Naturvårdsverket ska redovisa hur de bidragit till arbetet med att utveckla Parisavtalets regelverk, såsom underlag för de beslut som behöver tas fram inom ramen för Klimatkonventionen för att genomföra avtalet. Återrapporteringen avgränsas till de delar som pekas ut i Parisavtalets artiklar 4.10, 6.7, 7.3, 9.7,15.3 och dess tillhörande beslut från Klimatkonventionens 21:a partsmöte 2015 i Paris.

Naturvårdsverket ska redovisa vilka insatser och åtgärder som har vidtagits under 2017 för att främja arbetet med giftfria och resurseffektiva kretslopp inom handlingsplanen för en giftfri vardag.

Naturvårdsverket ska redovisa hur de bidragit till arbetet med att öka tillgången till, och efterfrågan på, miljöteknik och miljöinnovationer såväl nationellt som internationellt. I redovisningen ska framgå hur dessa insatser kan bidra till en hållbar utveckling och sysselsättning samt till ökad export.

Naturvårdsverket ska redovisa arbetet med viltförvaltningsstrategin och vilka insatser som vidtagits för att genomföra strategin. Redovisningen ska inkludera en bedömning av resultat och hur arbetet bör fortsätta.

Naturvårdsverket ska redovisa hur de bidragit till arbetet med att i samverkan med Sametinget fortsatt arbeta med ett förvaltningsverktyg utifrån fastställd toleransnivå för skador orsakade av stora rovdjur inom rennäringen, i syfte att upprätthålla en hållbar rennäring och en gynnsam bevarandestatus för stora rovdjur. Naturvårdsverket ska redogöra för hur arbetet har genomförts och för inriktningen för det fortsatta arbetet. Naturvårdsverket ska även redogöra för hur samverkan med Sametinget och samrådet med länsstyrelserna har genomförts samt resultatet av arbetet.

Naturvårdsverket ska redovisa hur myndigheten har utvecklat arbetet med strategiska offentliga inköp. Redovisningen ska utgå ifrån Nationella upphandlingsstrategin (dnr Fi2016/00833/OU).

Naturvårdsverket ska redovisa hur den del av anslag 1:2 Miljöövervakning som står till Naturvårdsverkets disposition har använts för 2017. Redovisningen ska särskilt lyfta fram hur ökningen av anslaget har använts för förbättrad övervakning av farliga kemikalier med prioritet åt den hälsorelaterade övervakningen. Redovisningen ska samordnas med Havs- och vattenmyndighetens redovisning för motsvarande del av anslag 1:2. Redovisningen ska lämnas till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast den 31 mars 2018.

Naturvårdsverket ska redovisa medelsanvändning och genomförda åtgärder för biologisk mångfald. Redovisningen ska omfatta följande områden.  

1. Hur medel inom anslag 1:15 Skydd av värdefull natur har använts och hur arbetet med områdesskydd har bedrivits.

2. Antalet hos länsstyrelserna öppna ärenden om bildande av naturreservat, antalet hos länsstyrelserna öppna ärenden där markersättningsfrågorna är helt lösta men som ännu inte beslutats och antalet årsarbetskrafter länsstyrelserna lägger på bildandet av naturreservat.

3. Arbetet med att skydda skogsmark med höga naturvärden som ägs av Sveaskog AB respektive förvaltas av Fortifikationsverket eller Statens fastighetsverk.

4. Arbetet med markbyten med ersättningsmark som överförts från Ersättningsmark i Sverige AB till Naturvårdsverket i syfte att skydda skogsmark med höga naturvärden.

5. Hur medel inom anslag 1:3 Åtgärder för värdefull natur har använts och hur arbetet har bedrivits.

6. Vilka sysselsättningseffekter för kvinnor och män som användningen av anslag 1:3 och 1:15 har gett upphov till.

7. Arbetet med genomförandeplanen för planerade nya och utvidgade nationalparker.

Redovisningen ska avse de senaste tre åren och vara möjlig att jämföra med tidigare års redovisningar av anslagen. Redovisningen ska lämnas till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast den 31 mars 2018.

Naturvårdsverket ska samlat redovisa hur anslag 1:17 Klimatinvesteringar har använts för 2017. Redovisningen ska inkludera beslutade investeringar och förväntade resultat samt, där så är möjligt, vilka sysselsättningseffekter för kvinnor och män som användningen av anslaget har gett upphov till. Redovisningen ska ske med hjälp av underlag från Länsstyrelsen Östergötland och Statens energimyndighet. Arbetet ska redovisas till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast den 31 augusti 2017 samt senast den 31 mars 2018. Redovisingen den 31 mars 2018 ska även innehålla en beskrivning av hur arbetet med uppföljning och utvärdering av investeringsprojekten fortskrider.

Naturvårdsverket ska, i de fall myndigheten redovisar individbaserad statistik, redovisa, analysera och kommentera statistiken efter kön.

Naturvårdsverket ska redovisa prognoser för 2017–2021 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes enligt instruktion från Ekonomistyrningsverket

- den 18 januari

- den 17 februari

- den 3 maj

- den 31 juli och

- den 25 oktober.

Naturvårdsverket ska kartlägga klimat- och luftutsläppen från arbetsmaskiner och identifiera områden och kategorier med potential för kostnadseffektiva utsläppsminskningar. I uppdraget ingår att föreslå åtgärder för att nå miljökvalitetsmålen Frisk luft och Begränsad klimatpåverkan, klara kraven i direktivet om minskning av nationella utsläpp av vissa luftföroreningar samt bidra till att uppfylla Sveriges åtaganden i Parisavtalet. Naturvårdsverket ska även belysa hur åtgärdsarbetet och statistikinsamlingen bäst kan organiseras. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast den 28 april 2018. 

Naturvårdsverket ska, efter samråd med SMHI, kartlägga utsläppen från småskalig vedeldning och utreda hur stora utsläppsminskningar som samlat krävs för att preciseringarna i miljökvalitetsmålet Frisk luft ska kunna nås. Analysen ska omfatta behovet av utsläppsminskningar från småskalig vedeldning samt vilken roll ytterligare minskningar från andra källor kan spela. Särskilt fokus bör läggas på utsläpp av bens(a)pyren, partiklar (PM2,5) och sot. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast den 30 november 2018.

Naturvårdsverket ska sammanställa medel för biologisk mångfald. Redovisningen ska utgöra underlag till Sveriges rapportering om resursmobilisering och utformas i enlighet med FN:s konvention för biologisk mångfald (CBD), COP beslut XII/3. Naturvårdsverket ska samarbeta med Havs- och vattenmyndigheten, Statens Jordbruksverk och Skogsstyrelsen. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet, med kopia till Näringsdepartementet) senast den 15 september 2017.

Naturvårdsverket ska redovisa statistik som rör kommunernas och länsstyrelsernas beslut i ärenden om upphävande och dispens från strandskyddet samt tillsynsbeslut i strandskyddsärenden. Av redovisningen ska det framgå hur många upphävanden och dispenser samt tillsynsbeslut som länsstyrelserna och kommunerna har beslutat om under 2016, fördelat på kommuner. Statistiken ska visa vilket ändamål upphävandet haft eller för vilken åtgärd dispensen getts och vilket särskilt skäl som ligger till grund för beslutet. Vad avser tillsynsbeslut ska ändamålet med beslutet anges. Statistiken ska även visa kommunala beslut om dispens eller upphävande som överklagats eller som en länsstyrelse beslutat att överpröva enligt 19 kap. 3 b § miljöbalken, samt kommuners och länsstyrelsers tillsynsbeslut som överklagats. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast den 31 mars 2017.

Naturvårdsverket ska ta fram en modell för att årligen upprätta och redovisa statistik för miljötillståndsprövningen. Modellen ska utformas så att det för olika branscher, prövningsinstanser och mål- och ärendetyper är möjligt att samla in, sammanställa, analysera och presentera statistik för hur lång prövningstiden varit från ansökan till beslut och vilka faktorer som påverkat prövningstiden. Modellen ska möjliggöra att handläggningstiden av miljötillståndsprövningen kan följas över tid. Naturvårdsverket ska i arbetet inhämta synpunkter från Statistiska Centralbyrån (SCB) i statistiska frågor och i övrigt samråda med Domstolsverket och länsstyrelserna. För ändamålet får Naturvårdsverket rekvirera totalt högst 500 000 kronor. Medlen får användas för administrativa kostnader. Rekvisitionen ska vara inkommen till Kammarkollegiet senast den 30 oktober 2017. I rekvisitionen ska hänvisning göras till detta besluts diarienummer. Utgifterna ska belasta det under utgiftsområde 24 Näringsliv uppförda anslaget 1:5 Näringsutveckling m.m., anslagsposten 1 Näringsutveckl – del till Kammarkollegiet. Ej förbrukade medel ska återbetalas till Kammarkollegiet senast den 31 januari 2018 på bankgirokonto 5052-5781, med angivande av detta besluts diarienummer. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast den 30 september 2017.

Naturvårdsverket ska redovisa hur verket arbetar med att utveckla, följa upp och samordna arbetet med miljöinformationsförsörjning. Redovisningen ska utgöra underlag till Sveriges genomföranderapport till Århuskonventionen. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast den 28 februari 2017.

Naturvårdsverket ska analysera och redovisa olika alternativ för hur en nod gentemot Århuskonventionens Clearing house kan skapas vid Naturvårdsverket. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast den 31 oktober 2017.

Naturvårdsverket ska utreda förutsättningarna för att möjliggöra jakt i Sveriges ekonomiska zon och hur handläggningen skulle kunna utformas. I uppdraget ingår även att, om det bedöms lämpligt, lämna författningsförslag som föranleds av övervägandena. I uppdraget ingår även att redovisa konsekvenserna för de arter som kan komma att påverkas. Vid uppdragets genomförande ska EU-rätten beaktas samt internationella överenskommelser om allmänhetens rätt att få beslut i miljöfrågor rättsligt prövade. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 31 oktober 2017.

Naturvårdsverket ska föreslå en effektivare och mer ändamålsenlig beredning av förslag på ändringar av jaktförordningen avseende jakttider. Beredningen ska inkludera samråd med berörda organisationer och resultera i förslag till regeringen. Regeringen ska fortsatt ha föreskriftsrätt inom ramen för jaktförordningen. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 15 juni 2017.

Naturvårdsverket ska identifiera behov av vägledning, styrmedel och förstärkt samverkan mellan berörda myndigheter för att förvalta tätortsnära natur på ett hållbart sätt. Utgångspunkten ska vara att bevara och utveckla den biologiska mångfalden och förbättra förutsättningarna för friluftsliv, där även samspelet med kulturmiljövärden tas tillvara. Naturvårdsverket ska även redovisa arbetet med att utveckla metoder och vägledning för att kartlägga naturområden med värden för friluftsliv, rekreation och turism. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast den 30 november 2017.

Naturvårdsverket ska redovisa en kortfattad analys av kunskapsläget för dagvattenproblematiken. Redovisningen ska innehålla en översiktlig kunskapssammanställning som ger en bild av miljöpåverkan (t.ex. tungmetaller, PAH, övergödande ämnen och partiklar), en beskrivning av de väsentliga problemområdena samt förslag till steg för det fortsatta arbetet. Kopplingen till klimatanpassning och andra synergier eller eventuella målkonflikter ska identifieras. Vid genomförande av uppdraget ska Naturvårdsverket på lämpligt sätt ta tillvara de kunskaper och den erfarenhet som finns inom Boverket på området. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast den 30 september 2017.

Naturvårdsverket ska analysera vilka typer av meddelanden som det kan vara lämpligt att myndigheten skickar via Mina meddelanden och vilka effekter en anslutning till Mina meddelanden kan ge i form av ökad servicegrad. Uppdraget ska redovisas till regeringskansliet (Finansdepartementet) senast den 30 september 2017.

Naturvårdsverket ska uppdatera verkets tidigare kartläggning av potentiellt miljöskadliga subventioner (Naturvårdsverkets rapport 6455). Såväl stödens negativa som positiva miljöpåverkan ska beskrivas. Uppdragets ska redovisas till regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast 31 maj 2017.

Naturvårdsverket ska se över och vid behov ändra eller komplettera tidigare förslag till kategorisering av verksamheter och åtgärder utifrån krav på miljökonsekvensbeskrivningar (dnr M2015/02675/R). Fokus för översynen är de ändringar i miljöprövningsförordningen (2013:251) som regeringen beslutade den 1 december 2016, men även en generell översyn ska göras av tidigare överväganden. Förslaget ska även kompletteras med förslag till kategorisering av vattenverksamheter utifrån krav på miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap. miljöbalken. För den del av uppdraget som gäller vattenverksamheter ska Havs- och vattenmyndigheten bistå Naturvårdsverket med underlag och förslag. Uppdraget omfattar inte en översyn eller redovisning på nytt av den del av förslaget som rör verksamheter som kan undantas från krav på miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap. miljöbalken. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast den  15 december 2017.

Uppdraget om att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige (dnr M2015/00684/Nm) förlängs och utökas. Naturvårdsverket ska inom ramen för uppdraget utveckla de riktlinjer verket tagit fram för länsstyrelsernas arbete med grön infrastruktur avseende samråd med andra myndigheter, landskapsaktörer och civilsamhälle. Naturvårdsverket ska även redovisa arbetet med vägledning till länsstyrelserna om hur de i sitt arbete gentemot kommuner och aktörer med regionalt utvecklingsansvar kan förbättra hänsynen till ekosystemtjänster inom ramen för fysisk planering. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast den 31 oktober 2018. En delredovisning ska lämnas senast den 31 oktober 2017.

Naturvårdsverket ska färdigställa och besluta om en nationell avfallsplan och ett nationellt program för förebyggande av avfall i enlighet med avfallsförordningen (2011:927). Planen ska innehålla en beskrivning av nuläget och en sammanställning av beslutade åtgärder som är relevanta för området. Uppgiften ersätter tidigare uppdrag om reviderad nationell avfallsplan inklusive programmet för förebyggande av avfall (dnr M2015/04233/S) och innebär att redovisningen till regeringen utgår.

Naturvårdsverket ska fortsätta arbetet med inventering, riskbedömning och analyser av samtliga platser där brandskum med innehåll av svårnedbrytbara fluorbaserade miljögifter, s.k. PFAS, hanterats. Naturvårdsverket ska även genomföra en fördjupad övervakning och analys av sådana verksamma ämnen i växtskyddsmedelsprodukter för vilka säkra nivåer för miljön (riktvärden) återkommande överskrids i de ytvatten som omger åkermarken, eller vilka har hög fyndfrekvens. Naturvårdsverket ska redovisa hur arbetet fortskrider till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast den 31 maj 2018.

Naturvårdsverket ska ansvara för att information om de negativa miljöeffekterna av förbrukning av plastbärkassar kommuniceras till allmänheten under 2017.

Naturvårdsverket ska bistå Regeringskansliet i förberedelserna inför kommande ordförandeskap inom regionala klimat- och miljösamarbeten. Det gäller ordförandeskapet i Barentsrådets miljöarbetsgrupp hösten 2017 till hösten 2019, ordförandeskapet i det nordiska samarbetet 2018 och ordförandeskapet i Östersjöstaternas råd (CBSS) 2017-2018.

Naturvårdsverket ska bistå Regeringskansliet i förberedelser, genomförande och uppföljning av FN:s högnivåkonferens den 5–9 juni 2017 för att främja genomförandet av FN:s hållbarhetsmål för hav och marina resurser (SDG 14). Sverige är tillsammans med Fiji ordförande för konferensen. Arbetet med att ta fram underlag ska ske i dialog med andra berörda myndigheter.

Naturvårdsverket ska under perioden 2017 – 2020 verka för att nya gröna jobb med lägre kvalifikationskrav skapas på lokal och regional nivå för kvinnor och män som står långt ifrån arbetsmarknaden. Jämställdhet ska beaktas i utförande av uppgiften. Subventionerade anställningar som finns tillgängliga genom Arbetsförmedlingen kan vara en del i att underlätta dessa anställningar. Naturvårdsverket ska i genomförandet av uppgiften samråda med Arbetsförmedlingen om vilka subventionerade anställningar som kan vara aktuella att utnyttja. Naturvårdsverket ska redovisa hur arbetet bedrivs senast den 30 april 2017 till regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) samt därefter årligen redovisa resultatet av uppdraget i form av sysselsättning och miljöåtgärder i årsredovisningen.

Naturvårdsverket ska bidra till regeringens satsning på moderna beredskapsjobb i staten som införs successivt fr.o.m. 2017 och som syftar till att sysselsätta minst 5 000 personer 2020. För 2017 bör omfattning uppgå till minst 500 personer. Naturvårdsverket ska eftersträva att anställa personer som står långt från arbetsmarknaden, inklusive nyanlända, för att utföra enklare arbetsuppgifter vid myndigheten. Naturvårdsverket ska lämna in en redovisning till Statskontoret senast den 1 augusti 2017 enligt instruktion från Statskontoret. Regelverket och ersättningen för de moderna beredskapsjobben ska motsvara de villkor som gäller för den subventionerade anställningsformen extratjänster, som handläggs och betalas ut av Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen och Arbetsgivarverket har i uppdrag att bistå med stöd till myndigheterna inom sina respektive ansvarsområden i detta arbete.

1. Anslagsposten får användas för Naturvårdsverkets förvaltningskostnader.
2. Anslagsposten får användas för bidrag till sådant av andra organiserat bedrivet utvecklingsarbete som främjar de verksamheter Naturvårdsverket ansvarar för.
3. Anslagsposten får användas till kostnader för kanslistöd m.m. till Miljömålsrådet.

1. Anslagsposten får användas för övervakning av miljötillstånd i den yttre miljön, för miljömålsuppföljning, för programmet för utsläpp och avfall, för arbete med utsläppsrätter samt för utvecklingsarbete och internationell rapportering.
2. Anslagsposten får användas till förbättrad övervakning av farliga kemikalier, med prioritet åt den hälsorelaterade övervakningen.
3. Anslagsposten får användas till fortsatt inventering, riskbedömning och analyser av platser där brandskum med innehåll av svårnedbrytbara fluorbaserade miljögifter, s.k. PFAS, hanterats och till fördjupad övervakning och analys av sådana verksamma ämnen i växtskyddsmedelsprodukter för vilka säkra nivåer för miljön (riktvärden) återkommande överskrids i de ytvatten som omger åkermark, eller vilka har hög fyndfrekvens.

1. Anslagsposten får användas för övervakning av miljötillstånd i den yttre miljön, inklusive viss internationell rapportering, samt till miljömålsuppföljning.
2. Anslagsposten får användas till förstärkt övervakning av söt-, grund- och kustvatten.

Anslagsposten ska användas för bidrag till verksamheten vid Swedish Water House (SWH). Havs- och vattenmyndigheten ska betala ut bidraget till stiftelsen Stockholm International Water Institute (SIWI). Bidraget ska användas till att generera och förmedla kunskap och erfarenheter om internationella vattenfrågor, framför allt inom området integrerad vattenförvaltning.

1. Anslagsposten ska användas för bidrag till ideella miljöorganisationers arbete som bidrar till att uppfylla de nationella miljökvalitetsmål som riksdagen har beslutat om, eller något av de prioriterade områdena i EU:s sjunde miljöhandlingsprogram. Naturvårdsverket beslutar om fördelningen av medlen.
2. Högst 2 000 000 kronor ska betalas ut som bidrag till organisationen Håll Sverige Rent för deras arbete med att generera och förmedla kunskap och erfarenheter som bidrar till minskad nedskräpning.
3. Högst 2 500 000 kronor ska användas för bidrag till ideella miljöorganisationers insatser i samband med frågor om lokalisering av anläggningar för hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle.
4. Anslagsposten får användas för bidrag till ideella miljöorganisationers insatser i samband med informationsspridning rörande plastbärkassar.

1. Anslagsposten disponeras av Länsstyrelsen i Örebro län och ska fördelas ut till samtliga länsstyrelser enligt beslutad fördelningsnyckel.
2. Högst 17 000 000 kronor får användas för kostnader och arbete vid länsstyrelserna som avser uppdraget att länsstyrelserna ska samordna och leda det regionala arbetet med att förverkliga regeringens friluftslivspolitik.
3. Högst 20 000 000 kronor får användas för kostnader och arbete vid länsstyrelserna som avser regionala handlingsplaner för grön infrastruktur.

1. Anslagsposten får användas för kostnader samt visst arbete vid länsstyrelserna som avser skötsel, fastighetsförvaltning, byggnadsinvesteringar, samt uppföljning och övervakning av nationalparker, naturreservat, områden som ingår i eller föreslås ingå i nätverket Natura 2000, andra områden med områdesskydd, Kungliga nationalstadsparken, världsarv, Ramsarområden och biosfärområden.
2. Anslagsposten får användas för kostnader som avser arbete med artbevarande, artskydd, vilt- och rovdjursförvaltning, invasiva främmande arter, inventering och kunskapsstöd vad gäller arter och naturtyper samt annan övervakning. Anslagsposten får även användas för visst arbete vid länsstyrelserna och Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet avseende samma ändamål, samt för visst arbete med rovdjursinventeringar hos berörda samebyar.
3. Anslagsposten får användas för kostnader samt visst arbete vid länsstyrelserna som avser friluftsliv och allemansrätt samt kommunikation och utbildning inom naturvårdsområdet.
4. Anslagsposten får användas för kostnader för det statliga ledsystemet i fjällen enligt Naturvårdsverkets nulägesbeskrivning av det statliga ledsystemet i fjällen, etablering och drift av ett lavinprognosprogram för den svenska fjällkedjan, verksamhet inom ramen för Fjällsäkerhetsrådet och Nationella snöskoterrådet samt för samebyarnas arbete att ta fram och genomföra terrängkörningsplaner. Anslagsposten får även användas för visst arbete vid länsstyrelserna avseende samma ändamål.
5. Högst 55 000 000 kronor får användas för statsbidrag till kommunala och lokala naturvårdsåtgärder inom ramen för regeringens satsning på lokal och kommunal naturvård enligt förordningen (2003:598) om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt. Anslagsposten får även användas för visst arbete vid länsstyrelserna avseende samma ändamål.
6. Högst 3 000 000 kronor får betalas ut som bidrag till Statens veterinärmedicinska anstalt för eventuella akuta åtgärder – utförda efter samråd med Naturvårdsverket – i arbetet med att följa och analysera utvecklingen av sjukdomstillstånd hos vilda djurpopulationer.
7. Anslagsposten får användas för arbete som avser lokal och traditionell kunskap samt får utbetalas som bidrag till Centrum för biologisk mångfald avseende samma ändamål.
8. Anslagsposten får användas för bidrag till föreningen Laponiatjuottjudus för förvaltningen av världsarvet Laponia enligt Laponiaförordningen (2011:840).
9. Anslagsposten får användas för arbetet med grön infrastruktur.
10. Högst 55 000 000 kronor får användas för arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter, särskilt insatser för att genomföra programmen. Anslagsposten får även användas för visst arbete vid länsstyrelserna avseende samma ändamål.
11. Intäkter från fastighetsuthyrning, arrenden, naturvårdsskötsel m.m. får användas i verksamheten under anslaget.

12. Högst 3 000 000 kronor får betalas ut som bidrag till Länsstyrelsen Gävleborg för åtgärder i syfte att begränsa massförekomst av översvämningsmyggor sommaren 2017.

1. Anslagsposten får användas för bidrag enligt förordningen (2004:100) om avhjälpande av föroreningsskador och statligt stöd för sådant avhjälpande.
2. 10 000 000 kronor får användas för bidrag till Statens geotekniska institut (SGI) för teknikutvecklingsprogrammet TUFFO (Teknikutveckling och forskning inom förorenade områden).

   Högst 1 500 000 kronor får användas för visst arbete vid SGI.

3. Anslagsposten får användas för att finansiera undersökningar och juridiska bedömningar eller andra utredningar som krävs som underlag för att genomföra åtgärder, för framtagande av underlag för prioriteringar av framtida sanerings- och återställningsinsatser i landet.

4. Anslagsposten får användas för utrednings- och åtgärdskostnader som återkrävs av ansvariga enligt miljöbalken eller äldre lagstiftning.
5. Anslagsposten får användas till att åtgärda saneringsobjekt som är särskilt angelägna från risksynpunkt och till akuta saneringsinsatser.
6. Anslagsposten får användas till kostnader för avhjälpande som uppkommit med anledning av att en tillsynsmyndighet har begärt verkställighet enligt 26 kap. 17 § miljöbalken eller beslutat om rättelse enligt 26 kap. 18 § miljöbalken.
7. Högst 5 000 000 kronor får användas av Havs- och vattenmyndigheten för hantering av miljörisker från sjunkna vrak.

Från anslagsposten får högst 3 000 000 kronor användas för omhändertagande av herrelösa strålkällor och visst historiskt radioaktivt avfall från icke kärnteknisk verksamhet. Från anslagsposten får ytterligare högst 5 000 000 kronor användas för omhändertagande av herrelösa strålkällor i bortkastade joniserande rökdetektorer som felaktigt lämnats in till återvinningscentraler.

1. Anslagsposten får användas för att inventera samt, i enlighet med den gällande prioritetsordningen, genomföra ansvarsutredningar, nödvändiga undersökningar, åtgärder och efterföljande miljökontroll på områden där staten har ett visst ansvar för avhjälpande och där ingen annan myndighet kan svara för avhjälpande.
2. Avsättningar för sanering och återställning av förorenade områden ska redovisas mot anslag det budgetår som utgifterna hänför sig till.

Anslagsposten får användas för bidrag till efterbehandling av mark för bostadsbyggande samt för framtagande av underlag för att genomföra sådana åtgärder enligt förordningen (2004:100) om avhjälpande av föroreningsskador och statligt stöd för sådant avhjälpande. Högst 10 000 000 kronor får användas för visst arbete vid länsstyrelserna.

1. Anslagsposten får användas för arbete vid länsstyrelserna med tillsyn över förorenade områden i syfte att öka inslaget av privatfinansierade efterbehandlingsåtgärder så att det framtida behovet av bidragsfinansiering minskar. Anslagsposten disponeras av Länsstyrelsen i Örebro för fördelning till samtliga länsstyrelser. 
2. Länsstyrelserna ska, till länsstyrelsen i Västerbotten, redovisa hur medlen har använts och hur många objekt som är åtgärdade och utredda som ett resultat av tillsynen. Länsstyrelsen i Västerbotten ska sedan lämna en samlad redovisning till Naturvårdsverket, i samband med årsredovisningen.

1. Naturvårdsverket ska betala ut 17 000 000 kronor till Stiftelsen Institutet för vatten- och luftvårdsforskning (SIVL). Medlen till stiftelsen får även användas för nationell finansiering av EU-projekt. Beslut om finansiering fattas av SIVL när en överenskommelse har träffats med näringslivet om samfinansierad forskning och utvecklingsverksamhet vid IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
2. Naturvårdsverket ska besluta hur medlen till övrig miljöforskning ska fördelas. Verksamheten får omfatta forskningsbidrag, uppdragsforskning, beredningsarbete, kunskapsöverföring från forskning, kunskapssammanställningar och utredningar med anknytning till forskningen samt finansiering av utländska forskare i de internationella samarbeten Naturvårdsverket är involverad i. Medlen ska fördelas så att jämställdhet mellan kvinnor och män beaktas.
3. Forskningsmedlen ska främst finansiera forskning till stöd för Naturvårdsverkets och Havs- och vattenmyndighetens arbete med t.ex. miljökvalitetsmålen, miljöbalken samt underlag för internationellt förhandlingsarbete.
4. Anslagsposten får användas för IT-baserad administration av forskningsansökningar.
5. Anslagsposten får användas för svenska forskares deltagande i den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (IPBES). Naturvårdsverket ska dessutom betala ut minst 1 500 000 kronor till sekretariatet för den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (IPBES) avseende Sveriges bidrag till dess verksamhet.
6. Högst 3 000 000 kronor ska betalas som bidrag till The Global Commission on the Economy and Climate och projektet New Climate Economy.

1. Anslagsposten får användas för kostnader för myndigheters bilaterala miljö- och klimatsamarbete med länder med stor påverkan på den globala miljön eller som är av strategisk betydelse i det globala miljö- och klimatsamarbetet. Anslagsposten får även användas för stöd till ökat ryskt deltagande och genomförande av aktiviteter som drivs inom ramen för Barents Euro-Arktiska råd, Arktiska rådet och Östersjöstaternas råd (CBSS) och som syftar till miljöförbättringar i Ryssland. Naturvårdsverket beslutar om fördelning av medel efter samråd med berörda myndigheter. I beslut bör beaktas hur föreslagna insatser bidrar till att uppnå miljökvalitetsmålen och Generationsmålet. Medlen utbetalas i svenska kronor.
2. Minst 1 400 000 kronor ska användas för insatser som har bäring på miljön i Ryssland inom Barents Euro-Arktiska råd, Östersjöstaternas råd och Arktiska rådet.

1. Anslagsposten ska användas för Sveriges bidrag till Nordiska miljöfinansieringsbolagets (Nefco) miljöutvecklingsfonds verksamhet på miljö- och energiområdet i enlighet med den fördelning som har beslutats inom Nordiska ministerrådet. 
2. Fördelning av medlen från anslagsposten beslutas av Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet).

1. Anslagsposten får användas till samarbete med Ryssland inom områdena hantering av radioaktivt och nukleärt avfall, nukleär icke-spridning, utvecklingen av stärkta beredskapskontakter (inkl. miljöövervakning) mellan Sverige och nordvästra Ryssland, samt avvecklingsfrågor relaterade till kärnkraftverk i Sveriges närområde. 
2. Av anslagsposten får högst 3 000 000 kronor användas till administration och samordning.

1. Anslagsposten får användas för ersättningar enligt 31 kap. miljöbalken inom Naturvårdsverkets ansvarsområde.
2. Anslagsposten får användas för kostnader som avser förvärv och avtalslösningar för statens räkning av värdefulla naturområden, särskilt skogar och marina områden.
3. Anslagsposten får användas för statsbidrag till kommuner för skydd av värdefulla naturområden.
4. Anslagsposten får användas för kostnader som avser värdering, förhandling och förrättning efter prövning i varje enskilt fall i samband med skydd av värdefulla naturområden enligt miljöbalken, kostnader för arbete, utredningar och inventeringar som ger underlag för detta skydd, förslag till utpekande till nätverket Natura 2000 (inklusive arbete med bevarandeplaner) samt sådana övriga kostnader och kostnader för visst arbete vid länsstyrelserna som hör samman med skydd av värdefulla naturområden.
5. Anslagsposten får användas för bidrag till länsstyrelserna i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län för att genomföra programmen för skydd av tätortsnära natur.
6. Högst 25 000 000 kronor får användas för bidrag till länsstyrelserna för en tillfällig insats för att slutföra ärenden och fatta beslut om naturreservat i syfte att minska länsstyrelsernas ärendebalanser vad avser skydd av värdefulla naturområden, särskilt för de ärenden där markersättningen är helt löst.
7. Intäkter från försäljning av fastigheter ska tillföras anslaget.

Anslagsposten får användas för utbetalning av stöd till klimatinvesteringar och installation av laddinfrastruktur för elfordon i enlighet med bestämmelser i förordningen (2015:517) om lokala klimatinvesteringar och förordning (2016:358) om ändring i förordning (2015:517).

1. Anslagsposten får användas för utgifter i samband med administration av klimatinvesteringsstödet.
2. Anslagsposten får användas för arbete med information, uppföljning och utvärdering av stöd till klimatinvesteringar. Anslagsposten får användas av Naturvårdsverket och andra myndigheter som bidrar till arbetet.

Anslagsposten disponeras av Statens energimyndighet för utgifter för samordning av stöd till laddinfrastruktur och till information om laddstolpars placering.

1. Anslagsposten får användas för samordning och stöd till länsstyrelsernas arbete med klimatinvesteringar i länen och dess kommuner. Anslagsposten disponeras av Länsstyrelsen i Örebro för fördelning till samtliga länsstyrelser. 
2. Anslagsposten får användas för utgifter för arbete med klimatinvesteringsstödet och yttranden om ansökningar, samverkan och dialog med aktörer i länet för att stimulera till effektiva åtgärder och synergieffekter mellan olika projekt. Anslagposten får också användas till information om och uppföljning av stödet samt till regional samordning av arbetet.

Anslagsposten ska användas för bidrag till föreningen Svenskt Friluftsliv enligt förordningen (2010:2008) om statsbidrag till friluftsorganisationer.

Villkor

Beloppen avseende infriade förpliktelser i bemyndigandetabellen är indikativa.

Resterande medel i Batterifonden avsätts till forskning för utveckling av hållbara och kostnadseffektiva återvinningsmetoder för alla typer av batterier, fordonsenergirelaterad batteriforskning och batteriforskning för resurseffektivt nyttjande av förnybar energi. Statens energimyndighet ska fördela forskningsmedlen. Naturvårdsverket ska betala ut medel till Energimyndigheten när projekt är beviljade.

Med undantag för vad som anges i 10§ förordningen (1993:527) om förvaltning av statliga fastigheter m.m., får Naturvårdsverket, inom ramen för sitt förvaltningsuppdrag och inom ramen för de ekonomiska resurser som myndigheten förfogar över, besluta om investeringar och förvärv när den beräknade utgiften för anskaffningen inte överstiger 20 000 000 kronor per projekt och detta är redovisat i investeringsplanen. Om den beräknade utgiften överstiger 20 000 000 kronor ska myndigheten lämna över frågan till regeringen för prövning.

1. Naturvårdsverket får, enligt 16§ förordningen (1993:527) om förvaltning av statliga fastigheter m.m., besluta om överföring av förvaltningsansvaret mellan Naturvårdsverket och andra fastighetsförvaltande myndigheter i sådana fall där berörda myndigheter är överens om överföringen och om villkoren för överföringen då marknadsvärdet inte överstiger 20 000 000 kronor.
2. Investeringar i mark, markanläggningar, byggnader och pågående projekt ska inte finansieras genom lån i Riksgäldskontoret.