Strålsäkerhetsmyndigheten ska redovisa prognoser för 2017–2021 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i Hermes enligt instruktion från Ekonomistyrningsverket

- den 18 januari

- den 17 februari

- den 3 maj

- den 31 juli

- den 25 oktober 2017.

Strålsäkerhetsmyndigheten ska, i de fall myndigheten redovisar individbaserad statistik, redovisa, analysera och kommentera statistiken efter kön.

Strålsäkerhetsmyndigheten ska föreslå nödvändiga justeringar av avgiftsnivåer i förordningen (2008:463) om vissa avgifter till Strålsäkerhetsmyndigheten och redovisa förslaget till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast den 9 oktober 2017.

Myndigheterna ska bidra till regeringens satsning på moderna beredskapsjobb i staten som införs successivt fr.o.m. 2017 och som syftar till att sysselsätta minst 5000 personer 2020. För 2017 bör omfattning uppgå till minst 500 personer. Myndigheterna ska eftersträva att anställa personer som står långt från arbetsmarknaden inklusive nyanlända för att utföra enklare arbetsuppgifter vid myndigheten. Strålsäkerhetsmyndigheten ska lämna in en redovisning till Statskontoret senast den 1 augusti 2017 enligt instruktion från Statskontoret.

Regelverket och ersättningen för de moderna beredskapsjobben ska motsvara de villkor som gäller för den subventionerade anställningsformen extratjänster, som handläggs och betalas ut av Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen och Arbetsgivarverket har i uppdrag att bistå med stöd till myndigheterna inom sina respektive ansvarsområden i detta arbete.

Strålsäkerhetsmyndigheten ska redovisa hur det årliga resursbehovet för att genomföra myndighetens uppdrag kommer att påverkas fram t.o.m. år 2022. Redovisningen ska avse den påverkan på myndighetens verksamhet som sker genom att kärnkraftverk tas ur drift och avvecklas under perioden. Myndigheten ska även redovisa konsekvenser för myndighetens finansiering, när dessa beräknas inträffa och föreslå hur myndighetens olika verksamheter avseende kärnkraft och restprodukter ska finansieras samt hur en eventuell förändring bör ske. Redovisningen ska även omfatta finansiering av den forskning samt de studier och utredningar som myndigheten initierar i syfte att dels utveckla nationell kompetens inom myndighetens verksamhetsområde, dels stödja och utveckla myndighetens tillsyn. Uppdraget ska redovisas senast den 1 mars 2018 till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet).

Strålsäkerhetsmyndigheten ska bistå Regeringskansliet med teknisk sakkunskap avseende det internationella initiativet om verifikation av kärnvapennedrustning (IPNDV) samt delta och aktivt bidra till arbetsgrupperna om utveckling av metoder och instrument samt om inspektioner och kapacitetsuppbyggnad. Strålsäkerhetsmyndigheten ska redovisa sitt arbete inom ramen för IPNDV och inom ramen för arbetsgrupperna. Av redovisningen ska även den fortsatta arbetsprocessen inom initiativet framgå. Uppdraget ska redovisas senast den 15 oktober 2017 till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet och Utrikesdepartementet).

Strålsäkerhetsmyndigheten ska bistå Regeringskansliet med teknisk sakkunskap under det förberedande arbetet med en internationell konvention för ett kärnvapenförbud. I genomförandet av detta uppdrag ska myndigheten kontinuerligt samråda med Regeringskansliet (Utrikesdepartementet).

Strålsäkerhetsmyndigheten ska, i egenskap av bevakningsansvarig myndighet enligt förordningen (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap, redovisa vilka övergripande åtgärder som myndigheten har vidtagit för att bedriva ett systematiskt säkerhetsskyddsarbete i enlighet med säkerhetsskyddslagen (1996:627) och säkerhetsskyddsförordningen (1996:633).

Redovisningen ska lämnas senast den 22 februari 2018 till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet med kopia till Justitiedepartementet) och vara en del av den redovisning som ska ske enligt regeringens beslut den 15 december 2015 om planeringsanvisningar för det civila försvaret (dnr Ju2015/09669/SSK).

Strålsäkerhetsmyndigheten ska bedriva grannlandssamarbete med Ryssland och utvecklingssamarbete med Ukraina, Georgien, Moldavien och Vitryssland.

Grannlandssamarbete med Ryssland ska främst avse hantering av radioaktivt och nukleärt avfall men också nukleär icke-spridning, utvecklingen av stärkta beredskapskontakter (inkl. miljöövervakning) och avvecklingsfrågor relaterade till kärnkraftverk. Verksamheten ska avse nordvästra Ryssland och Sveriges närområde förutom verksamhet avseende nukleär icke-spridning som får avse hela Ryssland.

Samarbetet ska syfta till att bidra till att skapa en höjd strålsäkerhet och miljökvalitet i både Ryssland och Sverige och ge stöd till utvecklingen av Rysslands myndighetsstrukturer och lagstiftning. Samarbetet ska syfta till att bidra till att stärka Sveriges miljö- och utrikespolitiska inriktning avseende miljö, fred och säkerhet. Samarbetet ska så långt möjligt samfinansieras med Ryssland.

Strålsäkerhetsmyndigheten ska koordinera sin verksamhet med det arbete på strålsäkerhetsområdet som internationella organisationer och andra länder har med Ryssland och verka för att Ryssland integreras i olika regionala och internationella ramverk för strålsäkerhet och miljö och bidrar till dess måluppfyllelse.

Den genomförda verksamheten ska sammanfattas i en separat rapport till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast den 1 mars 2017. Senast den 1 maj 2017 ska Strålsäkerhetsmyndighetens planer för framtida insatser på området rapporteras till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet). Rapporten ska utgå från Sveriges internationella åtaganden, samarbetet med de nordiska länderna och andra stater inom området samt innehålla en analys av insatsbehov inom olika insatsområden. Inom utvecklingssamarbetet i Östeuropa ska Strålsäkerhetsmyndigheten särskilt redovisa sin verksamhet i Ukraina.

Insatser av principiellt viktig natur, som beslutas av Strålsäkerhetsmyndigheten, ska under beredningsstadiet vara föremål för samråd och policydiskussion med Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet och Utrikesdepartementet).

Strålsäkerhetsmyndigheten ska vidare delta i Arktiska rådets arbete i det samarbete som avser strålsäkerhetsfrågor.

Strålsäkerhetsmyndigheten får medel för biståndsverksamhet och ska sammanställa samt rapportera statistik till Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) i enlighet med OECD:s biståndskommittés (DAC) direktiv. Sida meddelar tidpunkter för rapportering.

Strålsäkerhetsmyndigheten ska genomföra ett stödprogram till Internationella atomenergiorganet (IAEA). Kostnaderna för programmet ska särredovisas.

Strålsäkerhetsmyndigheten ska kunna använda och samverka med det gemensamma radiokommunikationssystemet Rakel. Strålsäkerhetsmyndigheten ska betala totalt 668 400 kronor till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som abonnemangsavgift för detta system. Beloppet ska betalas efter fakturering från MSB. 

Av anslagsposten får högst 4 000 000 kronor utbetalas till andra myndigheter, landsting, kommuner och frivilligorganisationer för att täcka kostnader i samband med hälsoupplysning om UV-strålningens risker.

Från anslagsposten ska medel för de lokala säkerhetsnämnderna vid Barsebäcks, Forsmarks, Oskarshamns och Ringhals kärnkraftverk samt vid Studsviks kärntekniska anläggningar utbetalas. Medlen ska betalas kvartalsvis i förskott efter rekvisition och får högst uppgå till 400 000 kronor per nämnd under budgetåret 2016. 

Från anslagsposten får högst 200 000 kronor användas till det svenska bidraget till Internationella strålskyddskommissionen.

Anslagsposten får användas för grundläggande och tillämpad forskning för att utveckla nationell kompetens inom myndighetens verksamhetsområde och för att stödja och utveckla myndighetens tillsyn.

Anslagsposten får användas till myndighetens kostnader för resor, information och administration, inklusive personalkostnader som är direkt föranledda av forskningsverksamheten.

Villkor

Strålsäkerhetsmyndigheten får under 2017 ingå ekonomiska åtaganden som innebär utgifter för varor och tjänster som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 30 000 000 kronor för åren 2018–2022 inom de delar av myndighetens verksamhet som finansieras med medel från kärnavfallsfonden. Dessa åtaganden ska finansieras med medel från kärnavfallsfonden.

Beloppen under rubriken "Infriade åtaganden" i tabellen ovan är indikativa och anger hur fördelningen av utgifterna beräknats för respektive period.

Villkor

Med undantag från 2 kap. 1 § kapitalförsörjningsförordningen (2011:210) får anläggningstillgångar som Strålsäkerhetsmyndigheten använder i den nationella strålskyddsberedskapen finansieras från anslaget 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten.