalsomgångar samt för övriga åtaganden som myndigheten har planerat för inom ramen för uppdraget att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för barn och elever som är nyanlända eller har annat modersmål än svenska (U2019/03787) och uppdraget om samverkan för bästa skola (U2019/03786).

Villkor som avser uppdrag givna i regleringsbrev

Statens skolverk ska betala ut 18 000 000 kronor till Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) för utgifter med anledning av uppdraget att fortsatt genomföra Tekniksprånget.

Statens skolverk ska betala ut 5 000 000 kronor till Forum för levande historia för utgifter med anledning av uppdraget att genomföra demokratistärkande insatser för att motverka antisemitism och andra former av rasism.

Högst 25 000 000 kronor ska användas med anledning av uppdraget att ansvara för nationell samordning av undervisning i nationella minoritetsspråk.

Villkor som avser förordningar

Statens skolverk ska använda högst 482 000 000 kronor för utgifter i enlighet med 3 § förordningen (2011:947) om statsbidrag för gymnasial lärlingsutbildning och lärlingsliknande utbildning inom introduktionsprogram. För första halvåret 2024 för ansökan avseende vårterminen 2024 ska Skolverket besluta om högst 241 000 000 kronor. För andra halvåret 2024 för ansökan avseende höstterminen 2024 ska Skolverket besluta om högst 241 000 000 kronor.

Högst 94 200 000 kronor ska användas för utgifter i enlighet med förordningen (2014:854) om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning.

Högst 25 500 000 kronor ska användas för utgifter i enlighet med förordningen (1997:153) om statsbidrag till teknik- och naturvetenskapscentrum.

Högst 182 300 000 kronor ska användas för utgifter i enlighet med förordningen (2014:144) om statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete utanför ordinarie undervisningstid. Av dessa medel får högst 25 000 000 kronor fördelas till huvudmän för gymnasieskolan. Medlen ska i första hand användas enligt ovan men får även användas för utgifter i enlighet med förordningen (2014:47) om statsbidrag för undervisning under skollov.

Högst 100 000 000 kronor ska användas för utgifter i enlighet med förordningen om statsbidrag för undervisning under skollov. Medlen ska i första hand användas enligt ovan men får även användas för utgifter i enlighet med förordningen om statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete utanför ordinarie undervisningstid.

Högst 500 000 000 kronor ska användas för utgifter i enlighet med förordningen (2019:551) om statsbidrag för anställning av lärarassistenter.

Högst 106 100 000 kronor ska användas för utgifter för befattningsutbildning i enlighet med förordningen (2011:183) om befattningsutbildning och fortbildning för rektorer och annan personal med motsvarande ledningsfunktion i skola, förskola och fritidshem.

Högst 570 000 000 kronor ska användas för utgifter i enlighet med förordningen (2021:316) om statsbidrag till huvudmän för förskoleklasser och grundskolor med socioekonomiska utmaningar.

Högst 657 750 000 kronor ska användas för utgifter i enlighet med förordningen (2023:86) om statsbidrag för inköp av vissa läromedel.

Högst 100 000 000 kronor ska användas för utgifter för personalkostnader i akutskolor i enlighet med 5 § förordningen (2023:117) om statsbidrag för personalkostnader för akutskolor, speciallärare och elevhälsan.

Högst 496 000 000 kronor ska användas för utgifter för personalkostnader för speciallärare i enlighet med 8 § förordningen om statsbidrag för personalkostnader för akutskolor, speciallärare och elevhälsan. Medlen ska i första hand användas enligt ovan men får även användas för utgifter i enlighet med 10 § nämnda förordning.

Högst 80 000 000 kronor ska användas för utgifter för personalkostnader för speciallärare i särskilda undervisningsgrupper i enlighet med 10 § förordningen om statsbidrag för personalkostnader för akutskolor, speciallärare och elevhälsan. Medlen ska i första hand användas enligt ovan men får även användas för utgifter i enlighet med 8 § nämnda förordning.

Högst 209 000 000 kronor ska användas för utgifter för personalkostnader i elevhälsan i enlighet med 12 § förordningen om statsbidrag för personalkostnader för akutskolor, speciallärare och elevhälsan.

Högst 125 000 000 kronor ska användas för utgifter i enlighet med förordningen (2023:179) om statsbidrag för personalkostnader för skolsociala team.

Högst 45 000 000 kronor ska användas för utgifter i enlighet med förordningen (2011:355) om försöksverksamhet med riksrekryterande spetsutbildning i grundskolans högre årskurser och förordningen (2008:793) om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning.

Högst 60 000 000 kronor ska användas för utgifter i enlighet med förordningen (2023:889) om statsbidrag för införande av ämnesbetyg.

Högst 29 000 000 kronor ska användas för utgifter med anledning av uppdraget att genomföra insatser för att stärka barns och elevers språk-, läs-, skriv- och matematikutveckling. I detta ingår att fördela medel enligt förordningen (2024:56) om statsbidrag för handledare i språk-, läs-, skriv- och matematikutveckling.

Högst 176 000 000 kronor ska användas för utgifter i enlighet med förordningen (2024:62) om statsbidrag för inköp av litteratur.

Övriga villkor

Högst 4 000 000 kronor ska användas för elevers deltagande i och för anordnande av vetenskapstävlingar.

Medel under anslagsposten får användas för stipendier till islänningar för yrkesutbildning i Sverige.

Högst 100 000 kronor ska användas för utgifter i samband med Europeisk språkutmärkelse (European Language Label).

Statens skolverk ska betala ut 500 000 kronor till vardera Stockholms universitet och Lunds universitet för verksamheterna med nationellt resurscentrum i kemi respektive fysik.

Statens skolverk ska betala ut 1 700 000 kronor till Göteborgs universitet för verksamheten Nationellt centrum för matematikutbildning i syfte att stimulera den ämnesdidaktiska forskningen inom matematik och sprida dess resultat.

Statens skolverk ska betala ut 500 000 kronor till IYPT Sweden för förberedelser inför anordnandet av en internationell vetenskapstävling i Sverige.

Statens skolverk ska betala ut 2 500 000 kronor till OECD för finansiering av en uppföljning av de svenska resultaten i PISA-studien 2022 i enlighet med OECD:s projektförslag ”A Diagnostic Review with analysis of PISA-studien 2022 Results” (U2024/00363). Uppföljningen förväntas att redovisas senast i april 2025. Medlen ska utbetalas så snart myndigheten mottagit underlag med betalningsinstruktion från OECD.

Statens skolverk ska betala ut högst 500 000 000 kronor till landets kommuner i syfte att bidra till goda förutsättningar för att upprätthålla kvaliteten i undervisningen och minska risken att inflationen på ett negativt sätt påverkar förutsättningarna för barn och elever att få den utbildning och det stöd de har rätt till. Medel ska fördelas proportionellt utifrån antalet barn och unga i åldern 6–19 år i kommunen. Medel ska fördelas skyndsamt och ska användas till insatser i kommunal och enskild verksamhet i förskolan, förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, fritidshemmet, gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen.

Statens skolverk ska efter rekvisition betala ut 500 000 kronor till Stiftelsen Allmänna Barnhuset för att vidareutveckla och sprida Skolfam och Förfam. Det inkluderar bl.a. att fortsätta den nationella samordningen och utvecklingen av Skolfam, sprida Skolfam ytterligare regionalt och kommunalt, initiera nationell samordning av Förfam och utveckla en manual för Förfam. Skolverket ska redovisa användningen av medlen. Outnyttjade medel ska återbetalas till Skolverket senast den 27 mars 2025.

Statens skolverk ska betala ut 15 000 000 kronor av medlen under anslagsposten till WorldSkills Sweden för arbetet med att höja yrkesutbildningens kvalitet och attraktionskraft.

Högst 11 500 000 kronor ska användas för utgifter i enlighet med förordningen (2011:192) om statsbidrag för entreprenörskap i skolan och för upphandling av tjänster för att stödja entreprenörskap inom skolväsendet. 

Statens skolverk ska efter rekvisition betala ut 3 500 000 kronor till NTA Skolutveckling ekonomisk förening för arbetet med skolutvecklingsprogrammet Naturvetenskap och teknik för alla. Skolverket ska redovisa användningen av medlen. Outnyttjade medel ska återbetalas till Skolverket senast den 27 mars 2025.

Statens skolverk ska betala ut 700 000 kronor till ämneslärarorganisationer. 

Övriga medel ska användas för

• bidrag till elevorganisationer i form av verksamhetsstöd,
• bidrag till föräldraorganisationer,
• Sveriges anslutning till Europeiskt centrum för moderna språk i Graz,
• förberedelsearbete när det gäller uppfinnartävlingen Årets unga innovatör för elever i årskurserna 6–9, och
• stöd till Dyslexiförbundet för verksamheten vid Skrivknuten i Stockholm.

Medel under anslagsposten ska användas för ett elevbaserat tilläggsbidrag till Göteborgs, Kristianstads, Stockholms och Umeå kommuner för utbildning i gymnasieskolan för svårt rörelsehindrade elever. Antalet elevplatser och tilläggsbidraget för respektive kommun 2024 anges nedan. Medlen ska utbetalas till respektive kommun under februari och november 2024 med hälften av bidraget vid varje tillfälle.

Medlen ska vidare användas för ersättning till Örebro kommun enligt

• 6 § avtalet mellan staten och Örebro kommun om gymnasial utbildning i Örebro för döva och hörselskadade samt dövblinda ungdomar från hela landet, där elevantalet uppgår till 256 elever och totalt verksamhetsstöd till 96 207 000 kronor för 2024,
• 8 § nämnda avtal, där medel för särskilda stödinsatser för vårterminen 2024 ska uppgå till 796 000 kronor, och för höstterminen 2024 till 2 601 500 kronor,
• 9 § nämnda avtal, och
• 6 § avtalet mellan staten och Örebro kommun om utbildning vid den riksrekryterande anpassade gymnasieskolan för elever med dövhet och hörselskada. Utbetalning ska ske enligt vad som framgår av avtalen.

Till Örebro kommun ska även 10 000 000 kronor betalas för tillfälligt utökat statsbidrag till den riksrekryterande anpassade gymnasieskolan för elever med dövhet och hörselskada.

Från anslagsposten ska även betalas ersättning till Region Sörmland enligt avtal mellan staten och Region Sörmland om utbildning för barn och ungdomar med utvecklingsstörning från hela landet. Utbetalning ska ske enligt vad som framgår av avtalet.

Anslagsposten ska användas för utgifter i enlighet med förordningen (2001:160) om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskolan och fritidshemmet.

Anslagsposten ska användas för utgifter i enlighet med förordningen (2012:994) om statsbidrag för omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds. 

Anslagsposten ska användas för utgifter i enlighet med förordningen (2021:848) om statsbidrag för kvalitetshöjande åtgärder inom förskolan.

Statens skolverk ska efter rekvisition göra nedanstående utbetalningar av särskilt verksamhetsstöd för utbildningar med särskild inriktning under månaderna februari och september 2024, med hälften av bidraget vid varje tillfälle:

• 404 000 kronor till Mjölby kommun för utbildning i guldsmedsteknik, och
• 1 200 000 kronor till Nybro kommun för utbildning i glasblåsning.

Statsbidrag ska lämnas enligt förordningen (2011:7) om dansarutbildning samt enligt avtal mellan staten och Göteborgs och Stockholms kommuner om anordnande av förberedande dansarutbildning och yrkesdansarutbildning med följande belopp:

• 5 376 000 kronor till Göteborgs kommun för förberedande dansarutbildning,
• 5 376 000 kronor till Stockholms kommun för förberedande dansarutbildning, och
• 12 681 000 kronor till Stockholms kommun för yrkesdansarutbildning. Utbetalningarna ska ske i februari 2024.

Statsbidrag ska lämnas enligt förordningen om dansarutbildning samt enligt avtal mellan staten och Stockholms kommun för internatboende för elever på dansarutbildning med högst 3 425 000 kronor. Utbetalningarna ska ske i februari 2024 efter rekvisition.

Anslagsposten ska användas till kostnader för Sveriges anslutning till examensorganisationen International Baccalaureate Office (IBO) i Genève enligt förordningen (1993:795) om statsbidrag till avgifter till International Baccalaureate Office.

Anslagsposten ska användas till kostnader för statsbidrag enligt 16 § förordningen (SKOLFS 2002:7) om internationell gymnasial utbildning i Stockholm och Göteborg samt vid Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket i Sigtuna för bidragsåret 2024.

Anslagsposten ska användas till kostnader för statsbidrag till kommuner, regioner eller enskilda huvudmän för elever från nordiska länder enligt 12 kap. 8–10 §§ gymnasieförordningen (2010:2039) och 7 kap. 6–8 §§ förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning. För elever i gymnasieskolan ersätts huvudmännen med det belopp per elev, program och i förekommande fall inriktning som myndigheten har föreskrivit med stöd av 13 kap. 9 § gymnasieförordningen (riksprislistan). För särskilda varianter gäller dock det belopp som har beslutats för utbildningen enligt 5 kap. 11 § gymnasieförordningen och för riksrekryterande utbildningar, utom riksrekryterande idrottsutbildningar, det belopp som har beslutats enligt 5 kap. 18 § samma förordning. För utbildning som leder fram till International Baccalaureate gäller det belopp som myndigheten har föreskrivit för naturvetenskapsprogrammet i riksprislistan. Ersättning får dock lämnas med högst det belopp som tas ut vid interkommunal ersättning. För bidrag till kommun och region ska de belopp som har föreskrivits i riksprislistan reduceras med den ersättning för ingående mervärdesskatt som ingår i beloppen. För yrkesdansarutbildning enligt förordningen om dansarutbildning ska det belopp som avses i 12 kap. 8–10 §§ gymnasieförordningen motsvara anordnarens självkostnad. För elever i kommunal vuxenutbildning ersätts kommunen eller regionen med 53 400 kronor per 800 verksamhetspoäng.

När det gäller ersättning enligt förordningen (SKOLFS 1991:47) om ersättning vid personskada till elev i viss gymnasieskolutbildning utbetalas medlen av Statens skolverk till Kammarkollegiet efter faktura.

För statsbidrag enligt förordningen (2015:736) om statsbidrag till kostnader för utbildning i Sverige för utlandssvenska elever ska beloppet som avses i 7 § nämnda förordning för bidragsåret 2024 utgöra 42 400 kronor per termin och elev. Anslagsposten ska även användas till kostnader för statsbidrag enligt 8 § nämnda förordning.

Statsbidrag ska lämnas enligt förordningen (2011:538) om utbildning och statsbidrag för vissa barn och ungdomar som inte är folkbokförda i Sverige.

Högst 50 000 000 kronor ska användas för utgifter i enlighet med förordningen (2013:361) om statsbidrag för utbildning för barn som vistas i landet utan tillstånd.

Bidrag betalas ut enligt förordningen (1994:519) om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar.

Bidrag lämnas för undervisning i svenska och om Sverige vid Lycée International i Saint Germain-en-Laye i Frankrike enligt regeringsbeslut den 8 juni 1995 (U1995/02060). Beloppet som avses under punkten 2 i regeringsbeslutet ska för bidragsåret 2024 utgöra 17 290 kronor per elev.

Bidrag lämnas för undervisning i svenska och om Sverige vid United Nations International School of Hanoi i Vietnam enligt regeringsbeslut den 4 december 2003 (U2003/01402). Beloppet som avses i regeringsbeslutet ska för bidragsåret 2024 utgöra 17 290 kronor per elev.

Bidrag lämnas för undervisning i svenska och om Sverige vid den svenska sektionen vid Dubai International Academy i Förenade Arabemiraten enligt regeringsbeslut den 17 november 2011 (U2011/03012). Beloppet som avses i regeringsbeslutet ska för bidragsåret 2024 utgöra 17 290 kronor per elev.

Bidrag lämnas för undervisning i svenska och om Sverige vid den svenska sektionen vid QSI International School of Papa i Ungern enligt regeringsbeslut den 28 juni 2012 (U2012/01746). Beloppet som avses i regeringsbeslutet ska för bidragsåret 2024 utgöra 17 290 kronor per elev.

Bidrag lämnas enligt förordningen (SKOLFS 1998:30) om statsbidrag till svensk undervisning vid International School of Geneva och American School of Warszaw. Beloppet som avses i 7 § förordningen ska för bidragsåret 2024 utgöra 17 290 kronor per elev.

Enligt överenskommelsen den 27 juni 1996 mellan Norge och Sverige om samarbete på utlandsundervisningens område ska en ekonomisk avräkning mellan länderna ske efter varje läsårs slut. Denna ersättning ska tillföras respektive betalas ut från denna anslagspost av Statens skolverk.

Statsbidraget för svenska elever i finländska utlandsskolor enligt överenskommelsen den 19 februari 2014 mellan Sverige och Finland om samarbete på utlandsundervisningens område ska betalas ut från denna anslagspost av Statens skolverk.

Medel ska efter rekvisition betalas till Riksföreningen Sverigekontakt för att stödja svenskundervisning på Island. 

Ersättning till distansinstitut

Bidrag ska betalas ut till distansinstitut för undervisning enligt avtal mellan Statens skolverk och berörda parter.

Europaskolorna

Medel under anslagsposten ska användas för lönekostnader m.m. till personal som är anställd av Statens skolverk vid Europaskolorna.

Utvecklingsinsatser

Av medlen under anslagsposten får högst 1 200 000 kronor användas för Statens skolverks utvecklingsinsatser för svensk undervisning i utlandet.

Myndigheten ska redovisa de insatser som har genomförts.

Statens skolverk ska använda högst 20 000 000 kronor för utgifter för fortbildning i enlighet med förordningen om befattningsutbildning och fortbildning för rektorer och annan personal med motsvarande ledningsfunktion i skola, förskola och fritidshem. Fortbildningsinsatserna som erbjuds ska spegla rektorers behov av kontinuerlig fortbildning och utveckling av sin yrkesskicklighet under hela yrkeskarriären samt täcka ett behov av specifika fortbildningar för rektorer inom olika delar av skolväsendet. Medlen ska under 2024 även användas för utgifter för tillfälliga fortbildningsinsatser som inte anges i ovan nämnda förordning för rektorer och annan personal med motsvarande ledningsfunktion.

Högst 2 000 000 kronor ska användas för utgifter med anledning av uppdraget om fler behöriga lärare i samiska.

Högst 156 000 000 kronor ska användas för utgifter med anledning av uppdraget om insatser för att förbereda professionsprogrammet.

Högst 25 000 000 kronor ska användas för utgifter i enlighet med förordningen (2021:237) om statsbidrag för främjande av forskning och utvecklingsarbete i skolväsendet.

Högst 2 000 000 kronor ska användas för utgifter med anledning av uppdraget att genomföra insatser för att stärka barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling – Läslyftet. I detta ingår att fördela medel enligt förordningen om statsbidrag för handledare i språk-, läs- och skrivutveckling.

Högst 813 500 000 kronor ska användas för utgifter för uppdragsutbildning och för statsbidrag i enlighet med förordningen (2023:144) om statsbidrag för fortbildning av lärare och förskollärare. Av dessa ska

• högst 245 500 000 kronor användas för utgifter för fortbildning i enlighet med 5 § 2 samt 6 § 1 och 2 nämnda förordning, och
• högst 200 000 000 kronor användas för utgifter för fortbildning i enlighet med 5 § 2 och 6 § 1 nämnda förordning som syftar till att lärare och förskollärare ska avlägga en speciallärarexamen samt för speciallärarutbildning inom Lärarlyftet.

Högst 35 000 000 kronor ska användas för utgifter med anledning av uppdraget om fortbildning inom ämnesdidaktik, ledarskap och konflikthantering för lärare.

Högst 10 000 000 kronor ska användas för utgifter med anledning av uppdraget om fortbildningsinsatser för förskollärare i förskolan.

Högst 5 000 000 kronor ska användas för utgifter med anledning av uppdraget om stärkta insatser för kollegialt lärande.

Högst 10 000 000 kronor ska användas för utgifter med anledning av uppdraget att genomföra insatser för att stärka barns och elevers språk-, läs-, skriv- och matematikutveckling. I detta ingår att fördela medel enligt förordningen (2024:56) om statsbidrag för handledare i språk-, läs-, skriv- och matematikutveckling.

Resterande medel på anslagsposten får användas först efter beslut av regeringen.

Statens skolverk ska använda högst 3 000 000 000 kronor för utgifter i enlighet med förordningen (2016:100) om statsbidrag för höjda löner till lärare och förskollärare.

Högst 1 852 000 000 kronor ska användas för utgifter i enlighet med förordningen (2019:1288) om statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare. Av dessa medel ska högst 410 000 000 kronor användas för bidrag till huvudmän med skolenheter som har särskilt svåra förutsättningar.

Högst 23 000 000 kronor ska användas för medel till utbildningsbidrag enligt förordningen (2016:706) om utbildningsbidrag för kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen för personer som har en examen på forskarnivå. Statens skolverk ska efter rekvisition från Umeå universitet betala ut medel till de anordnande lärosätena. Rekvisition av medel för de studenter som deltar i utbildningen under våren 2024 ska lämnas senast den 3 april 2024. Skolverkets beslut ska omfatta hela året. Utbetalning av medel ska göras senast i april 2024 respektive september 2024. Outnyttjade medel ska återbetalas till Skolverket senast den 1 februari 2025.

Statens skolverk ska använda anslagsposten för utgifter i enlighet med förordningen (2018:49) om statsbidrag för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling.

Statens skolverk ska använda högst 4 337 622 000 kronor för utgifter i enlighet med förordningen (2016:937) om statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning.

Högst 125 000 000 kronor ska användas för utgifter i enlighet med förordningen (2023:603) om statsbidrag för yrkesinriktad vuxenutbildning vid företagsetableringar och företagsexpansioner.

Högst 50 000 000 kronor ska användas för bidrag för lärcentrum i enlighet med förordningen (2017:1303) om statsbidrag för lärcentrum.

Högst 61 000 000 kronor ska användas för att möjliggöra språkträning för anställda i välfärden.

Högst 100 000 000 kronor ska användas för utgifter för stimulansbidrag i enlighet med förordningen (2012:993) om statsbidrag för utbildning i svenska för invandrare.

Statens skolverk ska, utan rekvisition, göra följande utbetalningar för utbildningar med särskild inriktning.

600 000 kronor ska betalas ut till Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund för dess riksomfattande kursverksamhet. Bidraget betalas ut under mars och oktober 2024 med hälften av bidraget vid varje tillfälle.

10 000 000 kronor ska betalas ut till Samernas Utbildningscentrum i Jokkmokk som bidrag för utbildningsverksamheten. Bidraget ska betalas ut under januari 2024.

Villkor

Fördelningen mellan åren av belopp för infriade åtaganden är indikativ.

Av beställningsbemyndigandet på anslaget 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning ap. 1 får 125 000 000 kronor användas först efter beslut av regeringen.

Målet för den avgiftsbelagda verksamheten för legitimation för lärare och förskollärare är att avgifterna ska bidra till att täcka kostnaderna.