Mål

Att till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta.

Mål

Att nationellt och internationellt utveckla och tillämpa styrmedel i enlighet med de fem grundläggande miljövärdena.

Kärnsäkerhet

Kärntekniska anläggningar drivs på ett säkert sätt så att dosbelastningen på personalen och utsläppen av radioaktiva ämnen inte överskrider angivna gränsvärden.

Återrapportering

Strålsäkerhetsmyndigheten ska redovisa de åtgärder som myndigheten genomfört och på vilket sätt de bedöms ha påverkat säkerheten vid kärnkraftverken. Redovisningen ska särskilt omfatta utvecklingen av författningssamlingen, tillsynsinsatser, den pådrivande verksamheten, forskning samt kompetensbevarande åtgärder.

UV-strålning och annan skadlig optisk strålning

Antalet skador på grund av UV-strålning och annan skadlig optisk strålning ska minska.

Naturlig joniserande strålning

Stråldoser från naturlig joniserande strålning till allmänheten och arbetstagare ska begränsas.

Joniserande strålning

Verksamheter med joniserande strålning ska bedrivas så att det inte uppstår incidenter som kan leda till överskridande av dosgränser för personal och allmänhet, så att stråldoser till personal och allmänhet hålls så låga som det rimligen är möjligt samt så att miljön skyddas.

Medicinska undersökningar

Hälso- och sjukvården ska ha de rutiner och den kompetens som krävs för att medicinska undersökningar och behandlingar med strålning ska kunna utföras på ett säkert sätt.

Icke-joniserande strålning inkl. elektromagnetiska fält

Skador på människor och miljö som orsakas av verksamheter som använder icke-joniserande strålning ska minimeras.

Det ska finnas en vetenskapligt befäst kunskap kring effekterna av elektromagnetiska fält på människor och miljö.  

Återrapportering

Strålsäkerhetsmyndigheten ska redovisa de åtgärder som myndigheten genomfört och på vilket sätt de bedöms ha påverkat strålskyddet. Redovisningen ska särskilt omfatta utvecklingen av författningssamlingen, tillsynsinsatser, den pådrivande verksamheten, forskning samt kompetensbevarande åtgärder.

Transportsäkerhet

Strålsäkerhetsmyndigheten ska ha kontroll över allt radioaktivt material som finns i Sverige och att detta hanteras, transporteras och förvaras på ett säkert sätt så att inte materialet kommer på avvägar eller incidenter uppstår som kan leda till överskridande av dosgränser för personal och allmänhet

Säker hantering av radioaktiva ämnen och avfall

Verksamheter som hanterar radioaktiva ämnen och radioaktivt avfall bedrivs så att stråldoser till personal och allmänhet hålls så låga som det rimligen är möjligt samt så att miljön skyddas.

Säkert slutförvar

Använt kärnbränsle och radioaktivt avfall slutförvaras på ett sätt som gör att kommande generationer inte kan komma till skada.

Avfallsfinansiering

Det finns tillräckligt med ekonomiska resurser för att finansiera slutförvaringen av kärnavfall, använt kärnbränsle och annat radioaktivt avfall samt för att avveckla de kärntekniska anläggningarna.

Återrapportering

Strålsäkerhetsmyndigheten ska redovisa de åtgärder som myndigheten genomfört och på vilket sätt de bedöms ha påverkat säkerheten vid hantering av radioaktivt material. Redovisningen ska särskilt omfatta utvecklingen av författningssamlingen, tillsynsinsatser, den pådrivande verksamheten, forskning samt kompetensbevarande åtgärder.

Strålsäkerhetsmyndigheten ska också redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att säkerställa underlagen samt hur kontrollen av utbetalningar genomförts och kostnaderna för detta. Myndigheten ska vidare redovisa sin normgivning inom området. Av rapporteringen ska framgå hur åtgärderna bidragit till att säkerställa finansieringssystemet.

Nukleär icke-spridning

Svenskt kärnämne och svensk kärnteknisk utrustning ska användas som de har deklarerats i enlighet med Sveriges internationella åtaganden. Strålsäkerhetsmyndigheten ska säkerställa att ämnena eller utrustningen inte kommer till användning för kärnvapen, bl.a genom exportkontroll.

Återrapportering

Strålsäkerhetsmyndigheten ska redovisa de åtgärder som genomförts och på vilket sätt de bedöms ha påverkat arbetet med nukleär icke-spridning. Redovisningen ska särskilt omfatta utvecklingen av författningssamlingen, tillsynsinsatser, den pådrivande verksamheten, forskning samt kompetensbevarande åtgärder.

Kärnsäkerhets- och strålskyddssamarbete med Ryssland

Strålsäkerhetsmyndighetens ska bidra till att stärka strålskyddet för människa och miljö, stärka reaktorsäkerheten, stärka säkerheten vid hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall samt utveckla den nationella och regionala beredskapen mot radiologiska och kärntekniska olyckor i nordvästra Ryssland.

Myndighetens arbete i Ryssland ska bidra till att förhindra spridning av kärnvapen, kärnämnen och kärnteknisk utrustning.

Inom ramen för ovannämnda arbete ska Strålsäkerhetsmyndigheten också bistå Regeringskansliet med expertstöd vid t.ex. internationella möten och förhandlingar samt i kontakter med den Europeiska kommissionen och EBRD.

Insatser på icke-spridningsområdet som beslutas av Strålsäkerhetsmyndigheten ska under beredningsstadiet vara föremål för samråd och policydiskussion med Utrikesdepartementet. 

Återrapportering

Strålsäkerhetsmyndigheten ska göra en analys av måluppfyllelsen i förhållande till verksamhetens mål.

Strålsäkerhetsmyndigheten ska redovisa hur stödet förhåller sig till Europeiska kommissionens stödprogram för regionen och till stöd som lämnas via Nordliga dimensionens miljöpartnerskaps (NDEP) stödfond.

Mål

Att genom forskning, uppföljning och analys ta fram den kunskap som behövs för att genomföra och förnya insatser för att nå miljökvalitetsmålen.

Miljöövervakning

Strålsäkerhetsmyndigheten ska ha en god uppfattning om strålnivåer i olika miljöer liksom om förändringar i dessa vare sig de orsakas av naturliga förlopp, nya eller ändrade verksamheter, olyckor eller avsiktlig hantering.

Återrapportering

Strålsäkerhetsmyndigheten ska redovisa vilka insatser som gjorts för att bedriva ett sammanhållet miljöövervakningsprogram för strålning. Resultaten från programmet ska göras tillgängligt för andra intressenter.

Strålsäkerhetsmyndigheten ska till Miljömålsrådet redovisa förslag till kostnadseffektiva åtgärder för att nå miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö. Åtgärdsanalysen ska innehålla en beskrivning av de samhällsekonomiska konsekvenserna och förslag på lämpliga styrmedel.

Strålsäkerhetsmyndigheten ska till Miljömålsrådet redovisa uppgifter om nedlagda kostnader för arbetet med åtgärder för att uppnå miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö enligt rådets riktlinjer.

Mätteknik

Strålsäkerhetsmyndigheten ska upprätthålla en god mätteknisk kompetens och utföra mätningar av radon samt utföra kalibreringar av olika typer av radonmätare.

Myndigheten ska upprätthålla normaler för joniserande strålning med hög standard och tillräcklig omfattning och relevans samt utföra kalibreringar med hög internationell kvalitet av dosmätare.

Det ska finnas en god kompetens inom dosimetri, i första hand hos högskolor och näringsliv samt inom hälso- och sjukvården.

Återrapportering

Strålsäkerhetsmyndigheten ska redovisa vilka insatser som gjorts för att följa utvecklingen av mätteknik för radon. Antalet genomförda radonkalibreringar fördelat på de olika typer som utförts ska redovisas. Myndigheten ska också redovisa fördelningen av arbetstid för kalibrering och kvalitetssäkring respektive FoU i förhållande till årets uppsatta mål. Dessutom ska myndigheten redovisa resultatet av internationella jämförelser.

Mål

Målet är att minska risken för och konsekvenserna av allvarliga störningar, kriser samt olyckor. Skulle en sådan händelse inträffa ska kvinnors, mäns och barns liv, personliga säkerhet och hälsa tryggas samt skador på egendom eller i miljö hindras eller begränsas. Målet är dessutom att medverka till att minska lidande och skadeverkningar av allvarliga olyckor och katastrofer i andra länder.

Återrapportering

Strålsäkerhetsmyndigheten ska redovisa genomförd verksamhet och lämna en bedömning av vilka effekter dessa har haft för att bidra till att uppfylla de förmågemål som anges inom respektive verksamhets- och ansvarsområde. Redovisningen ska lämnas till Regeringskansliet senast den 14 november 2008.

Redovisningen enligt 9 § tredje stycket förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap ska lämnas vid samma tidpunkt och ej i samband med årsredovisningen.

Myndigheten ska redovisa ovanstående förmågor enligt skalan:

- god förmåga,

- i huvudsak god förmåga men med vissa brister,

- viss, men bristfällig förmåga, respektive

- ingen/mycket bristfällig förmåga.

Bedömningar av förmågan ska göras gentemot risker som identifieras i myndighetens risk- och sårbarhetsanalys samt mot utpekade scenarion enligt regeringens särskilda anvisning. Indikatorer på förmåga och mall för förmågebedömningarna utarbetas av Krisberedskapsmyndigheten och fastställs av regeringen.

Åtgärder och verksamheter finansierade av anslaget 7:5 Krisberedskap och de effekter dessa haft på förmågorna ska särredovisas.

Mål

Målet är att säkerställa en robusthet i samhällsviktig verksamhet för att kunna motstå och hantera så väl olyckor som allvarliga händelser och störningar i samhället.

Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar

Målet är att säkerställa en robusthet i samhällsviktig verksamhet för att kunna motstå och hantera såväl olyckor som allvarliga händelser och störningar i samhället.

Mål

Målet är att aktörer med operativt ansvar vid en kris eller olycka ska ha en god förmåga att snarast påbörja åtgärder för att hantera, eller medverka i hanteringen av, allvarliga störningar och kriser och att genomföra de åtgärder som krävs för att avhjälpa och lindra effekterna av det inträffade. Förmåga ska också finnas att kunna samarbeta med och ge stöd till operativa aktörer och andra länder.

Operativ förmåga

Målet är att aktörer med operativt ansvar vid en kris eller olycka ska ha en god förmåga att snarast påbörja åtgärder för att hantera, eller medverka i hanteringen av, allvarliga störningar och kriser och att genomföra de åtgärder som krävs för att avhjälpa och lindra effekterna av det inträffade. Förmåga ska också finnas att kunna samarbeta med och ge stöd till operativa aktörer och andra länder.

Mål

Målet är att myndigheter och aktörer ska ha en god förmåga att vid allvarliga störningar och kriser leda och fatta beslut inom eget ansvars- och verksamhetsområde samt sprida snabb, korrekt och tillförlitlig information. Vid behov ska berörda aktörer också kunna medverka i samordning och koordinering av åtgärder samt samverka med andra.

Krisledningsförmåga

Målet är att myndigheter och aktörer ska ha en god förmåga att vid allvarliga störningar och kriser leda och fatta beslut inom eget ansvars- och verksamhetsområde samt sprida snabb, korrekt och tillförlitlig information. Vid behov ska berörda aktörer också kunna medverka i samordning och koordinering av åtgärder samt samverka med andra.

Mål

Stärkt demokrati, rättvis och hållbar utveckling samt närmande till Europeiska unionen och dess värdegrunder.

Kärnsäkerhets- och strålskyddssamarbete med Ukraina

Strålsäkerhetsmyndigheten ska bidra till att stärka strålskyddet för människa och miljö, höja reaktorsäkerheten samt utveckla den nationella och regionala beredskapen mot radiologiska olyckor i Ukraina.

Inom ramen för ovannämnda arbete ska Strålsäkerhetsmyndigheten också bistå Regeringskansliet med expertstöd vid t.ex. internationella möten och förhandlingar samt i kontakter med den Europeiska kommissionen och EBRD.

Icke-spridningssamarbete med Ukraina, Georgien och Armenien

Strålsäkerhetsmyndigheten ska bidra till att förhindra spridning av kärnvapen, kärnämne och kärnteknisk utrustning i Ukraina, Georgien och Armenien, bl.a. genom att förbättra fysiskt skydd.

Insatser på icke-spridningsområdet som beslutas av Strålsäkerhetsmyndigheten ska under beredningsstadiet vara föremål för samråd och policydiskussion med Utrikesdepartementet. 

Återrapportering

Strålsäkerhetsmyndigheten ska ländervis göra en analys av måluppfyllelsen i förhållande till verksamhetens mål och åskådliggöra måluppfyllelsen med ett urval insatser. Insatsredovisningen ska innefatta insatsens mål, prestationer, kostnad, resultat samt myndighetens bedömning av resultaten i förhållande till insatsens mål.

Strålsäkerhetsmyndigheten ska redovisa hur stödet förhåller sig till Europeiska kommissionens stödprogram för regionen.

Strålsäkerhetsmyndigheten ska redovisa utgiftsprognoser för 2008-2011 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna ska lämnas i Hermes enligt instruktion från Ekonomistyrningsverket.

1 augusti

30 oktober

Strålsäkerhetsmyndigheten ska redovisa väsentliga informations- och kommunikationsinsatser samt kostnader för dessa.

Strålsäkerhetsmyndigheten ska inom myndighetens ansvarområde verka för att aktörer med uppgifter inom samhällets krisberedskap ansluter sig till det gemensamma radiokommunikationssystemet Rakel. Arbetet ska ske i samverkan med Krisberedskapsmyndigheten.

Aktiva insatser och god samverkan mellan flera myndigheter krävs för att Sverige ska efterleva FN:s och EU:s bindande beslut om restriktiva åtgärder (sanktioner) mot Iran samt FN:s resolution (1540) om åtgärder mot spridning av massförstörelsevapen och Proliferation Security Initiative (PSI). Strålsäkerhetsmyndigheten ska därför, tillsammans med andra berörda myndigheter, utveckla välfungerande samverkansformer, inklusive rutiner för informationsutbyte. Myndigheten ska rapportera till regeringen om uppnådda resultat och eventuella behov av justeringar i gällande regelverk senast den 1 december 2008. Inspektionen för strategiska produkter, ISP, bär det myndighetssamordnande ansvaret för uppdragets fullgörande.

Strålsäkerhetsmyndigheten ska redovisa en nationell plan för allt radioaktivt avfall till regeringen (Miljödepartementet) senast den 30 juni 2009. Arbetet ska ske i samverkan med andra berörda myndigheter och aktörer. Planen bör innehålla en strategi med mål för omhändertagande av allt radioaktivt avfall. Planen ska beskriva hur avfallet uppkommer, hanteras och slutförvaras. Planen ska också belysa eventuella problem med nuvarande hantering och peka på områden där ytterligare åtgärder behövs. Av planen och strategin ska olika aktörers roller och ansvar framgå.

Statens strålskyddsinstitut hade i uppdrag att till Statens folkhälsoinstitut rapportera utvecklingen av bestämningsfaktorerna för hälsan inom det egna verksamhetsområdet och bistå institutet med dataunderlag som visar utvecklingen samt rapportera de insatser som genomförts för att påverka utvecklingen. Aktuella bestämningsfaktorer och period för vilken data ska lämnas bestäms i samråd med Statens folkhälsoinstitut. Redovisningen skulle ske till Statens folkhälsoinstitut före den 1 april 2008. Strålsäkerhetsmyndigheten ska vid behov komplettera denna redovisning före den 1 oktober 2008.

Myndigheten disponerar en räntekontokredit på 10 000 000 kronor för att använda till vissa akuta mätinsatser i händelse av en radiologisk olycka.

Strålsäkerhetsmyndigheten ska senast den 1 mars 2009 redovisa en översyn av nödkrediten. Översynen ska omfatta kreditbelopp och användningsområde.

Strålsäkerhetsmyndigheten ska senast den 15 mars 2009 redovisa utfallet av de infordrade avgifterna enligt förordningen (2008:463) om vissa avgifter till Strålsäkerhetsmyndigheten. Redovisningen ska omfatta utfall av avgifter i förhållande till kostnader för den tid förordningen har gällt samt förslag till avgifter för 2009-2011. Redovisningen ska också omfatta förslag på andra verksamheter som skulle kunna täckas in av avgifter enligt förordningen, till exempel enheten för kärnavfallsekonomi, samt eventuellt nödvändiga författningsändringar.

Strålsäkerhetsmyndigheten ska senast den 1 april 2009 redovisa erfarenheter från sammanläggningen av Statens strålskyddsinsitut och Statens kärnkraftinspektion och från bildandet av Strålsäkerhetsmyndigheten. Erfarenheterna ska avse såväl de verksamhetsmässiga som de ekonomiska och personella konsekvenserna. Avsikten med rapporteringen är att den ska vara till gagn för kommande strukturförändringar i staten.

Strålsäkerhetsmyndigheten ska senast den 22 december 2008 avrapportera en analys av behovet av en lagöversyn inom kärnteknik- och strålskyddsområdet.

Strålsäkerhetsmyndigheten ska vid utformningen av föreskrifter, allmänna råd och andra styrande dokument sträva efter att minska företagens administrativa kostnader till följd av statliga regler. Myndigheten ska i sin verksamhet i övrigt verka för att förenkla för företagen.

Strålsäkerhetsmyndigheten ska inom sitt ansvarsområde bistå Regeringskansliet (Miljödepartementet) i arbetet med att ta fram underlag till regeringens handlingsplan för regelförenkling för företagen. I uppdraget ingår bl.a. en redovisning av arten och inriktningen av det förenklingsarbete som bedrivs vid myndigheten samt av förenklingsåtgärder. En närmare precisering av innehållet i uppdraget kommer att ske i ett särskilt regeringsbeslut.

Som ett led i mätningarna av företagens administrativa kostnader ska Strålsäkerhetsmyndigheten bistå Verket för näringslivsutveckling (Nutek) i arbetet med att mäta förändringar av myndighetens föreskrifter och allmänna råd som påverkar företagens administrativa kostnader.

Anslagsposten får disponeras i enlighet med villkoren för anslaget 06 34 04 Strålsäkerhetsmyndigheten.

Anslagsposten får disponeras i enlighet med villkoren för anslaget 06 34 04 Strålsäkerhetsmyndigheten.

Anslagsposten får disponeras i enlighet med villkoren för anslaget 06 34 04 Strålsäkerhetsmyndigheten.

Från anslaget får högst 40 000 000 kronor användas för forskning och tekniskt stöd samt för utgifter för resor, information och administration, inklusive personalkostnader, som är direkt föranledda av forskningsverksamheten.

Strålsäkerhetsmyndigheten ska för andra halvåret 2008 betala totalt 125 000 kronor till Krisberedskapsmyndigheten (KBM) som abonnemangsavgift för det gemensamma radiokommunikationssystemet Rakel i enlighet med KBM:s regleringsbrev för 2008. Beloppet ska betalas kvartalsvis i efterskott efter fakturering från KBM.

Från anslaget ska medel för de lokala säkerhetsnämnderna vid Barsebäcks, Forsmarks, Oskarshamns och Ringhals kärnkraftverk samt vid Studsvik AB:s forskningsanläggning utbetalas. Medlen ska betalas kvartalsvis i förskott efter rekvisition och får tillsammans med medel som tidigare under 2008 utbetalats av Statens kärnkraftinspektion högst uppgå till 400 000 kronor per nämnd under budgetåret 2008.

Av anslaget får högst 2 000 000 kronor utbetalas till andra myndigheter, landsting, kommuner och frivilligorganisationer för att täcka kostnader i samband med hälsoupplysning om UV-strålningens risker.