Utöver vad som framgår av bestämmelserna i 3 kap. förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska myndigheten definiera och redovisa de kvalitativa aspekterna av verksamhetens resultat.

Riksantikvarieämbetet ska redovisa hur bidragsgivningen från anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård har främjat ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas samt hur bidragsgivningen skapat förutsättningar för ökad livskvalitet och en hållbar utveckling. Riksantikvarieämbetet ska särskilt redovisa hur bidragsgivningen hur bidragsgivningen använts för att förnya och utveckla kulturmiljöarbetet, t.ex. rörande medborgarnas delaktighet och tillgång till en mångfald av kulturmiljöer.

Riksantikvarieämbetet ska redovisa hur myndigheten har använt eller fördelat medlen från anslag 1:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet. Redovisningen ska omfatta

• vilka strategiska prioriteringar som legat till grund för användningen eller fördelningen av medel,
• vilka insatser som finansierats eller delfinansierats av anslaget under året,
• på vilket sätt insatserna förväntas bidra till kulturområdets utveckling, och
• en resultatbedömning av genomförda insatser.

Riksantikvarieämbetet ska redovisa resultaten av arbetet med att utveckla och kvalitetssäkra den information om fornlämningar som myndigheten förvaltar. Regeringen har avsatt särskilda medel för att stärka detta arbete inom ramen för anslag 7:2 Bidrag till kulturmiljövård. Riksantikvarie-
ämbetet ska särskilt redovisa hur dessa medel har använts.

Riksantikvarieämbetet ska redovisa resultaten av myndighetens arbete för att främja utvecklingen på det uppdragsarkeologiska området.

Riksantikvarieämbetet ska redovisa vilka som fått bidrag enligt förordningen (2003:248) om bidrag till lönekostnader inom verk-
samheten Kulturarvs-IT, med vilka belopp och för vilka ändamål. Redovisningen ska också innehålla en bedömning av statsbidragets effekter i förhållande till syftet med bidragen.

Riksantikvarieämbetet ska redovisa utgiftsprognoser för 2018–2021 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras utförligt både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i Hermes enligt instruktion från Ekonomistyrningsverket. Utgiftsprognoserna lämnas senast:

• 17 januari
• 2 maj
• 8 november

Riksantikvarieämbetet ska i årsredovisningen specificera myndighetens totala lokalkostnader för 2018 enligt följande:

• hyra
• el och uppvärmning
• reparationer och underhåll
• övriga driftskostnader

Om myndigheten har fler än en hyresvärd ska kostnaderna fördelas per hyresvärd.

Riksantikvarieämbetet ska särredovisa eventuella sponsringsintäkter i not till resultaträkningen.

Riksantikvarieämbetet ska redovisa fördelningen av eventuella bidragsintäkter mellan statliga bidrag, icke-statliga bidrag respektive bidrag från mellanstatliga organ i not till resultaträkningen.

Riksantikvarieämbetet ska, avseende myndighetens besöksmål, redovisa 

• den verksamhet som svarar mot den unga publikens behov samt insatser för att öka den unga publiken, och
• de åtgärder som vidtagits för att öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning.

Riksantikvarieämbetet ska till Myndigheten för kulturanalys lämna uppgifter om besöksutvecklingen på myndighetens besöksmål. Redovisning ska ske i enlighet med de anvisningar Myndigheten för kulturanalys lämnar.

Riksantikvarieämbetet ska redovisa hur arbetet med att åstadkomma ekonomisk balans i den avgiftsbelagda verksamheten Svensk museitjänst fortskrider.

I samband med årsredovisningen ska Riksantikvarieämbetet redovisa en bedömning av i vilken mån myndighetens verksamhet, på såväl nationell som internationell nivå, bidrar till genomförandet av Agenda 2030 i dess tre dimensioner (den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga).

Riksantikvarieämbetet ska redovisa hur den vid upphandlingar som överstiger gällande tröskelvärden har arbetat med att uppfylla de nya kraven på kollektivavtalsenliga villkor som följer av 17 kap. 2-5 §§ lagen (2016:1145) om offentlig upphandling.

Riksantikvarieämbetet ska i samarbete med andra aktörer verka för att kulturen ska komma fler till del i hela landet.

Riksantikvarieämbetet ska under 2018 delta i det samverkansråd vid Statens kulturråd som ska hantera frågor om statens roll och ansvar inom ramen för kultursamverkansmodellen.

Riksantikvarieämbetet ska i samband med årsredovisningen redovisa hur myndigheten utformat sitt arbete och sin organisation i enlighet med den nya instruktionen, förordning (2014:1585) med instruktion för Riksantikvarieämbetet, som trädde i kraft den 1 juni 2017.

Riksantikvarieämbetet ska analysera och redovisa vilka effekter den kyrkoantikvariska ersättningen haft för vården och bevarandet av det kyrkliga kulturarvet. Analysen ska omfatta samtliga år som den kyrkoantikvariska ersättningen betalats ut. Av redovisningen ska bl.a. framgå hur ersättningen har använts och vilka resultat som uppnåtts. Vidare ska frågan om de kyrkliga kulturminnenas tillgänglighet behandlas. Uppdraget ska genomföras i samverkan med bl.a. Svenska kyrkan och länsstyrelserna. Länsstyrelserna har enligt regleringsbrev för 2018 fått i uppdrag att senast till den 1 maj 2018 lämna motsvarande redovisning till Riksantikvarieämbetet. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Kulturdepartementet) senast den 30 september 2018.

Riksantikvarieämbetet ska undersöka och redovisa förutsättningarna för en lagstiftning till skydd för det rörliga kulturarvet. Redovisning ska lämnas till Regeringskansliet (Kulturdepartementet) senast den 31 oktober 2018.

Riksantikvarieämbetet ska i enlighet med regeringens bedömning i propositionen Kulturarvspolitik (prop. 2016/17:116) utarbeta en vägledning för museernas arbete med mänskliga kvarlevor. Uppdraget ska genomföras i samråd med de centrala museerna och Sametinget. Redovisning av uppdragets genomförande ska ske i samband med årsredovisningen för 2019.

Riksantikvarieämbetet ska i enlighet med regeringens bedömning i propositionen Kulturarvspolitik (prop. 2016/17:116) utarbeta en vägledning för identifiering och repatriering eller restitution av föremål i museernas samlingar där det kan finnas särskilda etiska skäl för återlämnande. Uppdraget ska genomföras i samråd med de centrala museerna och Sametinget. Redovisning av uppdragets genomförande ska ske i samband med årsredovisningen för 2019.

Riksantikvarieämbetet ska följa och redovisa hur den nya museilagen tillämpas. Uppdraget ska ske i dialog med Riksförbundet Sveriges museer. Riksantikvarieämbetet ska redovisa uppdraget senast den 30 april 2019 till Regeringskansliet (Kulturdepartementet).

Riksantikvarieämbetet ska i enlighet med regeringens proposition Kulturarvspolitik (prop. 2016/17:116) samarbeta med Statens konstråd i deras uppdrag att utreda behovet av kunskapshöjande åtgärder inom tillsyn och förvaltning av den byggnadsanknutna offentliga konsten.

Riksantikvarieämbetet ska under 2018 främja kunskapen om och spridningen av Europarådets europeiska kulturarvsstrategi till berörda aktörer.

Riksantikvarieämbetet har sedan 2015 i samverkan med bland andra Statens jordbruksverk, Institutet för språk och folkminnen och Sametinget haft i uppdrag att under 2015–2018 främja ett levande och dynamiskt kulturarv kopplat till mat- och livsmedelsframställning. Uppdraget förlängs med ytterligare ett år, så att myndigheterna under 2015–2019 tillsammans ska synliggöra, ta till vara och utveckla bl.a. traditionell kunskap, mångfald av växtsorter och husdjursraser, kulturmiljöer och landskap. Befintliga uppgifter enligt instruktion samt myndigheternas pågående verksamheter inom områdena ska utgöra bas för genomförandet. Uppdraget ska genomföras i nära dialog med berörda aktörer och ta sin utgångspunkt i befintliga samarbetsstrukturer. Uppdraget ska slutredovisas av Statens jordbruksverk efter samråd med övriga myndigheter till Regeringskansliet (Näringsdepartementet)senast den 26 april 2020. Av redovisningen ska det bl.a. framgå hur det arbete som myndigheterna genomfört samt hur resultat som uppkommit genom utlysningar, fortsatt skulle kunna användas av aktörer som driver eller vill utveckla småskalig verksamhet kopplad till traditionell matkultur.

Riksantikvarieämbetet ska i samarbete med Statens kulturråd och Stiftelsen Svenska Filminstitutet redovisa antalet svenska projekt med kulturanknytning som beviljats stöd via EU:s strukturfonds-
program, inklusive de territoriella samarbetsprogrammen. Av redovis-
ningen ska framgå hur mycket medel som beviljats och utbetalats samt den nationella medfinansieringen. Statens kulturråd ska samordna redovisningen, som ska lämnas till Regeringskansliet (Kulturdeparte-
mentet) senast den 30 juni 2018.

Riksantikvarieämbetet ska redovisa och analysera genomförda insatser inom regional tillväxt kopplad till sin långsiktiga strategi för det regionala tillväxtarbetet för perioden 2014–2020. Riksantikvarieämbetet ska även redovisa vad som finns kvar att göra fram till 2020. Redovisningen ska ske enligt anvisningar från Tillväxtverket och redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet och Kulturdepartementet) med kopia till Tillväxtverket senast den 27 april 2018.

Myndigheterna ska bidra till regeringens satsning på moderna beredskapsjobb i staten som införts successivt fr.o.m. 2017 och som syftar till att sysselsätta minst 5 000 personer 2020. För 2018 bör omfattningen uppgå till minst 2 000 personer. Myndigheterna ska eftersträva att anställa personer som står långt från arbetsmarknaden, inklusive nyanlända, för att utföra enklare arbetsuppgifter vid myndigheten.

Myndigheten ska senast den 3 april 2018 återrapportera till Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet) hur myndigheten hittills har lagt upp sitt arbete och hur myndigheten arbetar vidare med de moderna beredskapsjobben, inklusive ambitionsnivån för insatsen 2018.

Riksantikvarieämbetet ska även senast den 3 april 2018 till Statskontoret redovisa hur myndigheten bidragit till regeringens satsning enligt närmare instruktion från Statskontoret.

Regelverket och ersättningen för de moderna beredskapsjobben ska motsvara de villkor som gäller för den subventionerade anställningsformen extratjänster, som handläggs och betalas ut av Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen och Arbetsgivarverket har i uppdrag att bistå med stöd till myndigheterna inom sina respektive ansvarsområden i detta arbete.

Anslaget får användas för utgifter för forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet. Anslaget får även användas för utgifter för administration och genomförande av verksamheten.

Av anslagsposten bör minst 3 500 000 kronor användas för bidragsgivning till de centrala museernas forsknings- och utvecklingsverksamhet.

Av anslagsposten får högst 4 750 000 kronor användas för bidrag till ideella organisationer inom kulturmiljöområdet. Anslaget får bl.a. också användas för att betala det svenska bidraget till Europeana och Icomos Board.

Anslagsposten får användas till att betala upplupna kostnader avseende statliga tjänstepensioner m.m. vid Riksutställningar.

Medlen ska användas till löner för arbetsledare inom ramen för Kulturarvs-IT. Bidrag får beviljas enligt förordningen (2003:248) om bidrag till lönekostnader inom verksamheten Kulturarvs-IT.

• Bidrag får beviljas enligt 2–5, 7–9 och 13 §§ förordningen (2010:1121) om bidrag till förvaltning av värdefulla kulturmiljöer.  
• Av anslagsposten får högst 10 000 000 kronor användas för arkeologiska undersökningskostnader i samband med bostads-
  byggande enligt 10 § förordningen (2010:1121) om bidrag till förvaltning av värdefulla kulturmiljöer.  
• Av anslagsposten utgår ersättning enligt 3 kap. 10 § kulturmiljölagen (1988:950).

• Av anslagsposten får medel avsättas för kostnader och ersättningar enligt 2 kap. 7, 8, 14 och 15 § § kulturmiljölagen (1988:950).

• Av anslagsposten får högst 2 000 000 kronor användas till bidrag för sådana konserveringsinsatser som anges i 13 § förordningen (2010:1121) om bidrag till förvaltning av värdefulla kulturmiljöer. Medel som inte används för konserveringsbidrag får användas för att bekosta konservering av fynd från äldre arkeologiska undersökningar.

• Av anslagsposten får intrångsersättning betalas ut vid beslut om kulturreservat enligt 7 kap. 9 § miljöbalken.
• Av anslagsposten får högst 15 000 000 kronor användas för att utveckla och kvalitetssäkra information om fornlämningar samt för att utveckla de informationssystem som krävs för Riksantikvarie-
  ämbetets förvaltning av denna information.

• Av anslagsposten får högst 2 000 000 kronor betalas ut som bidrag till föreningen Laponiatjuottjudus för förvaltningen av världsarvet Laponia enligt Laponiaförordningen (2011:840).

Anslagsposten får användas i enlighet med förordning (2017:628) om statsbidrag till kulturarvsarbete.

Anslagsposten får användas för bidrag till arbetslivsmuseer enligt förordning (2017:628) om statsbidrag till kulturarvsarbete.

Anslagsposten förs inte över till räntekonto i Riksgäldskontoret. Kammarkollegiet får disponera anslagsposten för utgifter som uppstår vid avvecklingen av myndigheten Riksutställningar.

Anslagsposten får användas till att betala upplupna kostnader avseende statliga tjänstepensioner m.m. vid Riksutställningar.

Villkor

Beloppen för infriade åtaganden är endast indikativa och anger hur fördelningen av utgifterna har beräknats för respektive år.

Riksantikvarieämbetet ska redovisa avgiftsbelagd verksamhet enligt ovanstående indelning. För verksamhet med full kostnadstäckning ska såväl intäkter som kostnader redovisas.

Riksantikvarieämbetets verksamhet inom Svensk museitjänst ska utgöra en separat verksamhetsgren som särredovisas i årsredovisningen.