Naturvårdsverket ska redovisa hur de bidragit till arbetet med att främja genomförandet av FN:s hållbarhetsmål för hav och marina resurser (mål 14) och särskilt genomförandet av regeringens frivilliga åtaganden vid FN:s havskonferens i New York 2017.

Naturvårdsverket ska redovisa hur arbetet och avsedda medel för nationellt och internationellt arbete med innovation av hållbara plaster har bidragit till att öka tillgången till, och efterfrågan på, miljöinnovationer och smarta lösningar för att främja utvecklingen av hållbara plaster nationellt och internationellt. I redovisningen ska framgå hur dessa insatser kan bidra till en hållbar plasthantering.

Naturvårdsverket ska redovisa hur de genom bilateralt miljösamarbete bidragit till att minska miljöeffekterna från avfall, särskilt plastavfall.

Naturvårdsverket ska redovisa hur medlen enligt förordningen om bidrag till insamling och hantering av avfall på havsstränder har använts. Redovisningen ska även innehålla en bedömning av resultatet, bland annat mängden avfall på stränder och kust som har hanterats med stöd av medlen och sysselsättningseffekter.

Naturvårdsverket ska redovisa hur medlen för avancerad rening av läkemedelmedelsrester i avloppsvatten (anslag 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö) har använts. Redovisningen ska även innehålla en bedömning av resultatet samt vilken typ av installation medlen gått till.

Naturvårdsverket ska redovisa hur medlen för att minska utsläpp av mikroplaster och andra föroreningar från dagvatten och andra källor har använts enligt förordningen (2018:496) om statligt stöd för att minska utsläpp av mikroplaster till vattenmiljön. Redovisningen ska även innehålla en bedömning av resultatet.

Naturvårdsverket ska redovisa hur anslag 1.19 Elcykelpremie har använts och fördelats enligt förordningen om bidrag till privatpersoner för inköp av eldrivna cyklar, mopeder eller motorcyklar. Redovisningen ska även innehålla en bedömning av resultatet och en beskrivning av hur arbetet med uppföljning av premien fortskrider. Individbaserad statistik ska där så är möjligt presenteras, kommenteras och analyseras uppdelat efter kön.

Naturvårdsverket ska redovisa hur de bidragit till arbetet med att i samverkan med Sametinget fortsatt arbeta med ett förvaltningsverktyg utifrån fastställd toleransnivå för skador orsakade av stora rovdjur inom rennäringen, i syfte att upprätthålla en hållbar rennäring och en gynnsam bevarandestatus för stora rovdjur. Naturvårdsverket ska särskilt redovisa sitt arbete med vägledning om toleransnivåns betydelse vid eventuell prövning av förutsättningar för jakt på stora rovdjur.

Naturvårdsverket ska redovisa hur de vid upphandlingar som överstiger gällande tröskelvärden har arbetat med att uppfylla de nya kraven på kollektivavtalsenliga villkor som följer av 17 kap. 2–5 §§ lagen (2016:1145) om offentlig upphandling.

Naturvårdsverket ska redovisa prognoser för 2018–2021 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes enligt instruktion från Ekonomistyrningsverket

- den 17 januari

- den 16 februari

- den 2 maj

- den 29 juli och

- den 8 november.

Naturvårdsverket ska redovisa underlag till den klimatredovisning som regeringen enligt klimatlagen (2017:720) årligen ska lämna till riksdagen. Arbetet med redovisningen ska utgå ifrån pågående arbete om etappmålen för klimat till 2030. Underlaget till klimatredovisningen ska redovisas som en bilaga till den årliga uppföljningen av miljömålen 2018.

Naturvårdsverket ska även redovisa ett underlag till den klimatpolitiska handlingsplan som regeringen enligt klimatlagen ska ta fram vart fjärde år. Individbaserad statistik ska där det är relevant presenteras, analyseras och kommenteras uppdelat efter kön. Naturvårdsverket ska vid behov inhämta underlag från myndigheter med ansvar inom miljömålssystemet, i första hand Trafikverket, Transportstyrelsen, Energimyndigheten, Jordbruksverket, Skogsstyrelsen, Tillväxtverket och Boverket. Naturvårdsverket ska även vid behov inhämta underlag från övriga berörda myndigheter till exempel Finansinspektionen och Konjunkturinstitutet. Samhällsekonomiska konsekvensanalyser ska ligga till grund för de eventuella förslag som myndigheten lägger, liksom för de viktigare åtgärder myndigheten övervägt men valt att inte föreslå. Dessa analyser ska framgå i redovisningen. Underlaget till den klimatpolitiska handlingsplanen ska samordnas med redovisningen av den fördjupade utvärderingen av miljömålen. Underlaget till den klimatpolitiska handlingsplanen ska redovisas senast den 31 januari 2019.

Naturvårdsverket ska utveckla mätmetoder för att få mer tillförlitlig statistik av de utsläpp av växthusgaser som sker i andra länder till en följd av svensk konsumtion. Vid sidan av mätmetoder ska Naturvårdsverket bedöma om det finns andra indikatorer än konsumtionsutsläpp som kan användas för att följa upp konsumtionens klimatpåverkan. Fokus ska vara på områden där det finns potential att minska utsläppen. Statistiska Centralbyrån, Livsmedelsverket och Statens Jordbruksverk ska bistå med underlag och stöd. Naturvårdsverket ska vid genomförandet av uppdraget också ta tillvara den kunskap och erfarenhet som finns hos Konsumentverket. Naturvårdsverket ska beskriva resultatet av arbetet och bedöma hur utvecklingen av mätmetoder och indikatorer kan bidra till en förbättrad uppföljning av åtgärder för att minska de konsumtionsrelaterade utsläppen. Underlaget ska tjäna som utgångspunkt vid utvecklandet av nya och förbättrade åtgärder. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast den 31 januari 2019.

Naturvårdsverket ska samlat redovisa medelsanvändningen för anslag 1:16 Klimatinvesteringar, förutom för ap. 3 del till Trafikverket. Redovisningen ska inkludera beslutade investeringar, förväntade resultat och, där så är möjligt, vilka sysselsättningseffekter för kvinnor och män som användningen av anslaget har gett upphov till. Vidare ska redovisningen innehålla en beskrivning av hur arbetet med uppföljning och utvärdering av stöd som ges enligt bestämmelser i förordning (2015:517) om stöd till lokala klimatinvesteringar (Klimatklivet) fortskrider. Om relevant ska Naturvårdsverket även ge förslag på ändringar för att öka stödets samhällsekonomiska effektivitet. Redovisningen ska ske med hjälp av underlag från Länsstyrelsen i Dalarnas län och Statens energimyndighet. Uppdraget ska redovisas årligen till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast den 15 april och den 30 september t.o.m. den 15 april 2024.

Naturvårdsverket ska ta fram mål och en handlingsplan för att anpassa sin verksamhet till ett förändrat klimat. Handlingsplanen ska utgå från en analys av klimatförändringens påverkan inom Naturvårdsverkets ansvarsområde. Resurser, tillvägagångssätt, ansvarsfördelning samverkansbehov och tidsramar för arbetet ska framgå av handlingsplanen. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast den 31 januari 2019.

Uppdraget om kartläggning och analys av utsläpp från vedeldning (dnr M2016/02982/S) utökas och förlängs. Naturvårdsverket ska inom ramen för uppdraget lämna förslag till etappmål för att minska påverkan på luftkvaliteten av småskalig vedeldning. Naturvårdsverket ska även se över möjligheten att med ekonomiska styrmedel minska påverkan på luftkvaliteten av småskalig vedeldning, exempelvis genom en skrotningspremie för de vedpannor som inte uppfyller gällande regler, och hur sådana styrmedel kan utformas. Denna del av uppdraget ska genomföras i dialog med Energimyndigheten. Förslagen ska ta hänsyn till och bygga vidare på tidigare konsekvensanalyser som gjorts i betänkandet En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige (SOU 2016:47) och Naturvårdsverkets förstudie NV-02017-16. Samhällsekonomiska konsekvensanalyser ska ligga till grund för förslagen, liksom för de viktigare åtgärder som övervägts. Särskild vikt ska läggas vid hur föreslagna styrmedel påverkar aktörernas beteende. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast den 15 februari 2019.

Naturvårdsverket ska lämna förslag till etappmål med styrmedel och åtgärder om dagvatten för att minska den negativa påverkan på vattenkvaliteten. Hänsyn ska även tas till effekterna av ett förändrat klimat. Förslagen ska hantera både kvalitativa och kvantitativa aspekter, dvs både förorenings- och översvämningsproblematiken. Samhällsekonomiska konsekvensanalyser ska ligga till grund för förslagen, liksom för de viktigare åtgärder som övervägts. Dessa analyser ska framgå i redovisningen. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast den 31 januari 2019.

Naturvårdsverket ska sammanställa vilka insatser som görs i Sverige för att motverka nedgången för vilda pollinatörer och föreslå kostnadseffektiva insatser som kan vända utvecklingen. I arbetet ska beaktas förslag från den mellanstatliga plattformen IPBES rapport om pollinatörer från 2016 och EU-kommissionens kommande meddelande om pollinatörer. Naturvårdsverket ska ta tillvara den kunskap som finns hos Statens jordbruksverk, Skogsstyrelsen, Kemikalieinspektionen, SLU och andra berörda myndigheter. Den delen av uppdraget som omfattar redovisning av vilka insatser som görs i Sverige ska redovisas senast den 16 april 2018. Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast den 1 november 2018.

Naturvårdsverket ska fortsätta arbetet med att identifiera och åtgärda viktigare källor till utsläpp av mikroplaster till vattenmiljön i Sverige, med utgångspunkt från tidigare uppdrag (dnr M2015/2928/Ke). Olika verktyg för riskhantering bör övervägas, till exempel stöd till upphandlande myndigheter, ändringar i föreskrifter och vägledningar samt skärpt tillsyn och dialog med berörda branscher. Naturvårdsverket ska även analysera olika alternativ till reglering av utsläpp av mikroplaster till vattenmiljön. Analysen ska omfatta förutsättningar för författningsförslag för reglering av utsläpp, inklusive krav för anläggning och skötsel, av konstgräsplaner och andra utomhusanläggningar för idrott och lek från vilka utsläpp av mikroplaster riskerar att ske. Analysen ska även omfatta om nämnda planer och anläggningar skulle kunna utgöra en miljöfarlig verksamhet som bör omfattas av anmälningsplikt eller tillståndsplikt. Samhällsekonomiska konsekvensanalyser ska ligga till grund för förslagen, liksom för de viktigare åtgärder myndigheten övervägt men valt att inte föreslå. Dessa analyser ska framgå i redovisningen.  Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast den 31 maj 2019.

Naturvårdsverket ska verka för en mer utvecklad samverkan och kunskapsöverföring mellan berörda myndigheter om statens förorenade områden. Naturvårdsverket ska redovisa hur myndigheternas samverkan och kunskapsöverföring har utvecklats i den lägesrapportering som lämnas senast den 15 april 2019 i enlighet med förordning (2004:100) om avhjälpande av föroreningsskador och statligt stöd för sådant avhjälpande. Naturvårdsverket ska under 2018 även utveckla en övergripande vägledning för att underlätta en effektiv prioritering av olika saneringsbehov för statens förorenade eller riskfyllda områden utifrån övergripande samhällsnytta. Vägledningen ska innehålla principer för prioritering, riskvärdering samt en skälighetsbedömning och ska utgöra en gemensam utgångspunkt för myndigheternas arbete. Naturvårdsverket ska inhämta synpunkter från berörda myndigheter.

Naturvårdsverket ska genomföra en förstudie av hur förbättrad avfallsstatistik och spårbarhet för farligt avfall kan åstadkommas, bland annat genom en sammanhållen nationell digital lösning. Arbetet ska utgå från tidigare redovisat uppdrag om förbättrad avfallsstatistik och spårbarhetssystem för farligt avfall (dnr M2016/02241/Ke). Förstudien ska inkludera en samhällsekonomisk konsekvensanalys. Utvecklingen av den digitala lösningen ska utgå ifrån varje parts eget ansvar för sin information och Naturvårdsverkets regeringsuppdrag Digitalt först – smartare miljöinformation (dnr N2016/02035/EF). Naturvårdsverket ska inhämta synpunkter från Statistiska Centralbyrån och andra berörda myndigheter och aktörer. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast den 31 januari 2019. En delredovisning som består av en projektplan där förstudiens detaljeringsgrad och huvudsakliga inriktning framgår ska redovisas senast den 3 april 2018.

Naturvårdsverket ska tillsammans med organisationen Håll Sverige Rent ta fram en handlingsplan för informationsinsatser till allmänheten under 2018–2020 för att minska nedskräpningen och öka kunskapen hos allmänheten om dess negativa effekter. Informationsinsatsen bör ha ett särskilt fokus på barn och unga samt bidra till att öka allmänhetens medvetenhet om plastens effekter i havet. Naturvårdsverket ska följa upp resultat samt effekter av informationsinsatserna och årligen redovisa detta i årsredovisningen. Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast den 31 mars 2021.

Naturvårdsverket ska ansvara för att informationsinsatser genomförs för att öka kunskapen hos konsumenter för en mer hållbar konsumtion av textilier, genom t.ex. ökad återanvändning och återvinning. Naturvårdsverket ska samarbeta med Konsumentverket och Kemikalieinspektionen. Insatserna ska omfatta konsumenternas kunskap om textiliers miljö- och hälsopåverkan i alla led i värdekedjan. Uppdraget bör inledas med en nulägesanalys för att kunna följa effekten av åtgärden över tid och för att möjliggöra målgruppsanpassning av informationsinsatsen. Nulägesanalysen ska identifiera konsumenters kunskap om textiliers miljö- och hälsopåverkan samt hur konsumenter agerar idag och hur de vill och kan agera för att minska sin miljöpåverkan av konsumtion av textiler. Naturvårdsverket ska redovisa uppdraget till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast den 28 februari 2021 samt en delredovisning av arbetet senast den 28 februari 2019.

Naturvårdsverket ska lämna förslag till hur riksdagens målsättningar om en livskraftig älgstam av hög kvalitet som är i balans med betesresurserna och en produktionsanpassad älgjakt kan konkretiseras och göras uppföljningsbara i den kunskapsbaserade lokala älgförvaltningen. Naturvårdsverket ska även utvärdera graden av måluppfyllelse mot uppställda mål i älgförvaltningsplanerna samt i övrigt vid behov lämna de förslag som behövs för en förbättrad lokal målformulering och måluppfyllelse. Naturvårdsverket ska i arbetet samarbeta med Skogsstyrelsen samt vid behov med länsstyrelserna. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 30 november 2018.

Naturvårdsverket ska redovisa statistik som rör kommunernas och länsstyrelsernas beslut i ärenden om upphävande och dispens från strandskyddet samt tillsynsbeslut i strandskyddsärenden. Av redovisningen ska det framgå hur många upphävanden och dispenser samt tillsynsbeslut som länsstyrelserna och kommunerna har beslutat om under 2017, fördelat på kommuner. Statistiken ska visa vilket ändamål upphävandet haft eller för vilken åtgärd dispensen getts och vilket särskilt skäl som ligger till grund för beslutet. Vad avser tillsynsbeslut ska ändamålet med beslutet anges. Statistiken ska även visa kommunala beslut om dispens eller upphävande som överklagats eller som en länsstyrelse beslutat att överpröva enligt 19 kap. 3 b § miljöbalken, samt kommuners och länsstyrelsers tillsynsbeslut som överklagats. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast den 30 april 2018.

Naturvårdsverket ska sammanställa finansiella medel som används av myndigheter för biologisk mångfald under 2017. Redovisningen ska utgöra underlag till Sveriges rapportering om resursmobilisering och utformas i enlighet med FN:s konvention för biologisk mångfald (CBD), (COP beslut XII/3). Naturvårdsverket ska samarbeta med Havs- och vattenmyndigheten, Statens Jordbruksverk och Skogsstyrelsen. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast den 14 september 2018.

Naturvårdsverket ska under 2018 stödja Domstolsverket och Länsstyrelsen i deras arbete med att bidra till en sammanhållen statistikredovisning avseende miljöprövning. Utgångspunkten för uppdraget är att ett uttag av en samlad statistik avseende prövning av tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet inom miljöprövningsdelegationerna och mark- och miljödomstolarna samt tillståndspliktig vattenverksamhet inom mark- och miljödomstolarna ska vara möjlig att genomföra från och med verksamhetsår 2020.

Naturvårdsverket ska bidra till regeringens satsning på moderna beredskapsjobb i staten som införts successivt fr.o.m. 2017 och som syftar till att sysselsätta minst 5 000 personer 2020. För 2018 bör omfattningen uppgå till minst 2000 personer. Myndigheterna ska eftersträva att anställa personer som står långt från arbetsmarknaden, inklusive nyanlända, för att utföra enklare arbetsuppgifter vid myndigheten. Naturvårdsverket ska senast den 3 april 2018 till Statskontoret redovisa hur myndigheten bidragit till regeringens satsning enligt närmare instruktion från Statskontoret.

Regelverket och ersättningen för de moderna beredskapsjobben ska motsvara de villkor som gäller för den subventionerade anställningsformen extratjänster, som handläggs och betalas ut av Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen och Arbetsgivarverket har i uppdrag att bistå med stöd till myndigheterna inom sina respektive ansvarsområden i detta arbete.

Naturvårdsverket ska lämna förslag till förtydliganden i genomförandet av det s.k. MKB-direktivet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt). Kraven i MKB-direktivet som omfattas av uppdraget är de som kan medföra att en byggnadsnämnd, utifrån visst underlag och vissa kriterier, vid en bygglovsprövning ska bedöma om en åtgärd som omfattas av MKB-direktivet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan och därmed även kan omfattas av krav på detaljplan. Förslaget ska innebära ett enhetligt och lättillämpat system för såväl enskilda som kommuner. Uppdraget ska genomföras i samarbete med Boverket. Naturvårdsverket har dock huvudansvaret för att samordna uppdraget. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast den 21 december 2018.

Naturvårdsverket ska analysera terrängkörningens påverkan på djur, natur och friluftsliv under rådande terrängkörningslagstiftning. Naturvårdsverket ska även se över gränsdragningarna för de 16 statliga regleringsområdena i fjällen som anges i nuvarande 6§ terrängkörningsförordning samt undersöka effekten av de terrängkörningsplaner som samebyarna arbetat fram och gjort åtgärder utifrån. Naturvårdsverket ska även samla kunskap om möjligheter och begränsningar i nuvarande lagstifning av att använda elfordon i terräng. Naturvårdsverket ska inhämta synpunkter från berörda aktörer, bland andra länsstyrelserna, berörda kommuner, Skogsstyrelsen, Lantbrukarnas riksförbund, Transportstyrelsen, Sametinget, Svenska samernas riksförbund, Trafikverket, Polisen, Jordbruksverket, Nationella Snöskoterrådet och organisationer för besöksnäring, jakt och friluftsliv. Naturvårdsverket ska särskilt inhämta synpunkter avseende terrängkörning relaterat till jordbruket från Jordbruksverket och Lantbrukarnas riksförbund, skogsbruket från Skogsstyrelsen och renskötseln från Sametinget och Svenska samernas riksförbund. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast den 1 juni 2019.

Naturvårdsverket ska redovisa underlag till EU:s prioriterade åtgärdsplan (”PAF”, Prioritized Action Framework) för Natura 2000 för perioden 2021 - 2027. Redovisningen ska utformas i enlighet med det formulär som EU-kommissionen skickat. Naturvårdsverket ska samverka med berörda myndigheter. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast den 1 december 2018.

1. Anslagsposten får användas till kostnader för kanslistöd m.m. till Miljömålsrådet.
2. 7 000 000 kronor får användas för information till konsument om miljö- och hälsopåverkan från textilkonsumtion samt till bidrag för utveckling av hållbara affärsmodeller som bidrar till att minska den miljömässiga belastningen i produktionen och komma högre upp i avfallshierarkin. Högst 8 000 000 kronor får, efter rekvisition av Högskolan i Borås, användas för uppdraget om att etablera en plattform för hållbart mode och hållbara textilier (dnr M2018/01095/Ke).
3. 5 000 000 kronor får användas för arbete med förbättrad avfallsstatistik och spårbarhet för farligt avfall.

4. 78 000 000 kronor får användas för arbete för att minska plaster i hav och natur. Anslagsposten får användas för arbete med att minska utsläpp av mikroplaster och andra föroreningar från olika källor, för innovation och utveckling av hållbara plaster som leder till minskad användning av plaster, utbyte till andra material eller smarta lösningar, för internationellt arbete med plast och mikroplaster, för strandstädning samt för deltagande och stöd av deltagande i standardiseringsarbete med miljöstandarder för plast. Anslagsposten får användas för bidrag till andra för att genomföra detta arbete. Av dessa medel får högst:

- 17 000 000 kronor får användas för bidrag i enlighet med förordningen (2018:58) om bidrag till strandstädning för att stödja kommuners arbete med att samla in och hantera plastavfall och annat avfall som flutit iland på stränder vid havet. Bidraget ska även skapa gröna jobb. Naturvårdsverket beslutar om fördelningen av medlen efter dialog med Havs- och vatten myndigheten. Närmare om uppdraget framgår av regeringsbeslut dnr N2017/07501/KSR.

- 25 000 000 kronor får användas för bidrag i enlighet med förordningen (2018:496) om statligt stöd för att minska utsläpp av mikroplaster till vattenmiljön. för att minska utsläpp av mikroplaster och andra föroreningar från dagvatten samt från andra källor än dagvatten.

- 3 000 000 kronor betalas ut som bidrag till Livsmedelsverket för att sammanställa kunskap om hälsorisker med mikropartiklar och nanopartiklar av plast i dricksvatten samt kartlägga förekomsten av sådana föroreningar i dricksvatten i Sverige.

- 8 000 000 kronor betalas ut som bidrag till Väg- och transportforskningsinstitutet (VTI) för att ta fram kunskap om mikroplastutsläpp från vägtrafiken.

Medlen får användas först efter beslut av regeringen.

1. Anslagsposten får användas för övervakning av miljötillstånd i den yttre miljön, för miljömålsuppföljning, för programmet för utsläpp och avfall, för arbete med utsläppsrätter samt för utvecklingsarbete och internationell rapportering.
2. Anslagsposten får användas till förbättrad övervakning av farliga kemikalier, med prioritet åt den hälsorelaterade övervakningen.
3. Anslagsposten får användas till fortsatt inventering, riskbedömning och analyser av platser där brandskum med innehåll av svårnedbrytbara fluorbaserade miljögifter, s.k. PFAS, hanterats och till fördjupad övervakning och analys av sådana verksamma ämnen i växtskyddsmedelsprodukter för vilka säkra nivåer för miljön (riktvärden) återkommande överskrids i de ytvatten som omger åkermark, eller vilka har hög fyndfrekvens.

Anslagsposten får användas till kostnader för Delegationen för cirkulär ekonomi.

1. Anslagsposten får användas för övervakning av miljötillstånd i den yttre miljön, inklusive viss internationell rapportering, samt till miljömålsuppföljning.
2. Anslagsposten får användas till förstärkt övervakning av söt-, grund- och kustvatten.

Anslagsposten ska användas för bidrag till verksamheten vid Swedish Water House (SWH). Havs- och vattenmyndigheten ska betala ut bidraget till stiftelsen Stockholm International Water Institute (SIWI). Bidraget ska användas till att generera och förmedla kunskap och erfarenheter om internationella vattenfrågor, framför allt inom området integrerad vattenförvaltning.

1. Anslagsposten ska användas för bidrag till ideella miljöorganisationers arbete som bidrar till att uppfylla de nationella miljökvalitetsmål som riksdagen har beslutat om, eller något av de prioriterade målen i EU:s sjunde miljöhandlingsprogram. Naturvårdsverket beslutar om fördelningen av medlen.
2. Högst 20 000 000 kronor får betalas ut som bidrag till organisationen Håll Sverige Rent för arbete med att generera och förmedla kunskap och erfarenheter som bidrar till minskad nedskräpning med särskild satsning riktad till allmänheten och då särskilt barn och unga. Arbetet ska ske i enlighet med överenskommen handlingsplan.
3. 5 000 000 kronor ska betalas ut som bidrag till organisationen Luftförorenings- och klimatsekretariatet (AirClim) för deras arbete med att skapa och förmedla kunskap i syfte att minska utsläppen av luftföroreningar, inklusive växthusgaser.

1. Anslagsposten disponeras av Länsstyrelsen i Örebro län och ska fördelas ut till samtliga länsstyrelser. Länsstyrelsen i Örebro län ska redovisa anslagspostens användning till Naturvårdsverket.
2. Högst 17 000 000 kronor får användas för kostnader och arbete vid länsstyrelserna som avser uppdraget att länsstyrelserna ska samordna och leda det regionala arbetet med att förverkliga regeringens friluftslivspolitik. Medlen ska fördelas enligt beslutad fördelningsnyckel.
3. Högst 20 000 000 kronor får användas för kostnader och arbete vid länsstyrelserna som avser regionala handlingsplaner för grön infrastruktur. Medlen ska fördelas enligt beslutad fördelningsnyckel.
4. Högst 16 000 000 kronor får användas för kostnader och arbete vid länsstyrelserna som avser gröna jobb.

1. Anslagsposten får användas för kostnader samt visst arbete vid länsstyrelserna som avser skötsel, fastighetsförvaltning, byggnadsinvesteringar, samt uppföljning och övervakning av nationalparker, naturreservat, områden som ingår i eller föreslås ingå i nätverket Natura 2000, andra områden med områdesskydd, Kungliga nationalstadsparken, världsarv, Ramsarområden och biosfärområden.
2. Anslagsposten får användas för kostnader som avser arbete med artbevarande, artskydd, grön infrastruktur, vilt- och rovdjursförvaltning, invasiva främmande arter, begränsning av massförekomst av översvämningsmyggor, inventering och kunskapsstöd vad gäller arter och naturtyper samt annan övervakning. Anslagsposten får även användas för visst arbete vid länsstyrelserna och Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet avseende samma ändamål, samt för visst arbete med rovdjursinventeringar hos berörda samebyar.
3. Anslagsposten får användas för kostnader samt visst arbete vid länsstyrelserna som avser friluftsliv och allemansrätt samt kommunikation och utbildning inom naturvårdsområdet.
4. Anslagsposten får användas för kostnader för det statliga ledsystemet i fjällen, etablering och drift av ett lavinprognosprogram för den svenska fjällkedjan, verksamhet inom ramen för Fjällsäkerhetsrådet och Nationella snöskoterrådet samt för samebyarnas arbete att ta fram och genomföra terrängkörningsplaner. Anslagsposten får även användas för visst arbete vid länsstyrelserna avseende samma ändamål.
5. Anslagsposten får användas för statsbidrag till naturvårdsprojekt enligt förordningen (2003:598) om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt 1§ 1–6. Anslagsposten får även användas för visst arbete vid länsstyrelserna avseende samma ändamål.
6. Högst 200 000 000 kronor får användas för att restaurera och anlägga våtmarker genom statsbidrag till naturvårdsprojekt enligt förordningen (2003:598) om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt 1§ 7–8. Även länsstyrelserna kan med samma syfte använda medel för att restaurera och anlägga våtmarker. Vid konkurrens mellan olika ansökningar enligt LONA-förordningen ska företräde ges åt åtgärder som ger förutsättningar för en förbättrad vattenförsörjning. Anslagsposten får även användas för visst arbete vid Naturvårdsverket, SGU och länsstyrelserna avseende samma ändamål.
7. Högst 3 000 000 kronor får betalas som bidrag till Statens veterinärmedicinska anstalt för eventuella akuta åtgärder – utförda efter samråd med Naturvårdsverket – i arbetet med att följa och analysera utvecklingen av sjukdomstillstånd hos vilda djurpopulationer.
8. Anslagsposten får användas för arbete som avser lokal och traditionell kunskap samt får utbetalas som bidrag till Centrum för biologisk mångfald avseende samma ändamål.
9. Anslagsposten får användas för bidrag till föreningen Laponiatjuottjudus för förvaltningen av världsarvet Laponia enligt Laponiaförordningen (2011:840).
10. Anslagsposten får användas för arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter, särskilt insatser för att genomföra programmen. Anslagsposten får även användas för visst arbete vid länsstyrelserna avseende samma ändamål.
11. Högst 34 000 000 kronor får användas för åtgärder inom naturvård, friluftsliv och biologisk mångfald som skapar gröna jobb bl.a. med lägre kvalifikationskrav för människor som står långt ifrån arbetsmarknaden. Närmare om uppdraget framgår av regeringsbeslut dnr N2017/07501/KSR.
12. Intäkter från fastighetsuthyrning, arrenden, naturvårdsskötsel m.m. får användas i verksamheten under anslaget.

1. Anslagsposten får användas för bidrag enligt förordningen (2004:100) om avhjälpande av föroreningsskador och statligt stöd för sådant avhjälpande.
2. Anslagsposten får användas för att finansiera inventeringar, undersökningar och juridiska bedömningar eller andra utredningar som krävs som underlag för att genomföra åtgärder, för framtagande av underlag för prioriteringar av framtida sanerings- och återställningsinsatser i landet.
3. 75 000 000 kronor får användas för sanering av miljögifter för att minska spridning till havs- och vattenmiljö, särskilt för sanering av förorenade sediment i hav och inlandsvatten.
4. Anslagsposten får användas för utrednings- och åtgärdskostnader som återkrävs av ansvariga enligt miljöbalken eller äldre lagstiftning.
5. Anslagsposten får användas till att åtgärda saneringsobjekt som är särskilt angelägna från risksynpunkt och till akuta saneringsinsatser.
6. Anslagsposten får användas till kostnader för avhjälpande som uppkommit med anledning av att en tillsynsmyndighet har begärt verkställighet enligt 26 kap. 17 § miljöbalken eller beslutat om rättelse enligt 26 kap. 18 § miljöbalken.

1. 3 000 000 kronor får användas för omhändertagande av herrelösa strålkällor och visst historiskt radioaktivt avfall från icke kärnteknisk verksamhet.
2. 3 000 000 kronor får användas för omhändertagande av herrelösa strålkällor i bortkastade joniserande rökdetektorer som felaktigt lämnats in till återvinningscentraler.

1. Anslagsposten får användas för att inventera samt, i enlighet med den gällande prioritetsordningen, genomföra ansvarsutredningar, nödvändiga undersökningar, åtgärder och efterföljande miljökontroll på områden där staten har ett visst ansvar för avhjälpande och där ingen annan myndighet kan svara för avhjälpande.
2. Avsättningar för sanering och återställning av förorenade områden ska redovisas mot anslag det budgetår som utgifterna hänför sig till.

1. 10 000 000 kronor får användas för teknikutvecklingsprogrammet Tuffo (Teknikutveckling och forskning inom förorenade områden). Högst 1 500 000 kronor får användas för visst arbete vid SGI.
2. 5  000 000 kronor får användas av Statens geotekniska institut för tillämpad forskning och en effektiv spridning av kunskapsresultat med särskilt fokus på forsknings- och utvecklingsprojekt som rör undersökning, utredning och åtgärder av förorenade sediment och fibersediment.

1. Anslagsposten får användas för bidrag till efterbehandling av mark för bostadsbyggande samt för framtagande av underlag för att genomföra sådana åtgärder enligt förordningen (2004:100) om avhjälpande av föroreningsskador och statligt stöd för sådant avhjälpande.
2. Högst 5 000 000 kronor får användas för visst arbete vid länsstyrelserna avseende samma ändamål.

Anslagsposten får användas för arbete vid länsstyrelserna med tillsyn över förorenade områden i syfte att öka inslaget av privatfinansierade efterbehandlingsåtgärder så att det framtida behovet av bidragsfinansiering minskar. Anslagsposten disponeras av Länsstyrelsen i Örebro för fördelning till samtliga länsstyrelser. 

Anslagsposten får användas för att finansiera de undersökningar och utredningar som krävs för att genomföra saneringsåtgärder, sanering av enskilda vrak som är särskilt angelägna från risksynpunkt och myndighetens egna arbete med detta.

1. Anslagsposten får användas för att finansiera forskning till stöd för Naturvårdsverkets och Havs- och vattenmyndighetens arbete med miljökvalitetsmålen, miljöbalken och underlag för internationellt förhandlingsarbete.
2. Naturvårdsverket ska besluta hur medlen till miljöforskning ska fördelas. Medlen ska fördelas så att jämställdhet mellan kvinnor och män beaktas.
3. Verksamheten får omfatta forskningsbidrag, uppdragsforskning, beredningsarbete, kunskapsöverföring från forskning, kunskapssammanställningar och utredningar med anknytning till forskningen. Medlen får även omfatta finansiering av forskare i de internationella samarbeten Naturvårdsverket är involverad i.
4. 17 000 000 kronor ska användas för bidrag till Stiftelsen Institutet för vatten- och luftvårdsforskning (SIVL). Medlen till stiftelsen ska användas till utgifter för statens andel av den forskning som bedrivs samfinansierat med näringslivet samt får även användas för nationell finansiering av EU-projekt. Beslut om finansiering fattas av SIVL när en överenskommelse har träffats med näringslivet om samfinansierad forskning och utvecklingsverksamhet vid IVL Svenska Miljöinstitutet AB. SIVL ska lämna en redovisning till Naturvårdsverket hur medlen har använts.
5. Anslagsposten får användas för svenska forskares deltagande i den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (IPBES). Naturvårdsverket ska även betala ut minst 1 500 000 kronor till sekretariatet för den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (IPBES) avseende Sveriges bidrag till dess verksamhet.
6. Högst 3 000 000 kronor får användas som bidrag till projektet New Climate Economy (NCE) vid The Global Commission on the Economy and Climate som är placerat hos World Resources Institute. Bidraget är till uppstartandet av projektet NCE under åren 2013–2018. Projektet ska lämna en slutredovisning till Naturvårdsverket omfattande vilka resultat och förväntade effekter bidragen 2013–2018 har gett.
7. Anslagsposten får användas för IT-baserad administration av forskningsansökningar. 

1. Anslagsposten får användas för kostnader för myndigheters bilaterala miljö- och klimatsamarbete med länder med stor påverkan på den globala miljön eller som är av strategisk betydelse i det globala miljö- och klimatsamarbetet. Anslagsposten får även användas för stöd till ökat ryskt deltagande och genomförande av aktiviteter som drivs inom ramen för Barents Euro-Arktiska råd, Arktiska rådet och Östersjöstaternas råd (CBSS) och som syftar till miljöförbättringar i Ryssland. Anslagsposten får även användas för att stödja genomförandet av de svenska ordförandeskapen i Nordiska ministerrådet 2018 och i Barents miljöarbetsgrupp 2018–2019. Naturvårdsverket beslutar om fördelning av medel efter samråd med berörda myndigheter. I beslut bör beaktas hur föreslagna insatser bidrar till att uppnå miljökvalitetsmålen och Generationsmålet. Medlen utbetalas i svenska kronor.
2. Minst 2 500 000 kronor och max 3 000 000 kronor ska användas för insatser som har bäring på miljön i Ryssland inom Barents Euro-Arktiska råd, Östersjöstaternas råd och Arktiska rådet.
3. 2 000 000 kronor ska användas för årligt bidrag till China Council for International Cooperation on Environment and Development (CCICED).

1. Anslagsposten ska användas för Sveriges bidrag till Nordiska miljöfinansieringsbolagets (Nefco) miljöutvecklingsfonds verksamhet på miljö- och energiområdet i enlighet med den fördelning som har beslutats inom Nordiska ministerrådet. 

1. Anslagsposten får användas till samarbete med Ryssland inom områdena hantering av radioaktivt och nukleärt avfall, nukleär icke-spridning, utvecklingen av stärkta beredskapskontakter (inkl. miljöövervakning) mellan Sverige och nordvästra Ryssland, samt avvecklingsfrågor relaterade till kärnkraftverk i Sveriges närområde. 
2. Av anslagsposten får högst 3 000 000 kronor användas till administration och samordning.

1. Anslagsposten får användas för ersättningar enligt 31 kap. miljöbalken inom Naturvårdsverkets ansvarsområde.
2. Anslagsposten får användas för kostnader som avser förvärv och avtalslösningar för statens räkning av värdefulla naturområden, särskilt skogar och marina områden. Minst 150 000 000 kr ska användas för nyckelbiotoprika brukningsenheter.
3. Anslagsposten får användas för statsbidrag till kommuner för skydd av värdefulla naturområden.
4. Anslagsposten får användas för kostnader som avser värdering, förhandling och förrättning efter prövning i varje enskilt fall i samband med skydd av värdefulla naturområden enligt miljöbalken, kostnader för arbete, utredningar och inventeringar som ger underlag för detta skydd, förslag till utpekande till nätverket Natura 2000 (inklusive arbete med bevarandeplaner) samt sådana övriga kostnader och kostnader för visst arbete vid länsstyrelserna som hör samman med skydd av värdefulla naturområden.
5. Anslagsposten får användas för bidrag till länsstyrelserna i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län för att genomföra programmen för skydd av tätortsnära natur.
6. Högst 25 000 000 kronor får användas för bidrag till länsstyrelserna för en tillfällig insats för att slutföra ärenden och fatta beslut om naturreservat i syfte att minska länsstyrelsernas ärendebalanser vad avser skydd av värdefulla naturområden, särskilt för de ärenden där markersättningen är helt löst.
7. Intäkter från försäljning av fastigheter ska tillföras anslaget.

1. Anslagsposten får användas för utbetalning av stöd till klimatinvesteringar och installation av laddinfrastruktur för elfordon i enlighet med förordningen (2015:517) om lokala klimatinvesteringar och förordningen om bidrag till privatpersoner för installation av laddningspunkt till elfordon.
2. Högst 90 000 000 kronor får betalas ut med stöd av förordningen om bidrag till privatpersoner för installation av laddningspunkt till elfordon.

1. Anslagsposten får användas för utgifter i samband med administration av klimatinvesteringsstödet och ladda hemma-stödet.
2. Anslagsposten får användas för arbete med information, uppföljning och utvärdering av stöd till klimatinvesteringar och ladda hemma-stödet. Anslagsposten får användas av Naturvårdsverket och andra myndigheter som bidrar till arbetet.

1. Anslagsposten får användas för miljökompensation i enlighet med förordningen om miljökompensation för överflyttning av godstransporter från väg till sjöfart.
2. Högst 1,5 miljoner kronor får användas för Trafikverkets administration av premien.

Anslagsposten disponeras av Statens energimyndighet för utgifter för samordning av stöd till laddinfrastruktur och till information om laddstolpars placering.

1. Anslagsposten får användas för samordning och stöd till länsstyrelsernas arbete med klimatinvesteringar i länen och dess kommuner. Anslagsposten disponeras av Länsstyrelsen i Örebro för fördelning till samtliga länsstyrelser.
2. Anslagsposten får användas för utgifter för arbete med klimatinvesteringsstödet och yttranden om ansökningar, samverkan och dialog med aktörer i länet för att stimulera till effektiva åtgärder och synergieffekter mellan olika projekt. Anslagsposten får också användas till information om och uppföljning av stödet samt till regional samordning av arbetet, och till information om ladda hemma-stödet.

1. Anslagsposten får användas för att främja introduktionen av elcyklar, elmopeder, elektriska utombordsmotorer och elmotorcyklar på marknaden i enlighet med förordningen om bidrag till privatpersoner för inköp av eldrivna cyklar, mopeder eller motorcyklar.
2. Högst 9 miljoner kronor får användas för Naturvårdsverkets administration av premien.

Anslagsposten ska användas för bidrag till föreningen Svenskt Friluftsliv enligt förordningen (2010:2008) om statsbidrag till friluftsorganisationer.

Villkor

Beloppen för infriade åtaganden i tabellen är indikativa. 

Resterande medel i Batterifonden avsätts till forskning för utveckling av hållbara och kostnadseffektiva återvinningsmetoder för alla typer av batterier, fordonsenergirelaterad batteriforskning och batteriforskning för resurseffektivt nyttjande av förnybar energi. Statens energimyndighet ska fördela forskningsmedlen. Naturvårdsverket ska betala ut medel till Energimyndigheten när projekt är beviljade.

Med undantag för vad som anges i 10§ förordningen (1993:527) om
förvaltning av statliga fastigheter m.m., får Naturvårdsverket, inom
ramen för sitt förvaltningsuppdrag och inom ramen för de ekonomiska
resurser som myndigheten förfogar över, besluta om investeringar och
förvärv när den beräknade utgiften för anskaffningen inte överstiger
20 000 000 kronor per projekt och detta är redovisat i
investeringsplanen. Om den beräknade utgiften överstiger
20 000 000 kronor ska myndigheten lämna över frågan till regeringen
för prövning.

1. Naturvårdsverket får, enligt 16 § förordningen (1993:527) om
förvaltning av statliga fastigheter m.m., besluta om överföring av
förvaltningsansvaret mellan Naturvårdsverket och andra
fastighetsförvaltande myndigheter i sådana fall där berörda
myndigheter är överens om överföringen och om villkoren för
överföringen då marknadsvärdet inte överstiger 20 000 000 kronor.
2. Investeringar i mark, markanläggningar, byggnader och pågående
projekt ska inte finansieras genom lån i Riksgäldskontoret.