Myndighetens huvudsakliga uppgifter framgår av förordningen (2011:619) med instruktion för Havs- och vattenmyndigheten.

Havs- och vattenmyndigheten ska redovisa resultaten av de insatser som har gjorts för att genomföra regelverket för den gemensamma fiskeripolitiken och av den nationella implementeringen. Av redovisningen ska framgå hur myndigheten beaktat fiskenäringens och vattenbrukets förutsättningar och vilka effekter myndighetens arbete och förvaltningsbeslut har haft på beståndsutvecklingen samt fiskenäringens utveckling och långsiktiga konkurrenskraft. Redovisningen ska särskilt belysa det småskaliga kustnära fisket och arbetets bidrag till riksdagens beslutade mål för livsmedelsstrategin.

Havs- och vattenmyndigheten ska redovisa hur arbetet för en effektiv miljöprövning har genomförts och med vilka resultat. Där möjligt ska jämförelser göras med tidigare år.

Havs- och vattenmyndigheten ska övergripande redogöra för hur myndigheten har förvaltat och utvecklat sitt arbete med informations- och cybersäkerhet inbegripet den egna organisationens beredskap och möjlighet att hantera incidenter. I detta ingår bl.a. att redogöra för hur myndigheten har använt verktyg som Cybersäkerhetskollen eller motsvarande för att stödja uppföljning och förbättring av systematiskt informations- och cybersäkerhetsarbete i samhällsviktiga verksamheter, samt hur myndigheten planerar att möta framtida behov inom informations- och cybersäkerhetsområdet. Myndigheten ska också redovisa hur man stärkt arbetet med att hantera föråldrade system och tekniska komponenter och minska myndighetens tekniska skuld. Av redovisningen ska det framgå hur mycket som har hanterats och hur mycket som fortfarande återstår att hantera av det totala behovet. 

Havs- och vattenmyndigheten ska redovisa vidtagna åtgärder och resultat när det gäller arbetet med de uppgifter som tillkommit som en följd av Sveriges genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2020/2184 av den 16 december 2020 om kvaliteten på dricksvatten.

Havs- och vattenmyndigheten ska redovisa myndighetens arbete med att påverka internationella rekommendationer så att dessa anpassas till behovet av beståndsreglerande jakt på säl. Av redovisningen ska det framgå hur myndighetens havsförvaltning, i samarbetet med Naturvårdsverket, inkluderat förvaltningen av predatorerna säl och skarv så att de ingår i en ekosystembaserad havsförvaltning som styrs av alla tre hållbarhetsdimensionerna.

Havs- och vattenmyndigheten ska redovisa hur de har arbetat med genomförandet av de åtgärder som är riktade till myndigheten och beslutade inom ramen för vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2022–2027 i syfte att bidra till att miljökvalitetsnormerna för yt- och grundvatten ska kunna nås.

Havs- och vattenmyndigheten ska rapportera hur myndigheten bidragit till ett effektivare genomförande i Sverige av EU:s gemensamma fiskeripolitik i de delar som direkt berör hållbar förvaltning av fiskresurserna så att förvaltningen ingår i ett samordnat genomförande av EU:s miljölagstiftning, samt myndighetens bidrag till att vetenskaplig rådgivning bättre beaktar befintliga dataunderlag och havsmiljödirektivets kvalitativa deskriptorer.

Havs- och vattenmyndigheten ska rapportera hur myndigheten bidragit till att förstärka och utveckla försiktighetsansatsens tillämpning i förvaltningen av marina resurser.

Havs- och vattenmyndigheten ska samordna berörda svenska myndigheter i det nationella genomförandet, uppföljningen och rapporteringen av Helcoms aktionsplan för Östersjön (BSAP) och Ospars miljöstrategi för Nordostatlanten (NEAES) i linje med det förslag till genomförandeplan som myndigheten i samarbete med andra myndigheter tagit fram (KN2023/02827). Uppdragets ska delredovisas årligen i Havs- och vattenmyndighetens årsredovisning fram till och med årsredovisningen för 2029 med en separat slutredovisning till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 2 maj 2031.

Havs- och vattenmyndigheten ska redogöra för pågående arbete med OECM i svenska havsområden. Myndigheten ska även utreda vilka områdesbaserade bevarandeåtgärder som kan utgöra OECM samt utveckla och föreslå en process för hur ett marint område kan erkännas som OECM och bidra till EU:s och internationella målsättningar om 30 procent skyddade marina områden till 2030. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 15 januari 2026.

Havs- och vattenmyndigheten ska sammanställa och på ett överskådligt sätt redovisa tillgänglig information om status för skyddet av limniska och marina områden i Sverige. För kust- och marina områden ska en bedömning göras av om skyddet är utformat så att det bildar ett representativt, ekologiskt sammanhängande och funktionellt nätverk som bidrar till att säkerställa och bevara den biologiska mångfalden i svenska hav. Denna del av uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 15 september 2025. Havs- och vattenmyndigheten ska vidare utvärdera effektiviteten av arbetet med skydd av marina områden, inklusive förvaltningen av nätverket av marina skyddade områden. Med utgångspunkt i resultatet av ovan uppgifter ska Havs- och vattenmyndigheten göra nödvändiga uppdateringar av myndighetens handlingsplan för marint områdesskydd (M2015/771/Nm) för att skapa förutsättningar för ett utökat, förstärkt och ändamålsenligt skydd av marina områden i Sverige, vilket syftar till att uppnå regeringens målsättningar i prop. 2023/24:156 - Ett levande hav. Detta inkluderar förslag till kostnadseffektiva styrmedel/åtgärder, en förbättrad uppföljning av arbetets resultat samt bedömning av hur resultatet förhåller sig till regeringens målsättningar. Havs- och vattenmyndigheten ska genomföra uppdraget i dialog med berörda länsstyrelser och andra myndigheter. Uppdraget ska slutredovisas i sin helhet till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 13 februari 2026.

Havs- och vattenmyndigheten ska utveckla sin samverkan för en sammanhållen och effektiv vattenförvaltning och för en förbättrad vattenmiljö. Samverkan ska ske i frågor som rör övergripande nationella avvägningar och i strategiska frågor som berör vattenförvaltning på nationell-, regional-, vattendistrikts-, och avrinningsområdesnivå. Dessutom ska samverkan ske inom specifika sakområden, t.ex. avlopp och tillämpning av cirkulära lösningar.

Inom uppdraget att utveckla samverkan ska Havs- och vattenmyndigheten utveckla sin samordning av genomförandet av vattenförvaltningsförordningen (2004:660) och vägleda länsstyrelserna, för att uppnå en effektivare vattenförvaltning. Som en del i detta arbete ska Havs- och vattenmyndigheten vid behov uppdatera sina föreskrifter och sin vägledning så att det praktiska arbetet med kartläggning och analys, statusklassificeringar, framtagande av åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer blir effektivare. Uppnådda resultat av utvecklad samordning, samverkan och planerad samverkan ska redovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) årligen senast den 31 januari med start 2026 och slutredovisning 2028.

Havs- och vattenmyndigheten ska vägleda länsstyrelser i arbetet med framtagande av delåtgärdsprogram. Havs- och vattenmyndigheten ska i vägledningen fokusera på konkreta fysiska åtgärder, omfatta kust- och avrinningsområden, bidra till en effektivare vattenförvaltning som beaktar ett ”källa till havperspektiv” och vara ett stöd för en effektiv miljöprövning. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 29 augusti 2025.

Havs- och vattenmyndigheten ska i samarbete med Naturvårdsverket, Jordbruksverket och de länsstyrelser som är vattenmyndigheter aktivt arbeta med att skapa förutsättningar för att nå de inom Helcom överenskomna utsläppsnivåerna, särskilt för Egentliga Östersjön. Tyngdpunkten är att minska tillförseln av näringsämnen. I arbetet är det viktigt att beakta hur näringslivsutveckling kan bidra till att utsläppen av kväve och fosfor kan minska fortare. Havs- och vattenmyndigheten ska redovisa hur myndigheterna arbetar med att kostnadseffektivt minska tillförseln av kväve och fosfor till vatten över tid utifrån Sveriges åtaganden i Helcoms aktionsplan för Östersjön. Uppdraget kompletterar den årliga uppföljningen av etappmålet för minskad övergödning. Redovisningen ska ske till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 15 februari 2026 och senast den 15 februari 2028. 

Havs- och vattenmyndigheten ska efter att ha inhämtat Sveriges lantbruksuniversitets, länsstyrelsernas och relevanta intressentorganisationers synpunkter, lämna förslag på förvaltningsformer längs hela Sveriges kust som kan effektivisera åtgärdsarbetet för att möta kustekosystemens och kustfiskarternas utmaningar som övergödning, predation, mellanartskonkurrens eller förlusten av strukturerande habitat vilket tillsammans med nuvarande fiskeriförvaltning skulle kunna ge signifikanta förändringar i beståndsstatus för flera arter som torsk, gädda och blåmussla. Uppdraget ska beakta olika kuststräckors regionala behov och utmaningar samtidigt som de ska tillvarata de regionala engagemangen som olika intressenter inom fiske, vattenbruk, jakt och naturvård representerar för en mer inkluderande framtida planering och kostnadseffektivt genomförande av åtgärdsarbetet i syfte att snabba på återhämtningen av våra kustekosystem och tillhörande ekosystemtjänster. Syftet är att skapa förvaltningsformer som kan kanalisera åtgärdsmedel för att konkret hantera specifika kusträckors utmaningar. Det ingår därför att beakta nuvarande organisationsstrukturer, åtgärdsarbeten och pågående insatser som är relevanta för att hantera de utmaningar som kustekosystemen och ekosystemtjänsterna står inför och föreslå hur dessa kan integreras för mer intressentdrivna och effektiva genomförandeåtgärder längs olika kuststräckor. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet) senast den 30 september 2025.

Havs- och vattenmyndigheten ska i samarbete med Formas bistå regeringen i förberedelser inför, deltagande vid samt uppföljning av FN:s havskonferens den 9-13 juni 2025. 

Havs- och vattenmyndigheten ska föreslå en långsiktig plan för att utveckla en mer sammanhållen miljödataförvaltning och förbättrad kunskapsförsörjning om miljöfarliga utsläpp till vatten samt mätningar i recipienten, efter att ha inhämtat synpunkter från Naturvårdsverket och de länsstyrelser som är vattenmyndigheter samt representanter för näringslivet. I uppdraget ingår att utreda och ge förslag på hur befintliga system för insamling av data kan effektiviseras och hur förvaltningen av miljödata kan göras mer sammanhållen, inklusive konsekvensutredning av förslagen. Myndigheten ska utreda i vilken omfattning det, med befintliga styrmedel samt mer sammanhållen dataförvaltning, går att öka förutsättningarna för att samla in data från verksamhetsutövare som utför någon form av recipientkontroll av utsläpp till vatten. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 15 februari 2026.

Havs- och vattenmyndigheten ska analysera och vid behov utveckla och föreslå hur uppföljningen och utvärderingen av åtgärdsarbetet mot övergödning kan stärkas för att långsiktigt öka effektiviteten i åtgärdsarbetet. Arbetet ska genomföras med utgångspunkt i regeringens satsning på en effektiv vattenförvaltning samt utifrån behoven av uppföljning för etappmålet för minskad övergödning. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 15 februari 2026.

Havs- och vattenmyndigheten ska ta fram underlag för internationella samråd för att flytta ut trålgränsen för pelagiskt fiske för fiskefartyg över 24 meter i längd som fiskar med aktiva redskap till 12 nautiska mil utanför baslinjen i svenska territorialhavet i Östersjön från Skanör till Haparanda, inklusive Öland och Gotland. I uppdraget ingår att beskriva vilka åtgärder som regeringen behöver vidta inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken. I uppdraget ingår även att beskriva konsekvenserna av förslag till åtgärder för fiskbestånden, för svensk fiskerinäring inklusive småskaligt fiske med passiva redskap och för livsmedelsproduktionen. Uppdraget omfattar även att identifiera områden utanför 12 nautiska mil där visst fiske kan behöva begränsas för att skydda lekansamlingar av sill och kustfiskbestånd. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet) senast den 1 mars 2025. 

Havs- och vattenmyndigheten ska ta bort eller drastiskt minska de så kallade inflyttningsområdena i syfte att skydda lekansamlingar av fisk, med möjlighet till begränsade undantag, till exempel för regionalt kustfiske efter räka, havskräfta eller siklöja. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet) senast den 30 november 2025.

Havs- och vattenmyndigheten ska, med anledning av den av Europeiska kommissionen initierade utvärderingen av EU:s gemensamma fiskeripolitik, analysera ändamålsenligheten och relevansen i det nuvarande regelverket för att främja ett hållbart fiske samt en robust och resurseffektiv blå värdekedja som bidrar till sysselsättning, hållbar livsmedelsförsörjning och innovation. Analysen ska särskilt uppmärksamma synergier mellan målsättningarna för genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken och relevanta mål i EU:s miljödirektiv samt ta hänsyn till den ändrade situationen avseende fiskeriförvaltningen i Nordostatlanten med anledning av Storbritanniens utträde ur EU. Myndigheten ska i förekommande fall redovisa identifierade ändringsförslag för att förbättra ekosystemförvaltningen och öka möjligheterna till ett långsiktigt lönsamt fiske och säkerställd livsmedelstrygghet. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet) senast den 28 februari 2025.

Havs- och vattenmyndigheten ska utifrån befintligt kunskapsunderlag göra en sammanställning av kunskapen om vattenkraftens påverkan på ekosystem och hotade arter, bland annat ål, och om möjliga lösningar för fiskpassager. Myndigheten ska även belysa eventuella luckor eller brister i befintligt underlag, samt föreslå hur kunskapen vid behov kan utvecklas. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 31 december 2025. 

Havs- och vattenmyndigheten ska göra en översyn i syfte att revidera förvaltningsplaner för gråsäl, knubbsäl och vikaresäl för att komplettera med effektiva åtgärder utifrån den ändrade politiken för havsmiljön och förvaltningen av dessa predatorer, vilken framgår av regeringens prop. 2023/24:156. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet) senast den 30 september 2025.

För uppdrag om kartläggning av vattenbalanser som gavs i regleringsbrevet för 2024 (KN2023/04638) får Havs- och vattenmyndigheten från Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), anslag 1:10 Klimatanpassning, senast den 31 mars 2025 rekvirera engångsvis högst 2 500 000 kronor för uppdraget. Medel som inte har förbrukats under 2025 ska återbetalas senast den 1 mars 2026. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) årligen senast den 31 december, med slutredovisning 2026.

Havs- och vattenmyndigheten ska redovisa hur medlen inom anslag 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö, har använts under 2025. Av redovisningen ska framgå vilka resultat som uppnåtts. Redovisningen ska även innehålla en bedömning av vilka sysselsättningseffekter som användningen av anslag 1:11 har gett upphov till och hur mycket som betalats ut i riktade statsbidrag till kommuner. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 31 mars 2026. 

Havs- och vattenmyndigheten ska redovisa hur den del av anslaget 1:2 Miljöövervakning m.m. som står till Havs- och vattenmyndighetens disposition har använts under 2025. Rapporteringen ska även innehålla en redovisning av övervakning och datainsamling som finansieras med andra medel som Havs- och vattenmyndigheten förfogar över. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 31 mars 2026.

Havs- och vattenmyndigheten ska redovisa prognoser för 2025–2028 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes senast den 

- 3 februari

- 25 april

- 25 juli

- 20 oktober

Myndigheten ska redovisa en prognos för de förslag om beställningsbemyndiganden som lämnats i budgetunderlaget och för de åtaganden som ingåtts med stöd av äldre beställningsbemyndiganden. Prognosen ska lämnas senast den 25 juli 2025 via Statsredovisningssystemet i Hermes och utformas enligt närmare information från Ekonomistyrningsverket.

1. Anslagsposten får användas till undersökningar, utredningar, uppföljning och administration som bl.a. syftar till att utvärdera bidragssatsningarna för minskade utsläpp av mikroplaster, läkemedelsrester och andra mikroföroreningar till vattenmiljön via åtgärder inom dagvattenhantering och på avloppsreningsverk.

2. Anslagsposten får användas för bidrag i enlighet med förordningen (2018:58) om bidrag till strandstädning. Naturvårdsverket beslutar om fördelningen av medlen efter dialog med Havs- och vattenmyndigheten. Därutöver får anslagsposten användas för Naturvårdsverkets kostnader för att administrera stödet.

1. Anslagsposten får användas för utgifter för insatser och åtgärder för att förbättra, bevara, planera, restaurera och skydda havs- och vattenmiljöer. Anslagsposten får, där förordningar inom området så medger, även användas för statsbidrag. Anslagsposten får också användas för medfinansiering av EU-medel, medlemskap i internationella organisationer samt för utvärdering av ovan angivna insatser och åtgärder. 

2. Anslagsposten får användas till vägledning, tillsyn, prövning och omprövning av vattenverksamheter, inkl. myndigheternas genomförande av lagstiftningen som innebär att vattenkraften ska förses med moderna miljövillkor på ett samordnat sätt med största möjliga nytta för vattenmiljön och för nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel, samt till restaurering och biologisk återställning.

3. Minst 10 000 000 kronor får användas för att förebygga och förhindra introduktion och spridning av invasiva främmande arter, bl.a. enligt förordningen (2018:1939) om invasiva främmande arter. Arbetet ska ske utifrån ett avrinningsområdesperspektiv.

4. Minst 28 000 000 kronor får användas för bidrag till länsstyrelser för arbete inom kust- och avrinningsområden för ett effektivt åtgärdsgenomförande. Högst 2 000 000 kronor får användas för att på nationell nivå stödja arbetet med åtgärdssamordning.

5. Minst 98 000 000 kronor får användas för akvatiskt områdesskydd, med särskilt fokus på Östersjön, inklusive säkerställande av funktionaliteten i nätverket av marina skyddade områden. 

6. Anslagsposten får användas för uppdraget om samförvaltningsformer för ett mer intressentdrivet åtgärdsarbete för kustekosystemens återhämtning.

7. Högst 3 000 000 kronor får användas för projekt och åtgärder som avser yrkesfiskets delaktighet i forskningsprojekt, miljöprojekt eller metodutvecklingsprojekt som exempelvis syftar till att utveckla selektiva redskap, förbättra fiskbestånds status och livsmiljöer eller som medfinansiering av motsvarande åtgärder inom havs- och fiskeri- och vattenbruksprogrammet. 

8. Anslagsposten får användas för kostnader i samband med förberedelser och genomförande av ett möte i syfte att ta fram en ny överenskommelse om europeisk ål inom ramen för arbetet inom konventionen för migrerande arter, CMS. 

9. Anslagsposten får användas till ett frivilligt program för uppköp av ålfiskefångster som genom transport och utsättning minskar antropogen dödlighet, i det fall att myndigheten bedömer att det är en kostnadseffektiv åtgärd för återställning av ålbestånd. Bidrag får lämnas till Sveriges lantbruksuniversitet för arbete med utvärdering och forskningsinsatser som effektiviserar genomförandet av programmet.

10. Av anslagsposten får högst 1 000 000 kronor användas som bidrag till Länsstyrelsen i Stockholms län för arbete med Regionala verktyg för att förebygga skada på fiskbestånd och kunna öka andelen stor rovfisk genom en mer ekosystembaserad viltförvaltning.

11. Ett belopp om 10 000 000 kronor ska utbetalas till Göteborgs universitet för Havsmiljöinstitutets verksamhet. Användningen av medlen ska redovisas enligt Havs- och vattenmyndighetens anvisningar.

12. Högst 2 000 000 kronor får användas för bidrag till ideella organisationers arbete som bidrar till att uppnå hållbart fiske genom att skapa förståelse för beståndssituationen i svenska vatten i Östersjön som kan påverka inställningen till och behovet av en snabbare återhämtning av fiskbestånden på EU nivå. Medlen betalas ut mot rekvisition.

13. Anslagsposten får användas i enlighet med havsmiljöförordningen (2010:1341) och som medfinansiering av åtgärder för genomförande av havsmiljödirektivet inom havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet. 

14. Anslagsposten får användas i enlighet med vattenförvaltningsförordningen. Högst 27 000 000 kronor får betalas ut som bidrag för arbete enligt vattenförvaltningsförordningen enligt följande:

• högst 18 000 000 kronor till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
• högst 9 000 000 kronor till Sveriges geologiska undersökning. 

15. Anslagsposten får användas i enlighet med

- förordningen (1982:840) om statsbidrag till kalkning av sjöar och vattendrag,  

- förordningen (1998:1343) om stöd till fiskevården, och 

- förordningen (2009:381) om statligt stöd till lokala vattenvårdsprojekt (Lova). Högst 300 000 000 kronor får, i första hand, användas för bidrag enligt Lova samt för länsstyrelsernas kommunikation och administration av bidraget. Medel får även användas för länsstyrelsernas projekt avseende samma ändamål.

Arbetet ska bedrivas med inriktning mot ett kust- och avrinningsområdes perspektiv.

16.  Anslagsposten får användas till utvärdering, stärkt uppföljning och för insatser som ökar träffsäkerheten och resultat i åtgärdsarbetet mot övergödning och därmed öka kostnadseffektiviteten.

17. Anslagsposten får användas i enlighet med havsplaneringsförordningen (2015:400). 

18. Högst 2 000 000 kronor får betalas ut till Helcom för planering och insatser för havsmiljön i Östersjön. 

19. Högst 27 000 000 kronor får användas till genomförande av de insatser som Havs- och vattenmyndigheten har ett samordnande ansvar för inom Helcoms aktionsplan för Östersjön (BSAP) och Ospars miljöstrategi för Nordostatlanten (NEAES). Anslagsposten får användas för stöd till Baltic Sea Action Plan Fund (BSAP- fonden). 

20. Ett belopp om 2 000 000 kronor ska användas för bidrag till Länsstyrelsen i Västmanlands län som är vattenmyndighet för Norra Östersjöns vattendistrikt för att utveckla ett system för att minska övergödningen med kompensationsåtgärder.

21. Minst 73 000 000 kronor får användas för akvatisk restaurering i marin och limnisk miljö.

22. Minst 5 000 000 kronor får användas för effektivare vattenförvaltning inklusive arbetet med delåtgärdsprogram dvs. avrinningsområdesvisa åtgärdsprogram.

23. Minst 6 000 000 kronor får användas för övervakning av bifångster av tumlare med observatörer och kameror. Övervakningen ska vara koordinerad med ordinarie pågående övervakning bland annat inom ramen för datainsamlingen för genomförandet av EU:s gemensamma fiskeripolitik.

24. Anslagsposten ska användas för att ge utföraren full kostnadstäckning för kostnader avseende den nationella finansieringen av den datainsamling och rådgivning i fråga om fiskbestånden och fisket som bedrivs i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1004 av den 17 maj 2017 om upprättande av en unionsram för insamling, förvaltning och användning av data inom fiskerisektorn och till stöd för vetenskaplig rådgivning rörande den gemensamma fiskeripolitiken.

1. Anslagsposten får användas för arbete vid länsstyrelserna enligt vattenförvaltningsförordningen. Minst 30 000 000 kronor ska fördelas till de länsstyrelser som är vattenmyndigheter. Länsstyrelserna fördelar medlen i dialog med Havs- och vattenmyndigheten. 

2. Ett belopp om 10 000 000 kronor ska användas som bidrag till vattenmyndigheterna för arbete med de för vattenmyndigheterna tillkommande uppgifter som följer av Sveriges genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2020/2184 av den 16 december 2020 om kvaliteten på dricksvatten. 

3. Högst 20 000 000 kronor ska användas till vägledning, tillsyn, prövning och omprövning av vattenverksamheter, inkl. myndigheternas genomförande av lagstiftningen som innebär att vattenkraften ska förses med moderna miljövillkor på ett samordnat sätt med största möjliga nytta för vattenmiljön och för nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel, samt till restaurering och biologisk återställning. Medlen ska fördelas ut till länsstyrelserna enligt en fördelningsnyckel som beslutas av länsstyrelserna i samråd med Havs- och vattenmyndigheten. Medel som inte använts senast den 31 augusti ska då redovisas till Länsstyrelsen i Örebro län för att möjliggöra omfördelning.

4. Högst 10 000 000 kronor får användas av länsstyrelserna för arbetet med att ta fram delåtgärdsprogram. Medlen ska fördelas till de länsstyrelser som är vattenmyndigheter och till de länsstyrelser som aktivt ska arbeta med att ta fram delåtgärdsprogram. Fördelningen mellan länsstyrelserna ska göras i samråd med Havs- och vattenmyndigheten.

1. Ett belopp om högst 7 000 000 kronor ska användas av länsstyrelserna för deras arbete med tillsyn och tillsynsvägledning av avloppsreningsverk och enskilda avlopp.

1. Anslagsposten får användas för Havs- och vattenmyndighetens förvaltningsutgifter.

Villkor

Fördelningen av beloppen under rubriken "Utgifter mot anslag till följd av ekonomiska åtaganden" i tabellen är indikativa.

För sådan verksamhet som kräver medfinansiering av Havs- och vattenmyndigheten ska sådan finansiering finnas innan beslut om medverkan fattas. Inkomsterna, vilka ska särredovisas i årsredovisningen, disponeras av myndigheten.

Med undantag från 2 kap. 1 § kapitalförsörjningsförordningen (2011:210) får Havs- och vattenmyndigheten finansiera anläggningstillgångar, som huvudsakligen används i verksamhet som genomförs inom ramen för Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden, med bidrag från fonden.