Havs- och vattenmyndigheten ska redovisa hur myndigheten arbetar med skydd av marina områden och marin biologisk mångfald inom det globala och regionala havsmiljöarbetet. Arbetet inom FN:s förhandlingar om ett genomförandeavtal för skydd av biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion, konventionen för skydd av biologisk mångfald (CBD), Ospar, Helcom samt Arktiska rådet ska särskilt uppmärksammas.

Havs- och vattenmyndigheten ska redovisa hur den bidragit till arbetet med att främja genomförandet av FN:s hållbarhetsmål för hav och marina resurser (mål 14) och särskilt genomförandet av regeringens frivilliga åtaganden vid FN:s havskonferens i New York 2017.

Havs- och vattenmyndigheten ska redovisa de insatser som vidtagits för att säkerställa ett effektivt genomförande av det nya regelverket för den gemensamma fiskeripolitiken, särskilt avseende införandet av en landningsskyldighet och vad den förstärkta finansieringen i budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1) har inneburit.

Havs- och vattenmyndigheten är förmedlande organ för åtgärden datainsamling inom ramen för Havs- och fiskeriprogrammet. Havs- och vattenmyndigheten ska redovisa de insatser som vidtagits för att säkerställa en effektiv handläggning av ansökningar inom åtgärden.

Havs- och vattenmyndigheten ska inom ramen för sitt arbete med ett hållbart nyttjande och en hållbar förvaltning av fiskresurserna redovisa hur myndigheten beaktat fiskerinäringens, inklusive vattenbrukets, förutsättningar och vilka effekter myndighetens arbete och förvaltningsbeslut har haft på fiskerinäringens utveckling. Redovisningen ska särskilt belysa utvecklingen av det småskaliga kustnära fisket.

Havs- och vattenmyndigheten ska redovisa hur genomförandet av det nya spårbarhetssystemet för fiskeri- och vattenbruksprodukter fortskrider. Redovisningen ska fokusera på hur genomförandet förhåller sig dels till spårbarhetskraven i förordning (EG) nr 1224/2009, dels till En livsmedelsstrategi för Sverige - fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet (prop. 2016/2017:104) vars målsättning är att utformningen av regler och villkor ska stödja målet om en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja. Redovisningen ska också innehålla en redogörelse av dialogen med berörda aktörer.

Havs- och vattenmyndigheten ska redogöra för hur myndigheten arbetar för att en ekosystembaserad fiskförvaltning blir en integrerad del i att uppfylla målen i havs- och vattenförvaltningen.

Havs- och vattenmyndigheten ska redovisa hur myndigheten arbetar med att främja klimatanpassning inom sitt ansvarsområde, arbetsprocesser och samarbeten. Som en del av det ska myndigheten redogöra för vilka prioriteringar myndigheten har valt att göra, hur arbetet fortskrider samt hur planerna för arbetet ser ut för kommande år. Redovisningen ska göras till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast den 30 september 2018.

Havs- och vattenmyndigheten ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att minska sjukfrånvaron bland kvinnor och män vid myndigheten.

Havs- och vattenmyndigheten ska redovisa prognoser för 2018–2022 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i Hermes enligt instruktion från Ekonomistyrningsverket

- den 17 januari

- den 16 februari

- den 2 maj

- den 29 juli

- den 8 november 2018.

Havs- och vattenmyndigheten ska redovisa hur medlen inom anslag 1:11, Åtgärder för havs- och vattenmiljö, har använts under 2018. Underlaget ska redovisas till Miljö- och energidepartementet senast den 31 mars 2019. Av redovisningen ska framgår hur medlen använts inom förvaltningsområdena havsförvaltning, vattenförvaltning och fiskförvaltning. Redovisningen ska även innehålla en bedömning av vilka sysselsättningseffekter som användningen av anslag 1:11 har gett upphov till.

Havs- och vattenmyndigheten ska identifiera områden som kan utgöra marina skyddade områden med ett starkt skydd utan lokal mänsklig påverkan samt ta fram förslag till process för det fortsatta arbetet med sådana områden. Handlingsplanen för marint områdesskydd samt regeringsuppdrag om bevarandeåtgärder vad avser fiske i marina skyddade områden (dnr M2017/02522/Nm) ska bektas i arbetet. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast den 31 oktober 2018.

Havs- och vattenmyndigheten ska redovisa arbetet med att stärka det marina områdesskyddet, bland annat med utgångspunkt i handlingsplanen för marint områdesskydd som myndigheten redovisade 2016 (dnr M2016/00164/Nm). Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast den 30 september 2018. 

Havs- och vattenmyndigheten ska föreslå nödvändiga kompletteringar och justeringar i nätverket av Helcom och Ospar Marine Protected Areas (MPAs). Arbetet ska fokusera på områden som idag är helt eller delvis skyddade. Förslagen ska vara remitterade till berörda aktörer. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast den 30 september 2018.

Havs- och vattenmyndigheten ska ta fram underlag för nationella prioriteringar för arbetet inom Helcom och Ospar. Underlaget ska beakta kraven på regionalt samarbete i genomförandet av EU:s havsmiljödirektiv. Underlaget ska även bidra till regionalt genomförande av Agenda 2030 och därmed utgöra en del av Sveriges uppföljning efter FN:s havskonferens. Underlaget ska där relevant tas fram i samarbete med berörda myndigheter. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast den 30 april 2018.

Havs- och vattenmyndigheten ska samverka med berörda myndigheter, bland annat Statens jordbruksverk och de länsstyrelser som är vattenmyndigheter, och andra aktörer och intresseorganisationer för ökat lokalt åtgärdsarbete mot övergödning. Uppdraget innefattar huvudsakligen att utveckla en stödfunktion som kan stödja och stärka åtgärdssamordnare och andra former av åtgärdssamordning mot övergödning i relevanta avrinningsområden. Uppdraget innefattar även att bidra till erfarenhetsutbyte i syfte att underlätta och förbättra lokalt åtgärdsarbete mot övergödning och lokalt genomförande av Agenda 2030. En redovisning av arbetet och erfarenheter samt förslag till möjliga fortsatta arbetsformer som stärker ett kostnadseffektivt åtgärdsarbete ska tas fram i dialog med samverkande parter och redovisas till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast den 31 augusti 2019.

Havs- och vattenmyndigheten ska i samarbete med Statens jordbruksverk och andra berörda aktörer identifiera kostnadseffektiva åtgärder för att nå god ekologisk status med avseende på näringsämnen i ett antal pilotområden i utvalda län. Arbetet ska bidra till att nå miljökvalitetsmålet Ingen övergödning och En livsmedelsstrategi för Sverige - fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet (prop 2016/2017:104). Myndigheten ska redovisa förslag till hur åtgärdsplanering kan stärkas och vilka incitament som krävs för att de åtgärder som behövs mot övergödning ska komma till stånd. En plan för det fortsatta arbetet och finansiering ska redovisas senast den 30 september 2018. Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast den 31 december 2020.

Havs- och vattenmyndigheten ska bidra till att stärka arbetet med utbildning för hållbar utveckling inom havs- och vattenfrågor, särskilt marin pedagogik. I uppdraget ingår att samla berörda aktörer, särskilt från lokal nivå, och myndigheter för att identifiera behov av insatser samt ta fram efterfrågat kunskapsmaterial. Unescos pågående arbete inom marin pedagogik ska beaktas. Uppdragets genomförande och förslag till fortsatt arbete, inklusive förslag som stärker insatser på lokal nivå, ska redovisas till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast den 30 september 2018.

Havs- och vattenmyndigheten ska redovisa på vilket sätt myndigheten har bidragit till att nationellt och internationellt genomföra de hållbarhetsmål som uppmärksammas vid High Level Political Forum (HLPF) för Agenda 2030 i juli 2018 och uppmärksamma behov av fortsatt arbete för att nå målen. Redovisningen ska användas som underlag till World Water Forum och HLPF och framför allt visa på arbetet med hållbarhetsmål för rent vatten och sanitet (mål 6), inklusive dess kopplingar till mål för hav och marina resurser (mål 14). Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast den 28 februari 2018.

Havs- och vattenmyndigheten ska vara kontaktpunkt och koordinera arbetet inom ramen för Sveriges engagemang i China Europe Water Platform (CEWP). En redovisning av hur arbetet har bedrivits under programperioden 2015-2017 samt erfarenheter och resultat av CEWP-plattformen ska redovisas till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast den 31 mars 2018.

Havs- och vattenmyndigheten ska redovisa hur den del av anslaget 1:2 Miljöövervakning som står till Havs- och vattenmyndighetens disposition har använts för 2018. Rapporteringen ska även innehålla en redovisning av övervakning och datainsamling som finansieras med andra medel som Havs- och vattenmyndigheten förfogar över. Uppdraget redovisas till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast den 31 mars 2019.

Havs- och vattenmyndigheten ska redovisa och analysera genomförda insatser inom regional tillväxt kopplat till sin långsiktiga strategi för det regionala tillväxtarbetet för perioden 2014-2020.Myndigheten ska även redovisa vad som finns kvar att göra fram till 2020. Redovisningen ska ske enligt anvisningar från Tillväxtverket och redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) med kopia till Tillväxtverket senast den 27 april 2018.

Myndigheterna ska bidra till regeringens satsning på moderna beredskapsjobb i staten som införts successivt fr.o.m. 2017 och som syftar till att sysselsätta minst 5 000 personer 2020. För 2018 bör omfattningen uppgå till minst 2 000 personer. Myndigheterna ska eftersträva att anställa personer som står långt från arbetsmarknaden, inklusive nyanlända, för att utföra enklare arbetsuppgifter vid myndigheten.

Havs- och vattenmyndigheten ska senast den 3 april 2018 till Statskontoret redovisa hur myndigheten bidragit till regeringens satsning enligt närmare instruktion från Statskontoret.

Regelverket och ersättningen för de moderna beredskapsjobben ska motsvara de villkor som gäller för den subventionerade anställningsformen extratjänster, som handläggs och betalas ut av Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen och Arbetsgivarverket har i uppdrag att bistå med stöd till myndigheterna inom sina respektive ansvarsområden i detta arbete.

1. Anslagsposten får användas i enlighet med förordningen (2018:495) om bidrag för rening av avloppsvatten från läkemedelsrester. Anslagsposten får även användas för arbete vid Naturvårdsverket.

1. Högst 74 800 000 kronor får användas för arbete enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Av dessa får högst 34 800 000 kronor betalas ut som bidrag till länsstyrelserna enligt den fördelningsnyckel som beslutas av Havs- och vattenmyndigheten efter samråd med länsstyrelserna.

Resterande medel får betalas ut som bidrag enligt följande:

- högst 17 000 000 kronor till de länsstyrelser som är vattenmyndigheter

- högst 15 000 000 kronor till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

- högst 8 000 000 kronor till Sveriges geologiska undersökning.

2. Högst 135 000 000 kronor får användas för bidrag enligt förordningen (2009:381) om statligt stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA-projekt). Medel får även betalas ut till länsstyrelserna för arbete avseende samma ändamål samt för kommunikation och deras administration av bidraget. 

3. Högst 10 000 000 kronor får användas för arbete med kunskapsinhämtning, kartläggning och uppföljning av insatser mot internbelastning i sjöar och kustvatten, insatser för återcirkulering av näringsämnen (t.ex blå fånggrödor) samt omhändertagande av förlorade fiskeredskap (t. ex spökgarn).

4. Minst 9 000 000 kronor får användas för att utveckla åtgärdsarbetet mot övergödning, vilket ska omfatta

- 8 000 000 kronor i bidrag till länsstyrelser för att underlätta och stödja arbetet med åtgärdssamordning mot övergödning i avrinningsområden, samt 

- utveckla pilotområden mot övergödning i samarbete med Statens jordbruksverk och andra berörda aktörer.

5. Högst 50 000 000 kronor får användas till insatser för ett ekologiskt representativt, sammanhängande och funktionellt nätverk av marint skyddade områden. Medlen får användas för kunskapshöjande insatser samt för särskild uppföljning i marint skyddade områden. Minst 30 000 000 ska utbetalas som bidrag till länstyrelserna för att slutföra ärenden gällande marint områdesskydd och stärka arbetet med bevarandeplaner, särskilt i nya objekt.

6. Högst 3 000 000 kronor får användas för arbete med och insatser för att stärka vatten- och marin pedagogik.

7. 30 000 000 kronor ska användas till förstärkt arbete med vägledning, tillsyn, prövning och omprövning av vattenverksamheter samt till restaurering och biologisk återställning inom ramen för vattenförvaltningens åtgärdsprogram. Av dessa får högst 25 000 000 kronor fördelas ut till länsstyrelserna för förstärkt arbete med tillsyn, prövning och omprövning av vattenverksamheter enligt fördelningsnyckel som beslutas av Havs och vattenmyndigheten i samråd med länsstyrelserna.

8. 5 000 000 kronor ska utbetalas till Göteborgs universitet för Havsmiljöinstitutet.

9. Högst 8 000 000 kronor får användas för utveckling av selektiva och skonsamma redskap i samverkan med fiskenäringen och Sveriges lantbruksuniversitet.

10. Högst 2 000 000 kronor får användas för bidrag till Internationella fiskesekretariatet (FishSec). Bidraget ska användas till vetenskapsbaserad kunskapsspridning i frågor som Sverige driver internationellt, bl.a. beståndsvård, minimimått, fiskemetoder och liknande åtgärder för att uppnå ett hållbart fiske. Medlen betalas ut mot rekvisition. Användningen av medlen ska redovisas enligt Havs- och vattenmyndighetens anvisningar.

11. Högst 1 500 000 kronor får användas för kostnader i samband med förberedelser och genomförande av Internationella havsforskningsrådets vetenskapskonferens 2019.

12. Anslagsposten får användas för medfinansiering av EU-medel och medlemskap i internationella organisationer.

13. Anslagsposten får användas för arbete enligt havsmiljöförordningen (2010:1341).

14. För förordning (1998:1343) om stöd till fiskevården får stöd till företag lämnas enligt kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse. De uppgifter som en medlemsstat har enligt artikel 6.1, 6.3 och 6.4 i kommissionens förordning ska utföras av Havs- och vattenmyndigheten.

1. Anslagsposten får användas för arbete vid länsstyrelserna enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Länsstyrelserna fördelar medlen i dialog med Havs- och vattenmyndigheten.

1. 7 000 000 kronor ska användas som bidrag till länsstyrelserna för deras arbete med tillsyn och tillsynsvägledning av avloppsreningsverk och enskilda avlopp.

2. 1 000 000 kronor ska användas som bidrag till de länsstyrelser som är vattenmyndigheter för att tillgängliggöra planeringsunderlag för kommuner och lokala aktörer för att utveckla åtgärdsarbetet mot övergödning.

Anslagsposten får användas för Havs- och vattenmyndighetens förvaltningsutgifter.

Villkor

Beloppen avseende "Infriade åtaganden" är indikativa.

För sådan verksamhet som kräver medfinansiering av Havs- och vattenmyndigheten ska sådan finansiering finnas innan beslut om medverkan fattas. Inkomsterna, vilka ska särredovisas i årsredovisningen, disponeras av myndigheten.