Mål

Att till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta.

Mål

Att nationellt och internationellt utveckla och tillämpa styrmedel i enlighet med de fem grundläggande miljövärdena.

Mål 1

Naturvårdsverket ska fortsätta att genomföra vägledningsplanen i samarbete med länsstyrelser och kommuner. Länsstyrelser och kommuner ska få den tillsynsvägledning de behöver för att på ett effektivt sätt kunna genomföra sina tillsynsuppgifter. Senast den 31 december 2008 ska det finnas en plan för Naturvårdsverkets tillsynsvägledning för 2010–2012 för att förbättra miljöbalkens tillämpning hos kommuner och länsstyrelser. Arbetet med tillsynsvägledning ska ske bland annat genom samverkan med länsstyrelserna. 

Återrapportering

1. Insatser och effekter av genomförandet av nuvarande vägledningsplan.
2. Hur samverkan med länsstyrelserna i tillsynsvägledningen har bedrivits.
3. Hur tillsynsvägledningen har bedrivits under 2007 och 2008 i fråga om den nya bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.
4. Eventuella brister i den operativa tillsynen som Naturvårdsverket har kunnat identifiera, vilka vägledningsbehov som har identifierats och hur Naturvårdsverket bedömer att de bör tillgodoses samt tillsynsvägledningsplanen för 2010–2012 redovisas senast den 1 februari 2009.

Mål 2

Naturvårdsverkets synpunkter och svar på framställningar och remisser när det gäller prövningar enligt miljöbalken ska lämnas tidigt i processen och därmed bidra till att underlätta, förkorta och effektivisera domstolarnas och andra myndigheters planering och ärendehandläggning.

Återrapportering

Insatser.

Mål 3

Naturvårdsverket ska ge operativa tillsynsmyndigheter och övriga väsentliga aktörer möjlighet att ge synpunkter till Naturvårdsverket när verket deltar i utformning och revidering av EG-direktiv och andra väsentliga åtaganden i EU-samarbetet. Vid deltagande i kommissionens expert- och arbetsgrupper ska Naturvårdsverket konsekvensbedöma de viktigaste förslagen. När kommissionen lämnat slutliga förslag ska Naturvårdsverket redovisa konsekvensbedömningar av dessa till Miljödepartementet. Under förhandlingarna i ministerrådet ska Naturvårdsverket vid behov bistå Miljödepartementet med konsekvensbedömningar. Vid deltagande i arbetsgrupper i internationella processer inklusive miljökonventioner, där det är relevant, ska Naturvårdsverket konsekvensbedöma förslag som arbetas fram.

Återrapportering

Insatser.

Mål 4

Förutsättningarna för tillsynsmyndigheter och fastighetsägare att minska utsläppen från enskilda avlopp ska förbättras genom att arbetet med vägledning, kunskapsstöd och certifieringssystem vidareutvecklas.

Återrapportering

1. Insatser och effekter.
2. En samlad bild av Naturvårdsverkets och länsstyrelsernas insatser för att nå målet, antalet kommuner som inventerat enskilda avlopp, antalet kommuner som genomfört egeninitierade tillsynsinsatser mot enskilda fastighetsägare samt ytterligare effekter och indikatorer på effekter redovisas senast den 1 maj 2009.

Mål 5

Arbetet med vattenmiljön, framförallt avseende ramdirektivet för vatten, berörda miljökvalitetsmål och havsmiljöarbetet, ska samordnas och så långt som möjligt ske på ett integrerat sätt. I detta arbete och i arbetet med den gemensamma genomförandestrategin för ramdirektivet för vatten ska Naturvårdsverket ha ett väl fungerande och brett samråd med berörda myndigheter och andra aktörer.

Återrapportering

Insatser och effekter.

Övrig återrapportering avseende verksamhetsgrenen

1. Insatser och effekter vad gäller bevakning av allmänna miljövårdsintressen och deltagande i mål och ärenden som handläggs hos myndigheter och domstolar.
2. Insatser på avfallsområdet utifrån prioriteringarna i den nationella avfallsplan som Naturvårdsverket redovisade 2005 samt effekter.
3. Insatser som gjorts, tillsammans med Kemikalieinspektionen, för att förtydliga gränsdragningen mellan avfalls- och kemikalielagstiftningen.
4. Insatser för att Naturvårdsverkets föreskrifter avseende avloppsreningsverk för att minska kväveutsläpp iakttas samt effekter.
5. Övriga väsentliga insatser och effekter.

Mål 1

Kunskapen ska öka om vindkraftens samlade effekter på natur och miljö, möjligheterna att samordna vindkraft med naturvård och friluftsliv samt prövningsprocessen angående vindkraftsärenden. Kunskapen om dessa frågeställningar ska öka hos länsstyrelser, kommuner och vindkraftsbranschens aktörer.

Återrapportering

Insatser och effekter.

Mål 2

Naturvårdsverket ska fortsätta att aktivt främja en hållbar utbyggnad av vindkraft genom att tillämpa den samlade kunskapen på området i sin myndighetsutövning.

Återrapportering

1. Insatser och effekter.
2. Hur Naturvårdsverket har deltagit i beredningsprocessen för vindkraftsärenden och när i beredningsprocessen verket avgivit yttrande i de samråd som rör vindkraftsärenden.

Övrig återrapportering avseende verksamhetsgrenen

1. Insatser för att genomföra strategin om giftfria och resurssnåla kretslopp.
2. Övriga väsentliga insatser och effekter.

Mål

Att effektivt genomföra insatser för att bevara, skydda och vårda miljö, samt restaurera och återställa skadad miljö för att nå miljökvalitetsmålen.

Mål

Beslut om insatser ska vara baserade på en analys och prioritering av vad som behöver göras för att förorenade områden ska ha identifierats, undersökts och efterbehandlats i enlighet med delmålen om förorenade områden i miljökvalitetsmålet Giftfri miljö senast 2050.

Återrapportering

Insatser med redovisning av hur anslagsmedlen fördelats samt effekter.

Mål 1

Senast 2008 ska det finnas nya riktlinjer för den långsiktiga kalkningsverksamheten för sjöar och vattendrag som speglar den förändrade belastningssituationen på olika vatten och det eventuella behovet av markkalkning.

Återrapportering

1. Insatser.
2. Kalkningsverksamhetens utveckling på nationell och regional nivå i förhållande till den nationella kalkningsplanen och försurningsutvecklingen. 
3. Fördelningen av kalkningsmedlen avseende 2008 och grunderna för fördelningen redovisas senast en vecka efter att beslutet fattats.

Mål 2

Senast 2008 ska det finnas en vägledning för arbete inom länsstyrelser med regionala landskapsstrategier.

Återrapportering

Insatser.

Mål 3

Senast 2008 ska Naturvårdsverket ha utarbetat ett system för processen med det områdesskydd som Naturvårdsverket ansvarar för enligt förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Systemet ska omfatta processbeskrivningar med tillhörande styrdokument och informationsmaterial. Systemet ska utgöra vägledning för länsstyrelsernas arbete med det formella skyddet och syfta till att underlätta att arbetet bedrivs likartat, med god kvalitet och i dialog med berörda parter.

Återrapportering

Insatser och effekter.

Mål 4

Senast 2008 ska Naturvårdsverket i samråd med Skogsstyrelsen ha utarbetat ett system för uppföljning och utvärdering av processen kring formellt skydd av skog. Syftet är att rutinmässigt följa upp och återkommande utvärdera markägarnas och andra sakägares uppfattning om hur processen kring inventering, utpekande, förhandling och beslut om formellt skydd av skyddsvärd skog fungerar.

Återrapportering

Insatser och effekter.

Mål 5

Senast 2008 ska det system för informationsutbyte som upprättades 2001 i enlighet med konventionen om biologisk mångfald (CBD) ha reviderats på ett sådant sätt att det kan hållas uppdaterat utifrån de aktuella syften som anges i CBD.

Återrapportering

Insatser.

Övrig återrapportering avseende verksamhetsgrenen

1. Hur anslaget 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald ap.2 använts de tre senaste åren samt dess effekt fördelat på följande kategorier: områdesskydd, skötsel av skyddade områden, friluftsliv, viltförvaltning, vattenrelaterat arbete, åtgärdsprogram för artbevarande samt övrigt. Av redovisningen ska framgå hur arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter utvecklats. Redovisningen avseende skydd och skötsel ska ske per objektkategori eller naturtyp på nationell och regional nivå. Användningen av medlen som enligt villkor 8 får användas för arbete enligt förordningen (2004:660) om förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön ska framgå av redovisningen av vattenrelaterat arbete.
2. Hur användningen av naturvårds- och skötselavtal har utvecklats. Naturvårdsverket ska särskilt redovisa hur avtalslösningar har använts för att säkerställa bevarandet av de skyddsvärda produktiva skogar av reservatsklass som identifierats i den nationella strategin för formellt skydd och som hotas av avverkning. Naturvårdsverket ska därvid redovisa vilken kompletterade vägledning och information som tagits fram i dessa delar samt dess effekt.
3. Hur anslaget 34:12 Havsmiljö använts 2007 och 2008 samt om möjligt dess effekt.
4. Insatser på nationell, EU- och internationell nivå för att förbättra havsmiljön i Östersjön och Västerhavet och för att driva havsmiljöarbetet framåt samt effekter.
5. Insatser som genomförts för att utveckla en fördjupad samverkan mellan natur- och kultursektorerna och de areella näringarna samt effekter av dessa insatser. I redovisningen ska särskilt olika samverkansformer mellan sektorerna belysas.
6. Övriga väsentliga insatser och effekter.
7. Fastigheter som överförts i enlighet med 16 § förordningen (1993:527) om förvaltning av statliga fastigheter, m.m. och värdet på respektive fastighet.
8. De totala arealerna av Natura 2000-områden som har ett formellt skydd, fördelat på skyddsform och habitat.

Mål

Takten i den ekologiska omställningen i kommunerna ska fortsätta att öka.

Återrapportering

Insatser, effekter och hur anslagsmedlen använts.

Mål

Att genom forskning, uppföljning och analys ta fram den kunskap som behövs för att genomföra och förnya insatser för att nå miljökvalitetsmålen.

Mål 1

Fördelningen av forskningsmedlen ska beslutas utifrån en analys av vilken ny kunskap som behövs för att nå miljökvalitetsmålen samt med beaktande av hög vetenskaplig kvalitet. Naturvårdsverket ska verka för en jämn fördelning mellan könen av medelstilldelningen.

Återrapportering

Hur medlen fördelats i relation till miljökvalitetsmålen och motiven bakom fördelningen samt hur medlen fördelats mellan män och kvinnor.

Mål 2

I samråd med Fiskeriverket ska Naturvårdsverket eller av Naturvårdsverket utpekad forskare delta i för Naturvårdsverket relevanta arbetsgrupper i Internationella rådet för havsforskning (ICES). 

Återrapportering

Insatser och effekter.

Övrig återrapportering avseende verksamhetsgrenen

1. Övriga väsentliga insatser och effekter.

Mål 1

Senast 2008 ska ett nationellt baserat referensregister över naturinventeringar och andra undersökningar av naturmiljön vara uppbyggt och nationellt täckande inventeringar och andra nationella undersökningar av naturmiljön ska vara tillgängliga via en nationell spridnings- och hämtningsportal på Internet.

Återrapportering

Insatser.

Mål 2

Senast 2008 ska det, i samordning med den utvecklade miljöövervakningen, finnas matematiska dynamiska modeller för Östersjön och dess kustområden. Modellerna ska möjliggöra bedömningar av effekten på ekosystemen av olika grader av närsaltreduktion och av olika nyttjandegrader av fisk och säl. Det ska finnas nyckeltal och indikatorer för arter och bestånd väsentliga för ekosystemets funktion och för väsentliga nyttjandeintressen. Nyckeltal och indikatorer ska vara baserade på erhållen kunskap.

Återrapportering

Insatser.

Övrig återrapportering avseende verksamhetsgrenen

1. Insatser med redovisning av hur anslaget 34:2 Miljöövervakning m.m. ap.1 och ap.8 använts samt effekter.
2. Övriga väsentliga insatser och effekter.

Naturvårdsverket ska redovisa sina insatser avseende miljö- och kemikaliesamarbetet med Ryssland, hur medlen på anslag 34:14 Internationellt miljö- och kärnsäkerhetssamarbete med Ryssland ap.1 fördelats och använts inom de olika samarbetsområdena samt hur samarbetet bidragit till att stärka miljöarbetet, särskilt på myndighetsnivå i nordvästra Ryssland, avseende främst tillståndsprövning, åtgärdsplaner och fördjupad medverkan i internationellt samarbete.

Naturvårdsverket ska redovisa utgiftsprognoser för 2008–2011 i Hermes vid följande prognostillfällen 2008: 22 januari, 10 mars, 9 maj, 1 augusti och 30 oktober. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till statsbudgeten.

Naturvårdsverket ska senast den 1 augusti 2008 redovisa vilka bidrag som sökts av och beviljats till organisationer avseende anslaget 34:2 Miljöövervakning m.m. ap.6 för 2008.

Naturvårdsverket ska senast den 15 april 2009 redovisa användningen av de utbetalade medlen.

Naturvårdsverket ska senast den 15 april 2009 redovisa användningen av de utbetalade medlen och ge en bedömning av i vilken grad det har bidragit till de angivna syftena.

Naturvårdsverket ska till regeringen (Näringsdepartementet) senast den 2 juli 2009, för perioden fr.o.m. den 1 januari 2008 t.o.m. den 30 juni 2009, redovisa myndighetens bidrag till genomförandet av den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007–2013 och dess prioriteringar samt resultat av myndighetens medverkan i det regionala tillväxtarbetet i enlighet med prioriteringarna i den nationella strategin.

Naturvårdsverket ska redovisa en lägesbeskrivning av efterbehandlingsarbetet i landet. Redovisningen ska lämnas senast den 28 februari 2008.

Naturvårdsverket ska redovisa en översiktlig beskrivning av effekterna av investeringsprogrammen senast den 1 augusti 2008.

Naturvårdsverket ska efter samråd med övriga berörda myndigheter utarbeta underlag till nationella svenska årliga prioriteringar enligt EU:s finansieringsinstrument för miljön (Life+). Uppdraget ska redovisas senast två månader före den tidpunkt som läggs fast enligt artikel 14(2)(a).

Naturvårdsverket ska vid utformningen av föreskrifter, allmänna råd och andra styrande dokument sträva efter att minska företagens administrativa kostnader till följd av statliga regler. I sin verksamhet i övrigt ska Naturvårdsverket verka för att förenkla för företagen. Naturvårdsverket ska inom sitt ansvarsområde bistå Regeringskansliet (Miljödepartementet) i arbetet med att ta fram underlag till regeringens handlingsplan för regelförenkling för företagen. I uppdraget ingår bl.a. en redovisning av arten och inriktningen av det förenklingsarbete som bedrivs på myndigheten samt av förenklingsåtgärder. Uppdraget ska inrapporteras vid ett tillfälle under 2008. En närmare precisering av innehållet i uppdraget kommer att ske i ett regeringsbeslut i början av 2008. Som ett led i mätningarna av företagens administrativa kostnader ska Naturvårdsverket bistå Verket för näringslivsutveckling (Nutek) i arbetet med att mäta förändringar av myndighetens föreskrifter och allmänna råd som påverkar företagens administrativa kostnader.

Naturvårdsverket ska föreslå ändringar i förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken så att förordningen och dess bilaga anpassas till de ändringar som har skett i bilagan till förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Naturvårdsverket ska föreslå nya avgifter och ny indelning av verksamheter i olika avgiftsnivåer. Avgifterna ska så långt som möjligt motsvara de kostnader som prövningen och tillsynen är förenad med. Naturvårdsverket ska remittera detta förslag och sammanställa remissvaren. Naturvårdsverket ska redovisa denna del av uppdraget senast den 31 augusti 2008. Prövningens och tillsynens omfattning bör stå i proportion till de miljörisker som den ifrågavarande verksamheten innebär. Naturvårdsverket ska analysera och föreslå hur avgiftssystemet skulle kunna utformas för att stödja detta. Naturvårdsverket ska föreslå ett avgiftssystem som innebär att avgifterna över tiden motsvarar kostnaderna eller föreslå hur avgifterna på annat sätt ska revideras så att de över tiden kommer att motsvara kostnaderna. Naturvårdsverket ska redovisa denna del av uppdraget senast den 31 december 2008. När Naturvårdsverket föreslår förändringar i regelverket ska detta ske i form av författningsförslag. Naturvårdsverket ska redovisa konsekvenserna av förslagen.

Naturvårdsverket ska undersöka handläggningstiderna för ärenden om tillstånd till miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken hos länsstyrelsernas miljöprövningsdelegationer. Undersökningen ska omfatta den totala handläggningstiden från det att en ansökan kommer in till dess att ärendet avslutas. Vid undersökningen ska Miljöbalkskommitténs undersökning av handläggningstider, som redovisades i betänkandet SOU 2003:124, beaktas. Resultaten av de effektiviserande ändringar i miljöbalken som genomfördes andra halvåret 2005 (prop. 2004/05:129) ska särskilt uppmärksammas. Undersökningen ska belysa skillnader i handläggningstid mellan olika länsstyrelsers miljöprövningsdelegationer. Av analysen ska även framgå hur eventuella skillnader i handläggningstid kan kopplas till olika delmoment i prövningsprocessen. Vidare ska en analys göras av orsakerna till skillnaderna. Förslag ska lämnas till hur handläggningstiderna kan kortas ned. Naturvårdsverket ska vidare redovisa förslag till system för löpande uppföljning av handläggningstider för ärenden enligt miljöbalken. Uppdraget ska genomföras efter samråd med länsstyrelserna och redovisas till Miljödepartementet senast den 1 november 2008.

Täkter prövas numera enligt 9 kap. miljöbalken. Detta innebär bl.a. att det för närmare 3 000 tillståndspliktiga täkter ska lämnas en miljörapport till tillsynsmyndigheten enligt 26 kap. 20 § miljöbalken. Den som exploaterar en täkt ska dessutom årligen till länsstyrelsen lämna uppgifter för planering som behövs för naturvården enligt 5 § förordningen (1998:904) om täkter och anmälan för samråd (produktionsuppgifter). Systemet för inlämning av produktionsuppgifter bör kunna lösas inom ramen för miljörapporteringen. Såväl miljörapport som produktionsuppgifter bör på ett enkelt sätt kunna lämnas samordnat och elektroniskt. Vissa bestämmelser gällande täkter i förordningen om täkter och anmälan för samråd kan behöva flyttas till förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd och andra bestämmelser kan behöva upphävas. Naturvårdsverket kan behöva omarbeta sina föreskrifter om miljörapporter. Naturvårdsverket ska utreda vilka regelförändringar som krävs. Naturvårdsverket ska undersöka om materialflöden från krossar och anmälningspliktiga husbehovstäkter bör omfattas av krav på rapportering. Naturvårdsverket ska vidare undersöka om även andra materialflöden som ingår i dagens system för inlämning av produktionsuppgifter bör omfattas av rapporteringskrav. Naturvårdsverket ska vidare undersöka vilka produktionsuppgifter och andra uppgifter som ska lämnas för de verksamheter som ska omfattas av systemet. När Naturvårdsverket föreslår förändringar i regelverket ska detta ske i form av författningsförslag. Naturvårdsverket ska så långt möjligt beräkna och analysera kostnaderna för förslagen samt analysera eventuella konsekvenser för miljön och för företagen. Naturvårdsverket ska remittera sina förslag och sammanställa remissvaren. Uppdraget ska redovisas senast den 22 december 2008.

Naturvårdsverket ska bistå Miljödepartementet i regeringens rapportering inför Commission on Sustainable Development (CSD) genom att ta fram rapporter om 2010–2011 års CSD-teman hållbar konsumtion och produktion respektive avfall. Naturvårdsverket ska samråda med Kemikalieinspektionen i dess uppdrag att ta fram underlag om CSD-temat kemikalier. Uppdraget ska redovisas senast den 31 januari 2009.

Naturvårdsverket ska efter samråd med Konsumentverket bistå Miljödepartementet med underlag, framförallt avseende konsumtionens klimatpåverkan, till EU:s arbete med att ta fram en handlingsplan för hållbar konsumtion och produktion samt till arbetet i den internationella arbetsgrupp som Sverige leder inom ramen för Marrakechprocessen (Task Force on Sustainable Lifestyles).

Naturvårdsverket ska ta fram en fjärde nationell rapport till sekretariatet för konventionen om biologisk mångfald i enlighet med de riktlinjer som slagits fast av konventionens partsmöte. Rapporten bör utformas på så sätt att den även kan bidra till Sveriges och EU:s uppföljning av 2010-målet. Arbetet ska göras efter samråd med övriga berörda myndigheter som Skogsstyrelsen, Jordbruksverket och Fiskeriverket. Institutioner som har viktigt underlag för rapporten bör involveras i arbetet. Rapporten ska vara Miljödepartementet till handa senast den 1 februari 2009.

Naturvårdsverket och Statens energimyndighet ska tillsammans senast den 1 juni 2008 redovisa förslag till rapport på engelska till Europeiska kommissionen i enlighet med artikel 21 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG.

Naturvårdsverket och Statens energimyndighet ska tillsammans delta i arbetet med att genomföra och föreslå förbättringar avseende direktiv 2003/87/EG. I uppdraget ingår att löpande bistå Regeringskansliet i arbetet med att föreslå förändringar i handelssystemet och analysera de förslag som väntas från Europeiska kommissionen. I detta ingår bl.a. medverkan och stöd i förhandlingarna och genomförande av luftfartens inkluderande i handelssystemet samt förhandlingar rörande handelssystemets utformning efter 2012. Myndigheterna får fördela uppgiften mellan sig utifrån respektive kompetensområden.

Naturvårdsverket och Statens energimyndighet ska bistå Regeringskansliet med analys och underlag till behandlingen av kommande förslag rörande EU:s interna bördefördelning av EU:s gemensamma klimatåtagande.

Naturvårdsverket ska utreda möjligheterna till och konsekvenserna av att i ett EU-perspektiv helt eller delvis ta bort de undantag för innehåll av kadmium i batterier som för närvarande gäller enligt artikel 4.3 Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/66/EG av den 6 september 2006 om batterier och ackumulatorer och förbrukade batterier och ackumulatorer och om upphävande av direktiv 91/157/EEG, särskilt vad gäller sladdlösa elektriska handverktyg. Utredningen ska göras med ett EU-perspektiv, i beaktande av de erfarenheter som gjorts i Sverige av att ersätta nickel-kadmiumbatterier med mer miljöanpassade alternativ. Redovisningen ska kunna användas inom den översyn av direktivet som EG-kommissionen förväntas inleda under 2009. Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2008.

Naturvårdsverket ska göra en konsekvensbedömning av att begränsa definitionen av hushållsavfall till avfall som uteslutande kommer från hushåll. I uppdraget ingår att se till vilka miljömässiga och hygieniska effekter som kan uppkomma samt att analysera vilka förändringar som kan följa av att flera aktörer får tillgång till marknaden. I uppdraget ingår vidare att göra en samhällsekonomisk bedömning såväl som en bedömning för enskilda aktörer. Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2008.

Naturvårdsverket ska lämna förslag till hur ett system för insamling av förpackningsavfall och annat avfall i materialströmmar kan vara utformat. Naturvårdsverket ska, med utgångspunkt i sin tidigare rapport om materialströmmar och det praktiska försöket i Eskilstuna kommun, analysera och redogöra för dels hur ett producentansvar för insamling av hushållsavfall i materialströmmar kan vara utformat, dels hur insamling som bygger på frivilliga överenskommelser mellan kommuner och producenter skulle kunna fungera. Analysen och redogörelsen ska innehålla konsekvenser för miljön, hushållen, kommunerna, producenterna och andra berörda aktörer. Naturvårdsverket ska även föreslå hur andra ekonomiska styrmedel skulle kunna användas eller utformas för att stärka insamling i materialströmmar och det system för en sådan insamling som Naturvårdsverket föreslår. Naturvårdsverket ska genomföra uppdraget i samråd med näringslivet, kommuner och andra berörda aktörer. Uppdraget ska redovisas senast den 30 januari 2009.  

Naturvårdsverket ska i samråd med Jordbruksverket och övriga berörda myndigheter redovisa ett komplett förslag till svenska nationella åtgärder för att uppnå Helcoms aktionsplan för Östersjön. En konsekvensbedömning ska redovisas. I denna ska bland annat kostnaderna för åtgärderna, eventuella målkonflikter och samhällsekonomiska konsekvenser särskilt redovisas. Framtida behov av precisering och revidering ska anges. Uppdraget ska redovisas senast den 31 juli 2009. Naturvårdsverket ska i samråd med Jordbruksverket och övriga berörda myndigheter senast den 30 april 2008 redovisa en första bedömning av vilka åtgärder som kan komma att aktualiseras. Förslagen ska vara konsekvensbedömda.

Naturvårdsverket ska, med beaktande av Naturvårdsverkets samordnande roll, i samråd med berörda myndigheter bedöma behovet av och redovisa förslag till en tydligare och mer ändamålsenlig ansvarsfördelning för de centrala och regionala myndigheter som berörs av vattenförvaltningen, framförallt när det gäller förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Möjligheterna att dra nytta av samarbete med annan vattenanknuten verksamhet ska uppmärksammas. Naturvårdsverket ska därvid beakta Naturvårdsverkets bemyndiganden i förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön och Naturvårdsverkets ansvar att särskilt vägleda, samordna, följa upp och utvärdera miljöarbetet. Uppdraget ska redovisas senast 30 april 2008.

Naturvårdsverket ska som ett led i genomförandet av det nya badvattendirektivet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/7/EG av den 15 februari 2006 om förvaltning av badvattenkvaliteten och om upphävande av direktiv 76/160/EEG) utarbeta en konsekvensanalys innehållande de ekonomiska konsekvenserna för kommunerna jämfört med det befintliga direktivet (76/160/EEG). Uppdraget ska redovisas senast den 31 januari 2008.

Naturvårdsverket ska redovisa förslag till hur det kommande EG-direktivet om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område (KOM(2006) 397 slutlig) kan genomföras i svensk rätt och vid behov lämna förslag till nödvändiga författningsändringar inklusive konsekvensanalyser. Uppdraget ska rapporteras senast sex månader efter det att direktivet har antagits.

Naturvårdsverket ska genomföra en utvärdering av den lokala naturvårdssatsningen med avseende på satsningens bidrag till miljömålsuppfyllelse samt effekter av en ökad lokal delaktighet i naturvårdsarbetet. Utvärderingen ska redovisas senast den 30 september 2008.

Naturvårdsverket ska bedöma kostnaderna 2009 och 2010 för skötsel av skyddade områden. Redovisningen ska fördelas på naturtyper. Uppdraget ska redovisas senast den 1 september 2008.

Naturvårdsverket ska lämna förslag till ytterligare Natura 2000-områden i de fall utvärdering visar att någon eller några av de brister som konstaterades vid EG-kommissionens biogeografiska utvärderingsprocess fortfarande kvarstår. Verket ska också lämna förslag på lämpliga områden med anledning av de arter som i samband med EU:s utvidgning lagts till i bilaga 2 till rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter, och som förekommer i Sverige; nämligen violett guldvinge, rödhalsad brunbagge och öselskallra. Förslag enligt ovan ska baseras på förslag från berörda länsstyrelser. De riktlinjer som angavs i regeringens uppdrag till Naturvårdsverket och länsstyrelserna den 24 augusti 2000, kompletterade med att uppdraget också ska genomföras i samråd med Sveriges geologiska undersökning och Statens energimyndighet, ska i övrigt vara vägledande för arbetet. Uppdraget ska redovisas senast den 1 februari 2009.

Naturvårdsverket ska göra en kvalitetssäkring av gränser och data och i relevanta fall redovisa förslag till ändringar beträffande Natura 2000-områden som Sverige har föreslagit ingå i eller som ingår i Natura 2000. Kvalitetssäkringen ska utföras i två omgångar där den första avser tekniska justeringar av gränser och den andra avser ändringar som behövs till följd av resultat från basinventeringen. Förslag enligt ovan ska baseras på förslag från berörda länsstyrelser. Uppdragsdelen beträffande tekniska justeringar ska redovisas senast den 29 maj 2009. Uppdragets del beträffande ändringar till följd av basinventeringen ska redovisas senast den 30 april 2012.

Naturvårdsverket ska bistå Boverket i dess pågående arbete med Vindkraftshandboken (redovisas den 1 juni 2008) samt Statens energimyndighet i dess arbete med en webbaserad Vindkraftshandbok (redovisas den 1 november 2009). Naturvårdsverket ska bidra med kunskap bl.a. om vindkraftens effekter på natur och miljö från såväl svensk som internationell forskning, om förutsättningar för att samordna vindkraft med naturvård och friluftsliv, om hantering av ljudproblematiken samt om prövningsprocessen enligt miljöbalken.

Naturvårdsverket ska, som ett led i stödet till statliga myndigheter i deras miljöledningsarbete, genomföra en förstudie avseende databaserad miljöutbildning som ett verktyg i miljöledningsarbetet. Naturvårdsverket ska därvid undersöka a) behovet hos myndigheterna av sådan utbildning och förutsättningarna att möta detta, b) hur marknaden för databaserad miljöutbildning ser ut, c) vad som bör ingå i utbildningen för att den ska täcka såväl direkt som indirekt miljöpåverkan. Uppdraget ska redovisas senast den 1 maj 2008.

Naturvårdsverket ska bistå Regeringskansliet vid framtagandet av ett strategiskt handlingsprogram för att stärka landsbygdens utvecklingskraft.

Naturvårdsverket ska i samråd med Statens energimyndighet utarbeta ett färdigt underlag för Sveriges femte nationalrapport under klimatkonventionen. I arbetet ingår att i enlighet med klimatkonventionens och Kyotoprotokollets riktlinjer arbeta fram färdiga underlag på engelska och svenska utformade så att de kan användas av regeringen för rapportering till klimatkonventionens sekretariat. I arbetet ingår även att, efter godkännande av regeringen samt i överensstämmelse med i klimatkonventionen och Kyotoprotokollet fastlagda krav, färdigställa ovan nämnda rapporter. Arbetet ska utföras i nära samarbete med berörda sektorsmyndigheter och det ska regelbundet stämmas av med en referensgrupp bestående av representanter från bl.a. Regeringskansliet. Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2009.

Anslaget fördelas av Friluftsrådet.

1. Av anslaget får högst 5 000 000 kronor användas för bidrag till sådant av andra organiserat bedrivet utvecklingsarbete som främjar de verksamheter Naturvårdsverket ansvarar för.
2. Naturvårdsverket ska använda högst 5 000 000 kronor för bidrag till insatser för information om rovdjur och för arbete med att utvärdera informationssatsningen.
3. Naturvårdsverket ska använda högst 2 000 000 kronor för bidrag till insatser för minskad nedskräpning.

Miljömålsrådet får fördela högst 188 000 000 kronor till övervakning av miljötillstånd i den yttre miljön, inklusive viss internationell rapportering. Miljömålsrådet får fördela högst 28 500 000 kronor till miljömålsuppföljning.

Naturvårdsverket ska till AB Svenska Miljöstyrningsrådet utbetala 500 000 kronor för informationsinsatser m.m. för att stimulera organisationer till nya och förnyade registreringar enligt EMAS-förordningen. Resterande medel ska fördelas enligt följande för insatser i enlighet med regeringens skrivelse 2006/07:54 Miljöanpassad offentlig upphandling. 11 200 000 kronor ska utbetalas till AB Svenska Miljöstyrningsrådet för arbete med miljökrav vid offentlig upphandling. 500 000 kronor disponerar Naturvårdsverket för uppföljning av handlingsplanen.

Anslagsposten ska användas för bidrag till ideella miljöorganisationers arbete. Naturvårdsverket beslutar om fördelningen av medlen.

Anslagsposten ska användas för bidrag till verksamheten vid Swedish Water House (SWH). Naturvårdsverket ska, efter samråd med Regeringskansliet, utbetala bidraget till Stockholm International Water Institute (SIWI) vid Stockholm Vatten AB eller, om stiftelsen SIWI har hunnit bildas, till stiftelsen SIWI för projekt SWH. Bidraget ska användas till att genom utåtriktad verksamhet i form av utbildningar, seminarier, deltagande i internationella möten och processer, internetbaserad information etc. förmedla kunskap och erfarenheter framförallt inom området integrerad vattenförvaltning.

Anslagsposten ska användas för programmet för utsläpp och avfall, för utvecklingsarbete för internationell rapportering och för arbete med utsläppsrätter.

1. Anslagsposten får användas för bidrag enligt förordningen (1982:840) om statsbidrag till kalkning av sjöar och vattendrag.
2. Högst 30 000 000 kronor får användas för analys av långsiktiga effekter av kalkningsverksamheten samt för utvecklingsinsatser.

1. Anslagsposten får användas för ersättningar enligt 31 kap. miljöbalken såvitt avser Naturvårdsverkets ansvarsområde.
2. Anslagsposten får användas för kostnader för förvärv samt avtalslösningar för statens räkning av värdefulla naturområden.
3. Anslagsposten får användas för statsbidrag till kommun eller kommunal stiftelse för områdesskydd av värdefulla naturområden.
4. Anslagsposten får användas för utredningar och inventeringar som ger underlag för både skydd av värdefulla naturområden och förslag till utpekande till nätverket Natura 2000 samt förhandlings- och värderingskostnader efter prövning i varje enskilt fall i samband med skyddsåtgärder enligt miljöbalken.
5. Anslagsposten får användas för upprättande och genomförande av åtgärdsprogram, viltförvaltning samt inventeringar m.m. för arter och livsmiljöer.
6. Anslagsposten får användas för kostnader för skötsel, fastighetsförvaltning, uppföljning och övervakning av nationalparker, naturreservat och andra områden med områdesskydd samt nationalstadsparken Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården, världsarv, Ramsarområden, biosfärområden och områden som ingår i eller föreslås ingå i nätverket Natura 2000.
7. Inkomster från försäljning av fastigheter ska tillföras anslaget. Intäkter av uthyrning m.m. får användas i verksamheten under anslaget.
8. Högst 148 000 000 kronor får användas för arbete enligt förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Av dessa ska 125 000 000 kronor utbetalas som bidrag till länsstyrelserna. Resterande medel ska fördelas enligt följande. 9 000 000 kronor utbetalas som bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI). 4 000 000 kronor utbetalas som bidrag till Sveriges geologiska undersökning. 10 000 000 kronor disponeras av Naturvårdsverket.
9. Högst 17 000 000 kronor får, efter samråd med Jordbruksverket och Riksantikvarieämbetet, utbetalas som bidrag till länsstyrelserna för arbete med återskapande av våtmarker i odlingslandskapet i enlighet med uppdrag 22 i regleringsbrevet för 2008 för länsstyrelserna. Medlen får användas för såväl länsstyrelsernas som kommunernas insatser.
10. Högst 3 000 000 kronor får utbetalas som bidrag till Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) till planerad övervakning inom ramen för arbete med programmet att följa och analysera utveckling av sjukdomstillstånd hos vilda djurpopulationer. Därutöver får högst 3 000 000 kronor utbetalas till SVA för eventuella akuta åtgärder som genomförts i samråd med Naturvårdsverket.
11. Högst 4 200 000 kronor får utbetalas som bidrag till Centrum för biologisk mångfald för arbete med att utveckla och genomföra ett nationellt program för lokal och traditionell kunskap, i enlighet med regeringsbeslut den 15 december 2005 (dnr M2005/6448/Na).
12. Högst 3 000 000 kronor får utbetalas som bidrag till Länsstyrelsen i Norrbottens län för arbete med att utveckla formen för förvaltningen av världsarvet Laponia i enlighet med hemställan den 30 juni 2006 (dnr M2006/2962/Na).
13. Högst 1 500 000 kronor får användas för arbete med nationell utvärdering av den lokala naturvårdssatsningen avseende miljömålsuppfyllelse och effekter av ökad lokal delaktighet i naturvårdsarbetet och högst 3 000 000 kronor får utbetalas till länsstyrelserna för fortsatt arbete med den lokala och kommunala naturvårdssatsningen, främst beträffande slutrapportering, slutredovisning och erfarenhets- och kunskapssammanställning från projekten.
14. Högst 1 000 000 kronor får användas till slutbidrag för effektuppföljning av verksamheten beträffande biologisk myggkontroll vid Nedre Dalälven.  

 

1. Anslaget får användas för bidrag enligt förordningen (2004:100) om statsbidrag till åtgärder för avhjälpande av föroreningsskador.
2. Anslaget får användas för att finansiera undersökningar och juridiska bedömningar eller andra utredningar som krävs som underlag för att genomföra åtgärder, för framtagande av underlag för prioriteringar av framtida sanerings- och återställningsinsatser i landet samt för arbete med tillsyn över förorenade områden hos länsstyrelserna i syfte att öka inslaget av privatfinansierade efterbehandlingsåtgärder så att det framtida behovet av bidragsfinansiering minskar.
3. Anslaget får disponeras för verkställighetskostnader samt för utrednings- och åtgärdskostnader som återkrävs av ansvariga enligt miljöbalken eller äldre lagstiftning.
4. Anslaget får användas till att åtgärda från risksynpunkt särskilt angelägna saneringsobjekt och till akuta saneringsinsatser.

Anslagsposten disponeras för omhändertagande av historiskt radioaktivt avfall från icke kärnteknisk verksamhet, dvs. avfall som uppkommit före den 1 juli 2006. Bidrag får utbetalas till enskilda.

Anslagsposten disponeras för inventering samt, i enlighet med delmålens prioriteringar, genomförande av ansvarsutredningar och nödvändiga undersökningar för objekt som förorenats av statlig organisation som inte längre finns kvar.

Anslagsposten disponeras för omhändertagande av historiskt radioaktivt avfall från icke kärnteknisk verksamhet, dvs. avfall som uppkommit före den 1 juli 2006. Bidrag får utbetalas till enskilda.

1. Naturvårdsverket ska utbetala högst 20 000 000 kronor till Stiftelsen Institutet för vatten- och luftvårdsforskning (SIVL). Beslut fattas av SIVL då överenskommelse har träffats med näringslivet om samfinansierad forskning och utvecklingsverksamhet vid IVL Svenska Miljöinstitutet AB. Medlen till stiftelsen får även användas för nationell finansiering av EU-projekt.
2. Naturvårdsverket beslutar om fördelning av medlen till övrig miljöforskning. Verksamheten får omfatta forskningsbidrag, uppdragsforskning, forskningsbedömningar, kunskapsöverföring från forskning, kunskapssammanställningar och utredningar med anknytning till forskningen samt finansiering av utländsk forskare i de internationella samarbeten Naturvårdsverket är involverad i.
3. Forskningsmedlen ska främst finansiera forskning till stöd för Naturvårdsverkets arbete med t.ex. miljökvalitetsmålen, miljöbalken samt underlag för internationellt förhandlingsarbete. Naturvårdsverket ska via anslaget finansiera Sveriges bidrag till den internationella klimatpanelen (Intergovernmental Panel for Climate Change, IPCC). Anslaget får också användas för svenska forskares deltagande i IPCC-arbetet.

Anslagsposten används för stöd till klimatinvesteringsprogram i enlighet med förordningen (2003:262) om statliga bidrag till klimatinvesteringsprogram. Högst 5 000 000 kronor får användas för stöd till det lokala och regionala arbetet med klimatstrategier. Med undantag från 20 a § anslagsförordningen (1996:1189) får Naturvårdsverket med stöd av tilldelat anslag ingå åtaganden som medför utgifter under följande budgetår motsvarande högst 75 procent av tilldelat anslag. Naturvårdsverket får disponera anslagssparande från 2008 för att infria åtaganden gjorda till och med 2008.

1. Anslagsposten får användas för utgifter i samband med administration, information och utvärdering av klimatinvesteringsprogrammen och de lokala investeringsprogrammen för ekologisk hållbarhet. Naturvårdsverket får disponera anslagssparande från 2008 till dess att arbetet med bidragshantering och utvärdering slutförts 2012.
2. Anslagsposten får användas för att sprida och tillgängliggöra fakta i klimatfrågan, särskilt kunskap om klimatfrågans problem och lösningar samt frågor kring klimat och sårbarhet inom Naturvårdsverkets verksamhetsområde. Medlen får även användas för att sprida svenska erfarenheter internationellt.
3. Högst 2 000 000 kronor får användas för sektorsmyndigheternas arbete med beredning av åtgärder inom sina respektive kompetensområden i klimatinvesteringsprogrammen, samt högst 5 000 000 kronor för länsstyrelsernas administration.

Anslagsposten får användas för stöd till kommuners samverkan för arbete med klimatfrågor.

Anslagsposten disponeras för bidrag i enlighet med förordningen (2006:1591) om statligt stöd till åtgärder för främjande av distribution av förnybara drivmedel. Med undantag från 20 a § anslagsförordningen får Naturvårdsverket med stöd av tilldelat anslag ingå åtaganden som medför utgifter under följande budgetår motsvarande högst 75 procent av tilldelat anslag. Naturvårdsverket får disponera anslagssparande från 2008 för att infria åtaganden gjorda till och med 2008.

1. Anslagsposten får användas för åtgärder, kunskapshöjande insatser, försöksprojekt, utveckling av metoder och verktyg, framtagande av beslutsunderlag för att förbättra och skydda havsmiljön samt för insatser för att genomföra Östersjöns aktionsplan som tagits fram av Helcom.

3. Anslagsposten får användas för vägledning, information och kunskapsspridning till tillsynsmyndigheter och fastighetsägare i syfte att minska utsläppen från enskilda avlopp.
4. Anslagsposten får användas för uppdragen 23–28 i regleringsbrevet för 2007 avseende Naturvårdsverket, för uppdragen 51a–d i regleringsbrevet för 2007 avseende länsstyrelserna, för uppdrag Havsmiljöåtgärder i regleringsbrevet för 2007 avseende Fiskeriverket, för uppdrag 9 i regleringsbrevet för 2007 avseende Sjöfartsverket samt för uppdrag om havsmiljödata i regleringsbrevet för 2007 avseende Sveriges geologiska undersökning.
5. Anslagsposten får användas för prognoser om algblomning i Östersjön och Västerhavet.
6. Högst 5 200 000 kronor får utbetalas som bidrag till Lantmäteriverket för driften av satellitdatabasen vid Lantmäteriverket.
7. Högst 7 000 000 kronor får användas för bidrag till Stockholms universitet för verksamheten vid Baltic Nest Institute med att utveckla modellunderlag för beslut om åtgärder mot övergödning av Östersjön i det internationella arbetet med att restaurera Östersjön i enlighet med förslag nr 27 i Aktionsplan för havsmiljön (Naturvårdsverket, rapport 5563).
8. Högst 1 000 000 kronor får användas för att för hela landet analysera och översiktligt redovisa slag och omfattning av de åtgärder samt kostnader för berörda aktörer som bedöms uppkomma för att möta de krav på fysisk återställning av sjöar och vattendrag, ändrade regleringar inräknade, som följer av ramdirektivet för vatten, miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag samt EG:s ålförordning.

Anslagsposten får användas av Göteborgs universitet för analyser, utvärderingar och synteser samt för ökad samverkan inom Havsmiljöinstitutet.

Anslagsposten får användas av Göteborgs universitet för analyser, utvärderingar och synteser samt för ökad samverkan inom Havsmiljöinstitutet.

Naturvårdsverket får använda anslagssparande från det under utgiftsområde 18 uppförda anslaget 34:1 Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet, anslagsposten 1.
Naturvårdsverket får inte disponera överblivna medel från slutreglerade projekt.

Villkor

1. Naturvårdsverket bemyndigas att under 2008, för anslaget 34:2 Miljöövervakning m.m., ingå ekonomiska förpliktelser i samband med planering, upphandling och genomförande av miljöövervakning som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 50 000 000 kronor för ap.1 och högst 15 000 000 kronor för ap.8 under 2009–2011.
2. Naturvårdsverket bemyndigas att under 2008, för anslaget 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald, ingå ekonomiska förpliktelser i samband med områdesskydd, artbevarande och naturvårds- och fastighetsförvaltning som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 280 000 000 kronor efter 2008.
3. Naturvårdsverket bemyndigas att under 2008, för anslaget 34:4 Sanering och återställning av förorenade områden, ingå ekonomiska förpliktelser i samband med bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 600 000 000 kronor under 2009–2015.
4. Naturvårdsverket bemyndigas att under 2008, för anslaget 34:5 Miljöforskning, ingå ekonomiska förpliktelser i samband med planering, upphandling och genomförande av miljöforskning som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 130 000 000 kronor under 2009–2011.
5. Naturvårdsverket bemyndigas att under 2008, för anslaget 34:12 Havsmiljö, ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 100 000 000 kronor efter 2008.
6. Beloppen avseende infriade förpliktelser i bemyndigandetabellen är indikativa.

1. Investeringar i mark, markanläggningar, byggnader och pågående projekt som sker under anslaget 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald, ska inte finansieras genom lån i Riksgäldskontoret.
2. Naturvårdsverket får ta emot bidrag från EU och andra finansiärer för investeringar i mark och byggnader med undantag för föreskriven skyldighet i 5 och 7 §§ kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188).

Naturvårdsverket får enligt 16 § förordningen om förvaltning av statliga fastigheter, m.m. besluta om överföring av förvaltningsansvaret mellan Naturvårdsverket och andra fastighetsförvaltande myndigheter i sådana fall där berörda myndigheter är överens om överföringen och om villkoren för överföringen och då marknadsvärdet inte överstiger 20 000 000 kronor.