Naturvårdsverket ska prioritera att fortlöpande bistå regeringen i förberedelserna och genomförandet av det svenska ordförandeskapet i EU:s råd andra halvåret 2009 både när det gäller sakfrågor och praktiska frågor inom verkets ansvarsområde.

Insatser.

Naturvårdsverket ska aktivt delta i arbetet med klimatfrågor i Arktiska rådet, bidra med vetenskaplig kompetens i arbetet med Arktiska rådet och med miljökommittén under Antarktisfördraget samt deltagande i Convention on the conservation of Antarctic marine living resourses (CCAMLR).

Insatser och om möjligt effekter.

Kunskapen hos länsstyrelser, kommuner och vindkraftsbranschens aktörer ska öka om vindkraftens samlade effekter på natur och miljö, möjligheterna att samordna vindkraft med naturvård samt om prövningsprocessen angående vindkraftsärenden.

Insatser och om möjligt effekter.

Naturvårdsverket ska fortsätta att aktivt främja en hållbar utbyggnad av vindkraft genom att tillämpa den samlade kunskapen på området i sin myndighetsutövning.

Insatser och om möjligt effekter inkl. hur Naturvårdsverket har deltagit i beredningsprocessen för vindkraftsärenden och när i beredningsprocessen verket avgivit yttrande eller medverkat på annat sätt.

Arbetet med vattenmiljön, framförallt avseende ramdirektivet för vatten (2000/60/EG), berörda miljökvalitetsmål och havsmiljöarbetet, ska samordnas och så långt som möjligt ske på ett integrerat sätt. I detta arbete och i arbetet med den gemensamma genomförandestrategin för ramdirektivet för vatten ska Naturvårdsverket ha ett väl fungerande och brett samråd med berörda myndigheter och andra aktörer genom de råd och andra forum som redan finns etablerade. Naturvårdsverket ska vid sin granskning av vattenmyndigheternas förslag till förvaltningsplaner och åtgärdsprogram bl.a. fokusera på att dessa anpassas till åtgärder i Aktionsplanen för Östersjön (BSAP) och bidrar till att dess mål nås.

Insatser och om möjligt effekter inkl. hur anslaget 1:12 Havsmiljö använts och dess effekter.

Vid deltagande i kommissionens expertgrupper avseende utformning och revidering av EG-direktiv och andra väsentliga åtaganden i EU-samarbetet, ska Naturvårdsverket dels ge operativa tillsynsmyndigheter och övriga väsentliga aktörer möjlighet att ge synpunkter till verket, dels konsekvensbedöma de viktigaste förslagen. När kommissionen lämnat slutliga förslag ska Naturvårdsverket redovisa konsekvensbedömningar av dessa till Miljödepartementet. Under förhandlingarna i ministerrådet ska Naturvårdsverket på Miljödepartementets begäran delta i arbetsgrupper och bistå Miljödepartementet med konsekvensbedömningar. Vid deltagande i arbetsgrupper i internationella processer inklusive miljökonventioner, där det är relevant, ska Naturvårdsverket konsekvensbedöma förslag som arbetas fram.

Hur de operativa tillsynsmyndigheterna och andra väsentliga aktörer har getts möjlighet att lämna synpunkter till Naturvårdsverket i verkets arbete med gemensamhetslagstiftning. Naturvårdsverket ska också redovisa hur arbetet med att ta fram konskekvensbedömningar vid lagstiftningsarbete och övriga väsentliga åtaganden inom EU och i andra internationella processer har bedrivits och utvecklats.

Naturvårdsverkets synpunkter och svar på framställningar och remisser när det gäller prövningar enligt miljöbalken ska lämnas tidigt i processen och därmed bidra till att underlätta, förkorta och effektivisera domstolarnas och andra myndigheters planering och ärendehandläggning.

Insatser och om möjligt effekter.

Naturvårdsverket ska senast den 1 oktober 2009 tillhandahålla vägledningsmaterial för länsstyrelsernas och kommunernas hantering av strandskyddsbestämmelserna. Arbetet ska ske i samråd med Boverket i de delar som berör planprocessen. Senast den 1 oktober 2010 ska vägledning finnas avseende beslut om utvidgning av strandskyddets omfattning.

Insatser och om möjligt effekter.

Andelen områden som skyddas med avtalslösningar ska öka.

Insatser och måluppfyllelse.

1. Hur anslaget 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald ap.2 använts de tre senaste åren fördelat på följande kategorier: områdesskydd, skötsel av skyddade områden, friluftsliv, viltförvaltning, vattenrelaterat arbete, åtgärdsprogram för artbevarande samt övrigt. Av redovisningen ska framgå hur arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter utvecklats.  Redovisningen avseende skydd och skötsel ska ske per objektkategori eller naturtyp på nationell och regional nivå. Användningen av medlen som enligt villkor 8 får användas för arbete enligt förordningen (2004:660) om förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön ska framgå av redovisningen av vattenrelaterat arbete.
2. Hur användningen av naturvårds- och skötselavtal har utvecklats.
3. De totala arealerna av Natura 2000-områden som har ett formellt skydd fördelat på skyddsform och habitat.

Insatser och om möjligt effekter inkl. hur anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden använts.

Naturvårdsverket ska redovisa hur tillsynsvägledningarbetet har bedrivits genom vägledningsplanen och genom samverkan med länsstyrelserna samt vilka effekter arbetet har lett till. Rapporteringen ska avse dels det löpande arbetet under året, dels ge en samlad bild av arbetet genom vägledningsplanen för hela perioden 2007–2009.

Naturvårdsverket ska redovisa sina insatser avseende miljö- och kemikaliesamarbetet med Ryssland, hur medlen på anslag 1:14 Internationellt miljö- och kärnsäkerhetssamarbete med Ryssland ap.1 fördelats och använts inom de olika samarbetsområdena samt hur samarbetet bidragit till att stärka miljöarbetet, särskilt på myndighetsnivå i nordvästra Ryssland, avseende främst tillståndsprövning, åtgärdsplaner och fördjupad medverkan i internationellt samarbete.

Naturvårdsverket ska senast den 28 februari 2009 redovisa en lägesbeskrivning av efterbehandlingsarbetet i landet.

Naturvårdsverket ska redovisa en översiktlig beskrivning av effekterna av investeringsprogrammen senast den 1 augusti 2009.

Naturvårdsverket ska senast två veckor efter att beslut tagits om kalkningsmedlens fördelning redovisa hur anslaget 1:3 Åtgärder för biologisk mångfald ap.1 fördelats 2009 och grunderna för fördelningen samt kalkningsverksamhetens utveckling på nationell och regional nivå i förhållande till den nationella kalkningsplanen och försurningsutvecklingen i sjöar och vattendrag.

Naturvårdsverket ska senast den 28 februari 2010 redovisa vilka brister i tillsynen som verket har identifierat och förslag till hur de bör åtgärdas. Redovisningen ska särskilt innehålla uppgifter om hur tillsynen över import och export av farligt avfall bedrivs, de brister i tillsynen som identifierats och hur verket bedömer att dessa brister bör åtgärdas.

Naturvårdsverket ska senast den 1 augusti 2009 redovisa vilka bidrag som sökts av och beviljats till organisationer 2009 avseende anslaget 1:2 Miljöövervakning m.m. ap.6 och 1:1 Naturvårdsverket.

Naturvårdsverket ska senast den 1 augusti 2009 redovisa vilka bidrag som sökts av och beviljats till organisationer 2009 avseende anslaget 13:4 Stöd till friluftsorganisationer ap.10.

Naturvårdsverket ska senast den 15 april 2010 redovisa användningen av de utbetalade medlen.

Naturvårdsverket ska senast den 15 april 2010 redovisa användningen av de utbetalade medlen och en bedömning av i vilken grad det har bidragit till de angivna syftena.

Naturvårdsverket ska redovisa utgiftsprognoser för 2009–2012 i Hermes vid följande prognostillfällen 2009: 19 januari, 26 februari, 7 maj, 30 juli och 29 oktober. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till statsbudgeten. Prognoserna för prognostillfällena januari och februari ska liksom tidigare göras i utgiftstermer. Som en följd av övergången till kostnadsmässig avräkning av förvaltningsutgifter ändras principerna för prognoserna maj, juli och oktober. Vid dessa tillfällen ska prognoserna för myndighetens förvaltningsutgifter göras i kostnadstermer.

Naturvårdsverket ska efter samråd med övriga berörda myndigheter utarbeta underlag till nationella svenska årliga prioriteringar enligt EU:s finansieringsinstrument för miljön (Life+). Uppdraget ska redovisas senast två månader före den tidpunkt som läggs fast enligt artikel 14(2)(a).

Naturvårdsverket ska i samråd med Sveriges lantbruksuniversitet, Skogsstyrelsen och Statens energimyndighet samt efter samråd med Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete och Konjunkturinstitutet analysera olika metoder att skapa incitament för minskad avskogning som en del i ett framtida internationellt klimatavtal och samordnat med internationella åtaganden för biologisk mångfald. Uppdraget avgränsas till att omfatta icke Annex 1-länder. Uppdraget ska delredovisas senast den 30 april 2009 och slutredovisas senast den 31 augusti 2009.

Naturvårdsverket ska i samråd med Statens energimyndighet analysera förutsättningarna och konsekvenserna av sektoriella ansatser i ett framtida klimatavtal, bl.a. effekter på svensk konkurrenskraft. Uppdraget ska delredovisas senast den 30 april 2009 och slutredovisas senast den 31 augusti 2009.

Naturvårdsverket ska utifrån resultaten av regeringsuppdraget 24 om avgiftssystem för vattenkvalitet i regleringsbrevet för 2007 vidareutveckla förslaget till modell för avgiftssystem som kan bidra till att på ett kostnadseffektivt sätt minska övergödningen (kväve och fosfor) i Östersjön och Västerhavet. Den centrala utgångspunkten för uppdraget utgör de frågor som identifierats under genomförandet av det tidigare uppdraget. Naturvårdsverket ska utreda vilka rättsliga frågor som berörs och ge förslag på hur dessa bör hanteras för att uppnå ett fungerande avgiftssystem. Med hjälp av denna studie ska även transaktionskostnader bedömas som kommer att följa med det föreslagna systemet. I utredningen ingår också att belysa om ett system för avgifter bör vara likformigt för hela landet eller om de ska vara anpassade till respektive område. I övrigt ska de frågor som verket anser relevanta utredas för att därefter kunna testa tillämpningen i ett avgränsat område. Inriktningen av genomförandet av uppdraget ska stämmas av med utredningen om styrmedel för en bättre vattenkvalitet. Uppdraget ska genomföras i samråd med Jordbruksverket i de delar där jordbruket berörs och redovisas senast den 1 april 2010.

Naturvårdsverket ska förbereda den åtgärdsplan som anges i artikel 5.2 a) i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (Ramdirektiv om en marin strategi). Verket ska i samband med detta uppdrag redovisa den översiktliga planen för genomförandet av åtgärderna samt en bedömning av resursbehovet för aktuella insatser under 2010–2012, samt, i den mån det behövs, redovisa vilka förändringar som bedöms som nödvändiga med avseende på ansvarsfördelning, organisation och administration utöver vad som redovisats i Havsmiljöutredningens betänkande (SOU 2008:48). En redovisning av de samhällsekonomiska och statsfinansiella konsekvenserna av genomförandet ska ingå i redovisningen. Uppdraget ska redovisas senast den 1 maj 2009.

Naturvårdsverket ska se till att de regelverk och rutiner som myndigheten disponerar över är kostnadseffektiva och enkla för medborgare, myndigheter och företag. Naturvårdsverket ska inom sitt ansvarsområde bistå Regeringskansliet (Miljödepartementet) i arbetet med att ta fram underlag till regeringens handlingsplan för regelförenkling för företagen. I arbetet ingår bl.a. en redovisning av arten och inriktningen av det förenklingsarbete som bedrivs på myndigheten samt av förenklingsåtgärder. Som ett led i mätningarna av företagens administrativa kostnader ska myndigheten bistå Verket för näringslivsutveckling (fr.o.m. den 1 april 2009 Tillväxtverket) i arbetet med att mäta förändringar av myndighetens föreskrifter och allmänna råd som påverkar företagens administrativa kostnader.

Mot bakgrund av de problem som Tillsyns- och föreskriftsrådet identifierat ska Naturvårdsverket efter samråd med Socialstyrelsen, Statens jordbruksverk och Kemikalieinspektionen överväga olika modeller för hur regleringen av tillsynsansvaret inom miljöbalkens tillämpningsområde bör utformas i syfte att få ett tydligare och mer ändamålsenligt utformat regelverk. Naturvårdsverket ska beskriva fördelar och nackdelar med olika modeller och redovisa konsekvenserna av om de olika modellerna genomförs. Naturvårdsverket ska redovisa uppdraget senast den 31 december 2009.

Naturvårdsverket ska föreslå ändringar i förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken i fråga om nya avgifter och ny indelning av verksamheter i olika avgiftsnivåer för vattenverksamheter. Avgifterna ska så långt som möjligt motsvara de kostnader som prövningen och tillsynen är förenad med. Naturvårdsverket ska efter samråd med länsstyrelserna överväga ett avgiftssystem som, beträffande avgifter för miljöfarliga verksamheter och vattenverksamheter, innebär att avgifterna över tiden kan motsvara kostnaderna eller hur avgifterna på annat sätt ska revideras så att de över tiden kan komma att motsvara kostnaderna. I samband med detta ska Naturvårdsverket, efter samråd med länsstyrelserna och berörda centrala myndigheter, föreslå nödvändiga ändringar i de rapporteringssystem som finns avseende rapportering av kostnader och avgifter till Regeringskansliet från länsstyrelserna, i syfte att kunna följa utvecklingen av kostnaderna och avgifterna avseende miljöfarliga verksamheter och vattenverksamheter och så att rapporteringen kan ligga till grund för revidering av avgifterna. Förslaget ska beakta möjligheterna att komplettera rapporteringen med uppgifter från miljödomstolarna. När Naturvårdsverket föreslår förändringar i regelverket ska detta ske i form av författningsförslag. Naturvårdsverket ska redovisa konsekvenserna av förslagen. Naturvårdsverket ska remittera förslagen och sammanställa remissvaren. Naturvårdsverket ska redovisa uppdraget senast den 30 juni 2010.

Naturvårdsverket ska utvärdera satsningen på rovsdjursinformation som gjordes under 2007 och 2008. Uppdraget ska redovisas senast den 1 september 2009. 

Naturvårdsverket ska i samråd med berörda myndigheter uppdatera förslagen till styrmedel och åtgärder i åtgärdsstrategierna i Miljömålsrådets redovisning "Miljömålen – nu är det bråttom" i den omfattning verket ser behov av uppdateringar. Uppdraget ska redovisas senast den 31 augusti 2009.

Naturvårdsverket ska senast 1 oktober 2009 redovisa vilka uppgifter som verket bedömer behövs i riskbedömningen av GMO för att kunna ta naturvårdshänsyn till långsiktiga effekter och effekter på
icke-mål organismer. Därutöver ska Naturvårdsverket senast den 1 mars 2010 redovisa vilka element som verket bedömer bör ingå i övervakningen av GMO som introduceras i miljön för försök eller i kommersiell odling.

Naturvårdsverket ska, i syfte att öka återanvändningen, genomföra en revidering av rapporten 5214, Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp. I uppdraget ingår att genomföra en konsekvensanalys av olika behandlingsmetoder av avloppsslam utifrån ett hälso- och miljöperspektiv. Användning av avloppsslam på mark ska utvärderas i förhållande till andra behandlingsmetoder, såsom utvinning av biogas med åtföljande förbränning med återvinning av energi och fosfor, utifrån förbättrat kunskapsläge vad gäller föroreningar och den teknikutveckling som skett på området sedan 2002. En analys av kostnader, energiaspekter, transporter och klimatpåverkan samt en samhällsekonomisk bedömning såväl som en bedömning för enskilda aktörer ska finnas med i utredningen. När Naturvårdsverket föreslår förändringar i regelverket ska detta ske i form av författningsförslag. Naturvårdsverket ska genomföra uppdraget i samråd med övriga berörda myndigheter och branschaktörer. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 1 oktober 2009.

Naturvårdsverket ska redovisa hur tidigare inbetalade medel till batterifonden har kommit till användning i enlighet med förordningen (2008:834) om producentansvar för batterier samt i vilken mån det kommer att finnas återstående medel i fonden framöver. Vid behov ska verket föreslå hur eventuella återstående medel i fonden bör hanteras. Uppdraget ska redovisas senast den 1 februari 2010.

Naturvårdsverket ska i samråd med Statens energimyndighet och Boverket ta fram vägledande material som tydliggör möjligheterna för samexistens vid vindkraftetablering i Natura 2000-områden till havs i syfte att förbättra kunskapsunderlaget för vindkraftsetablering i skyddade områden till havs. Vindkraft bör kunna lokaliseras i vissa av dessa områden utan att skyddsvärdena påverkas på ett inte acceptabelt sätt. För att möjliggöra etablering av vindkraft i sådana områden krävs både att det finns djup kunskap om de arter och miljöer som skyddet avser och kunskap om vindkraftens effekter. Möjligheter till synergier mellan biologisk mångfald och vindkraft ska också belysas. Vägledningen ska finnas tillgänglig för kommuner, länsstyrelser och andra berörda intressenter senast tre månader efter att Europeiska kommissionens riktlinjer om vindkraftens utveckling i enlighet med EU:s naturvårdslagstiftning har beslutats.

Naturvårdsverket ska i samråd med Statens jordbruksverk och Riksantikvarieämbetet föreslå ett program för uppföljning och utvärdering av den gemensamma jordbrukspolitikens miljöeffekter för perioden 2010–2014. Uppföljningen och utvärderingen ska göras i relation till miljökvalitetsmålen, bl.a. utsläpp av växthusgaser och klimatpåverkan, samt åtagandena i Natura 2000, ramdirektivet för vatten samt andra regelverk och processer. Politikens miljöeffekter på gemenskapsnivå samt motsvarande arbete i andra länder och inom kommissionen bör följas. Programmet ska vara utformat så att uppföljningen även beaktar i vilken mån den av jordbrukspolitiken uppnådda miljönyttan kan uppnås genom andra mer kostnadseffektiva styrmedel utanför jordbrukspolitiken. I programmet ska det finns en flexibilitet att kunna analysera konsekvenser av eventuella förändringar i politiken. Arbetet med den gemensamma jordbrukspolitikens miljöeffekter ska ha som huvudsakligt syfte att utgöra ett underlag för Sveriges arbete med att förändra den gemensamma jordbrukspolitiken samt utgöra ett underlag för svenska beslut om hur den gemensamma jordbrukspolitiken ska tillämpas i Sverige. Uppdraget ska redovisas senast den 1 november 2009. Jordbruksverket har samordningsansvar för redovisning av uppdraget.

Uppdrag 6 Miljöledning 3 utgår.

Naturvårdsverket ska utvärdera den rovdjursförvaltning som bedrivits i Dalarnas och Värmlands län under 2006-2009 med stöd av den förra regeringens satsning på försöksverksamhet med rovdjursakutgrupper. Utvärderingen ska ge svar på om medlen till rovdjursakutgrupper har nyttjats på ett ändamålsenligt sätt och om det går att påvisa en förbättrad dialog i fråga om stora rovdjur mellan länsstyrelse och boende i dessa län. I uppdraget ingår att göra en analys av om problem med stora rovdjur har kunnat lösas snabbare i de län där akutgrupperna verkat än i jämförbara län utan motsvarande förstärkning av rovdjursförvaltningen. Naturvårdsverket ska också ange hur erfarenheterna från försöksverksamheten med rovdjursakutgrupper kan tas till vara på ett kostnadseffektivt sätt i den framtida regionala rovdjursförvaltningen. Naturvårdsverket ska redovisa uppdraget senast den 15 februari 2010.

Anslaget fördelas av Friluftsrådet.

Av anslaget får högst 5 000 000 kronor användas för bidrag till sådant av andra organiserat bedrivet utvecklingsarbete som främjar de verksamheter Naturvårdsverket ansvarar för.

Miljömålsrådet får fördela högst 192 836 000 kronor till övervakning av miljötillstånd i den yttre miljön, inklusive viss internationell rapportering. Miljömålsrådet får fördela högst 27 500 000 kronor till miljömålsuppföljning.

Naturvårdsverket ska till AB Svenska Miljöstyrningsrådet utbetala 500 000 kronor för informationsinsatser m.m. för att stimulera organisationer till nya och förnyade registreringar enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 761/2001 av den 19 mars 2001 om frivilligt deltagande för organisationer i gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning (EMAS). Resterande medel ska fördelas enligt följande för insatser i enlighet med regeringens skrivelse 2006/07:54 Miljöanpassad offentlig upphandling. Till AB Svenska Miljöstyrningsrådet ska 11 200 000 kronor utbetalas för arbete med miljökrav vid offentlig upphandling. Naturvårdsverket disponerar 500 000 kronor för uppföljning av handlingsplanen.

Anslagsposten ska användas för bidrag till ideella miljöorganisationers arbete. Naturvårdsverket beslutar om fördelningen av medlen.

Anslagsposten ska användas för bidrag till verksamheten vid Swedish Water House (SWH). Naturvårdsverket ska, efter samråd med Regeringskansliet, utbetala bidraget till stiftelsen Stockholm International Water Institute (SIWI) för projekt SWH. Bidraget ska användas till att genom utåtriktad verksamhet i form av utbildningar, seminarier, deltagande i internationella möten och processer, internetbaserad information etc. förmedla kunskap och erfarenheter framförallt inom området integrerad vattenförvaltning. 

Anslagsposten ska användas för programmet för utsläpp och avfall, för utvecklingsarbete för internationell rapportering och för arbete med utsläppsrätter.

1. Anslagsposten får användas för bidrag enligt förordningen (1982:840) om statsbidrag till kalkning av sjöar och vattendrag.

2. Högst 30 000 000 kronor får användas för analys av långsiktiga effekter av kalkningsverksamheten samt för utvecklingsinsatser.

1. Anslagsposten får användas för ersättningar enligt 31 kap. miljöbalken såvitt avser Naturvårdsverkets ansvarsområde.

2. Anslagsposten får användas för kostnader för förvärv samt avtalslösningar för statens räkning av värdefulla naturområden, särskilt naturskog-urskog.

3. Anslagsposten får användas för statsbidrag till kommun eller kommunal stiftelse för områdesskydd av värdefulla naturområden, särskilt naturskog-urskog.

4. Anslagsposten får användas för utredningar och inventeringar som ger underlag för både skydd av värdefulla naturområden, särskilt naturskog-urskog, och förslag till utpekande till nätverket Natura 2000 samt förhandlings- och värderingskostnader efter prövning i varje enskilt fall i samband med skyddsåtgärder enligt miljöbalken.

5. Anslagsposten får användas för upprättande och genomförande av åtgärdsprogram, viltförvaltning, inventeringar m.m. för arter och livsmiljöer samt för information om friluftsliv och allemansrätt m.m.

6. Anslagsposten får användas för kostnader för skötsel, fastighetsförvaltning, uppföljning och övervakning av nationalparker, naturreservat och andra områden med områdesskydd samt nationalstadsparken Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården, världsarv, Ramsarområden, biosfärområden och områden som ingår i eller föreslås ingå i nätverket Natura 2000.

7. Inkomster från försäljning av fastigheter ska tillföras anslaget. Intäkter av uthyrning m.m. får användas i verksamheten under anslaget.

8. Högst 173 000 000 kronor får användas för arbete enligt förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Av dessa ska 123 000 000 kronor utbetalas som bidrag till länsstyrelserna enligt fördelningsnyckel som använts tidigare. Resterande medel ska fördelas enligt följande. 17 000 000 kronor utbetalas till de länsstyrelser som är vattenmyndigheter. 15 000 000 kronor utbetalas som bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI). 6 000 000 kronor utbetalas som bidrag till Sveriges geologiska undersökning. 10 000 000 kronor disponeras av Naturvårdsverket. 2 000 000 kronor utbetalas därutöver till Naturvårdsverket för framtagande och analys av kemiska och biologiska data från perioden före 1940 för identifiering av sjöars naturliga tillstånd med avseende på främst övergödnings- och försurningsvariabler.

9. Högst 4 200 000 kronor får utbetalas som bidrag till Centrum för biologisk mångfald för arbete med att utveckla och genomföra ett nationellt program för lokal och traditionell kunskap, i enlighet med regeringsbeslut den 15 december 2005 (dnr M2005/6448/Na).

10. Högst 4 500 000 kronor får utbetalas som bidrag till Länsstyrelsen i Norrbottens län för arbete med att utveckla formen för förvaltningen av världsarvet Laponia i enlighet med hemställan den 30 juni 2006 (dnr M2006/2962/Na).

11. Högst 5 000 000 kronor får utbetalas till länsstyrelserna för samebyarnas arbete med att genomföra terrängskörningsplaner.

12. Till Boverket ska 700 000 kr utbetalas för arbete med att utarbeta vägledning för hantering av det differentierade strandskyddet. 9 000 000 kronor ska utbetalas till länsstyrelserna för arbete med vägledning till kommunernas utpekande av landsbygdsutvecklingsområden samt övrig tillsynsvägledning. 7 000 000 kronor ska utbetalas till länsstyrelserna för översyn av det utvidgade strandskyddet.

13. Högst 8 000 000 kronor per år under 2009–2011 får användas till kompetenshöjande åtgärder på länsstyrelserna för hantering av rovdjursfrågor beträffande varg, järv, björn, lo och kungsörn. Det ankommer på Naturvårdsverket att fördela anslaget mellan länen.

14. Högst 2 000 000 kronor får användas av Vetenskapliga rådet för biologisk mångfald för bidrag för att utarbeta underlag till det svenska EU-ordförandeskapet och för utveckling av en internationell plattform för biologisk mångfald och ekosystemtjänster.

15. Högst 3 000 000 kronor får utbetalas till länsstyrelserna för administrationen av LONA-projekt.

16. Högst 150 000 kronor får användas för rapportering till EG-kommissionen 2009 av status och trender samt kunskapsläget för vilda populationer av fåglar.

17. Högst 3 000 000 kronor får utbetalas till Statens veterinärmedicinska anstalt för eventuella akuta åtgärder i arbetet att följa och analysera utveckling av sjukdomstillstånd hos vilda djurpopulationer som genomförts i samråd med Naturvårdsverket.

1. Anslagsposten får användas för bidrag enligt förordningen (2004:100) om statsbidrag till åtgärder för avhjälpande av föroreningsskador.

2. Anslagsposten får användas för att finansiera undersökningar och juridiska bedömningar eller andra utredningar som krävs som underlag för att genomföra åtgärder, för framtagande av underlag för prioriteringar av framtida sanerings- och återställningsinsatser i landet samt för arbete med tillsyn över förorenade områden hos länsstyrelserna i syfte att öka inslaget av privatfinansierade efterbehandlingsåtgärder så att det framtida behovet av bidragsfinansiering minskar.

3. Anslagsposten får användas för verkställighetskostnader samt för utrednings- och åtgärdskostnader som återkrävs av ansvariga enligt miljöbalken eller äldre lagstiftning.

4. Anslagsposten får användas till att åtgärda från risksynpunkt särskilt angelägna saneringsobjekt och till akuta saneringsinsatser.

Anslagsposten används för omhändertagande av herrelösa strålkällor och visst historiskt radioaktivt avfall från icke kärnteknisk verksamhet. Bidraget får utbetalas till enskilda.

Anslagsposten används för inventering samt, i enlighet med delmålens prioriteringar, genomförande av ansvarsutredningar och nödvändiga undersökningar för objekt som förorenats av statlig organisation som inte längre finns kvar.

1. Naturvårdsverket ska utbetala högst 15 000 000 kronor till Stiftelsen Institutet för vatten- och luftvårdsforskning (SIVL). Beslut fattas av SIVL då överenskommelse har träffats med näringslivet om samfinansierad forskning och utvecklingsverksamhet vid IVL Svenska Miljöinstitutet AB. Medlen till stiftelsen får även användas för nationell finansiering av EU-projekt.

2. Naturvårdsverket beslutar om fördelning av medlen till övrig miljöforskning. Verksamheten får omfatta forskningsbidrag, uppdragsforskning, forskningsbedömningar, kunskapsöverföring från forskning, kunskapssammanställningar och utredningar med anknytning till forskningen samt finansiering av utländska forskare i de internationella samarbeten Naturvårdsverket är involverad i.

3. Forskningsmedlen ska främst finansiera forskning till stöd för Naturvårdsverkets arbete med t.ex. miljökvalitetsmålen, miljöbalken samt underlag för internationellt förhandlingsarbete. Naturvårdsverket ska via anslaget finansiera Sveriges bidrag till den internationella klimatpanelen (Intergovernmental Panel for Climate Change, IPCC). Anslaget får också användas för svenska forskares deltagande i IPCC-arbetet.

1. Anslaget får användas för åtgärder, kunskapshöjande insatser, försöksprojekt, utveckling av metoder och verktyg, framtagande av beslutsunderlag för att förbättra och skydda havsmiljön samt för att genomföra ramdirektivet om en marin strategi och för insatser för att genomföra Östersjöns aktionsplan som tagits fram av Helcom. Insatserna kan ske såväl i vattendrag och på land som i havet.

2. Anslaget får användas för en fördjupad analys beträffande de samhällsekonomiska konsekvenserna av miljöutvecklingen i Östersjön och Västerhavet, som fortsättning på och utveckling av uppdrag 23 i regleringsbrevet för 2007 avseende Naturvårdsverket.

3. Anslaget får användas för fördjupat utvecklingsarbete innefattande bland annat riktade kemiska, geokemiska och ekologiska studier för att ta fram det kunskapsunderlag som behövs för att en eventuell fastläggning av fosfor i syfte att minska fosforbelastningen på Östersjön ska bli effektiv, optimeras väl och ske med små risker för miljön i övrigt.  

4. Anslaget får användas för statsbidrag till kommuner och ideella organisationer för åtgärder som bidrar till att minska belastningen med näringsämnen m.m. i Östersjön och Västerhavet i enlighet med vad regeringen föreskriver. Högst 35 000 000 kronor får användas för länsstyrelsernas  uppsökande verksamhet och planering av åtgärder som bidrar till att minska belastningen av näringsämnen i Östersjön och Västerhavet.

5. Anslaget får användas för vägledning, information och kunskapsspridning till tillsynsmyndigheter och fastighetsägare i syfte att minska utsläppen från enskilda avlopp.

6. Anslaget får användas för prognoser om algblomning i Östersjön och Västerhavet.

7. Högst 7 000 000 kronor får användas för bidrag till att utveckla modellunderlag för beslut om åtgärder mot övergödning av Östersjön i det internationella arbetet med att restaurera Östersjön i enlighet med förslag nr 27 i Aktionsplan för havsmiljön (Naturvårdsverket, rapport 5563).

8. Högst 45 000 000 kronor får utbetalas till en gemensam internationell fond, förvaltad inom ramen för Nordiska Investeringsbanken och Nordic Environment Finance Corporation (NIB/NEFCO) för genomförande av Baltic Sea Action Plan och andra åtgärder i syfte att förbättra kvaliteten på havsmiljön i Östersjön och Västerhavet.

9. Anslaget får användas för utvecklingen av ett havsmiljöinriktat handelssystem för utsläppsrätter för kväve och fosfor i enlighet med uppdrag 13 om avgiftssystem för minskad övergödning i Östersjön och Västerhavet i detta regleringsbrev.

10. Högst 2 000 000 kronor får utbetalas som bidrag till Livsmedelsverket för livsmedelskontrollen av musslor. Därutöver får högst 2 000 000 kronor utbetalas för kartläggning av halter av dioxiner och PCB i konsumtionsfisk i Östersjöområdet i enlighet med uppdrag i regleringsbrevet för 2009 avseende Livsmedelsverket.

11. Högst 1 000 000 kronor får utbetalas som bidrag till Statens jordbruksverk för att genomföra en förstudie med tillhörande pilotprojekt om statusen hos tekniska anläggningar för hantering av vatten i odlingslandskapet i enlighet med uppdrag i regleringsbrevet för 2009 avseende Statens jordsbruksverk.

12. Högst 28 000 000 kronor får utbetalas som bidrag till Fiskeriverket för nationell medfinansiering av delar av det Operativa programmet för fiskerinäringen i Sverige 2007–2013 i enlighet med kap. 9.4 i En sammanhållen svensk havspolitik (prop. 2008/09:170), högst 8 000 000 kronor för utveckling av skonsamma fångstmetoder i enlighet med kap. 9.5 och högst 8 000 000 kronor till genomförandet av den nationella planen för återhämtning av beståndet av europeisk ål i enlighet med kap. 9.6.

13. Högst 3 000 000 kronor får utbetalas som bidrag till Sveriges geologiska undersökning för att överföra äldre marin mätdata som erhållits från prospekteringsverksamhet till moderna lagringsmedia/strukturer i enlighet med uppdrag i regleringsbrevet för 2009 avseende Sveriges geologiska undersökning.

14. Högst 2 500 000 kronor får utbetalas som bidrag till Sjöfartsverket för att genomföra en första inventering i syfte att klargöra omfattning och miljörisker med ägarlösa vrak i enlighet med uppdrag till Sjöfartsverket (N2009/4683/TR).

15. Högst 5 200 000 kronor får utbetalas som bidrag till Verket för innovationssystem (Vinnova) för ett utvecklingsprojekt för att från mätstationer i flygplan kunna mäta luftföroreningar i rökgaser från fartyg (Identification of Gross Polluting Ships, IGPS) i enlighet uppdrag i regleringsbrevet för 2009 avseende Vinnova.

16 Högst 5 000 000 kronor får utbetalas som bidrag till Sjöfartsverket för arbete inom ramen för Östersjösamarbetet och inom International Hydrographic Organisation (IHO) med att ta fram en översiktlig harmoniserad djupdatamodell över Östersjön samt en förvaltningsplan för denna modell i enlighet med uppdrag regleringsbrevet för 2009 avseende Sjöfartsverket.

Anslagsposten används för stöd till klimatinvesteringsprogram i enlighet med förordningen (2003:262) om statliga bidrag till klimatinvesteringsprogram. Anslagsposten får användas för stöd till det lokala och regionala arbetet med klimat- och energistrategier. Naturvårdsverket får disponera anslagssparande från 2009 för att infria åtaganden gjorda till och med 2008.

Anslagsposten får användas för utgifter i samband med administration, information och utvärdering av klimatinvesteringsprogrammen och de lokala investeringsprogrammen för ekologisk hållbarhet. Anslagsposten får även användas för att sprida och tillgängliggöra fakta i klimatfrågan, särskilt kunskap om klimatfrågans problem och lösningar samt frågor kring klimat och sårbarhet, inom Naturvårdsverkets verksamhetsområde. Medlen får användas för att sprida svenska erfarenheter internationellt. Högst 2 000 000 kronor får användas för sektorsmyndigheternas arbete med beredning av åtgärder inom sina respektive kompetensområden i klimatinvesteringsprogrammen och högst 5 000 000 kronor får användas för länsstyrelsernas administration. Naturvårdsverket får disponera anslagssparande från 2009 till dess att arbetet med bidragshantering och utvärdering slutförts 2012.

Anslagsposten får användas för stöd till kommuners samverkan för arbete med klimatfrågor.

Anslagsposten disponeras för bidrag i enlighet med förordningen (2006:1591) om statligt stöd till åtgärder för främjande av distribution av förnybara drivmedel. Med undantag från 20 a § anslagsförordningen (1996:1189) får Naturvårdsverket med stöd av tilldelat anslag ingå åtaganden som medför utgifter under följande budgetår motsvarande högst 75 procent av tilldelat anslag. Naturvårdsverket får disponera anslagssparande från 2009 för att infria åtaganden gjorda till och med 2009.

Villkor

1. Naturvårdsverket bemyndigas att under 2009, för anslaget 1:2 Miljöövervakning m.m., ingå ekonomiska förpliktelser i samband med planering, upphandling och genomförande av miljöövervakning som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 50 000 000 kronor för ap.1 och högst 15 000 000 kronor för ap.8 under 2010–2012.

2. Naturvårdsverket bemyndigas att under 2009, för anslaget 1:3 Åtgärder för biologisk mångfald, ingå ekonomiska förpliktelser i samband med områdesskydd, artbevarande och naturvårds- och fastighetsförvaltning som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 280 000 000 kronor efter 2009.

3. Naturvårdsverket bemyndigas att under 2009, för anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden, ingå ekonomiska förpliktelser i samband med bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 100 000 000 kronor efter 2009.

4. Naturvårdsverket bemyndigas att under 2009, för anslaget 1:5 Miljöforskning, ingå ekonomiska förpliktelser i samband med planering, upphandling och genomförande av miljöforskning som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 120 000 000 kronor under 2010–2012.

5. Naturvårdsverket bemyndigas att under 2009, för anslaget 1:12 Havsmiljö, ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 700 000 000 kronor under 2010–2015.

1. Investeringar i mark, markanläggningar, byggnader och pågående projekt som sker under anslaget 1:3 Åtgärder för biologisk mångfald, ska inte finansieras genom lån i Riksgäldskontoret.
2. Naturvårdsverket får ta emot bidrag från EU och andra finansiärer för investeringar i mark och byggnader med undantag för föreskriven skyldighet i 5 och 7 §§ kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188).

1. Naturvårdsverket får enligt 16 § förordningen (1993:527) om förvaltning av statliga fastigheter, m.m. besluta om överföring av förvaltningsansvaret mellan Naturvårdsverket och andra fastighetsförvaltande myndigheter i sådana fall där berörda myndigheter är överens om överföringen och om villkoren för överföringen och då marknadsvärdet inte överstiger 20 000 000 kronor.

2. Bestämmelserna i 10 § förordningen om förvaltning av statliga fastigheter, m.m. ska inte gälla för Naturvårdsverket. Inom ramen för sitt förvaltningsuppdrag och inom ramen för de ekonomiska resurser som myndigheten förfogar över får Naturvårdsverket i stället besluta om investeringar och förvärv när den beräknade utgiften för anskaffningen inte överstiger 20 000 000 kronor per projekt och detta är redovisat i investeringsplanen. Om den beräknade utgiften överstiger 20  000 000 kronor ska verket överlämna frågan till regeringen för prövning.