Havs- och vattenmyndigheten ska med utgångspunkt i ordinarie verksamhet och uppdrag integrera Agenda 2030 i en nationell kontext. Myndigheten ska även redogöra för i vilken utsträckning dess verksamhet har bidragit till genomförandet av Agenda 2030, inklusive de delmål inom mål 6 och 14 med slutdatum 2020.

Havs- och vattenmyndigheten ska redovisa effekter av de insatser som vidtagits för att säkerställa ett effektivt genomförande av regelverket för den gemensamma fiskeripolitiken, särskilt avseende införandet av en landningsskyldighet.

Havs- och vattenmyndigheten ska redogöra för hur myndigheten arbetar för att en ekosystembaserad fiskförvaltning ska vara en integrerad del i att uppfylla målen i havs- och vattenförvaltningen samt miljömålen.

Havs- och vattenmyndigheten ska redovisa effekterna av det stärkta arbetet med utbildning för hållbar utveckling inom havs- och vattenfrågor, särskilt marin pedagogik. Kunskapsutbyte och samverkan med berörda aktörer, särskilt från lokal nivå, och myndigheter samt Unescos arbete inom marin pedagogik ska beaktas. 

Havs- och vattenmyndigheten ska redovisa hur man i  samverkan med andra statliga aktörer bidragit till en sammanhållen landsbygdspolitik. Utgångspunkten för rapporteringen är Tillväxtverkets uppdrag N2018/04123/HL. Havs- och vattenmyndigheten ska även redovisa hur myndigheten i samverkan med andra statliga aktörer bidragit till uppfyllandet av den nationella livsmedelsstrategin.

Havs- och vattenmyndigheten ska inom ramen för sitt arbete med ett hållbart nyttjande och en hållbar förvaltning av fiskresurserna redovisa hur myndigheten beaktat blå näringars, inklusive fiskerinäringens och vattenbrukets, förutsättningar och vilka effekter myndighetens arbete och förvaltningsbeslut har haft på fiskerinäringens utveckling. Redovisningen ska särskilt belysa utvecklingen av det småskaliga kustnära fisket.

Havs- och vattenmyndigheten ska inom ramen för sina övergripande mål samt till den nationella maritima strategin, återrapportera hur de utvecklar och främjar arbetet med innovation kopplat till hållbar blå ekonomi.

Havs- och vattenmyndigheten ska redovisa effekter av det arbete som vidtagits för att se till att de regelverk och rutiner som myndigheten förfogar över är kostnadseffektiva och förenklar för medborgare och företag. Myndigheten ska vidare rapportera de åtgärder som gjorts för att underlätta för företagen att göra rätt och minimera den administrativa bördan för företagen i linje med livsmedelsstrategins mål. Regelförenklingen ska särskilt fokuseras på småskaligt fiske, kustnära fiske och vattenbruk.

Havs- och vattenmyndigheten ska redovisa arbetet med att stärka det marina områdesskyddet. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Miljödepartementet) senast den 30 december 2020.

För att stärka det internationella samarbetet mot övergödning ska Havs- och vattenmyndigheten i samarbete med Statens jordbruksverk och andra berörda myndigheter utreda förutsättningarna för ett ökat samarbete mellan Östersjöländerna för att minska övergödningen i Östersjön, inklusive möjligheten till ett internationellt handelssystem med utsläppsrätter. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Miljödepartementet) senast den 30 december 2020.

Havs- och vattenmyndigheten ska, i syfte att öka kunskapen om åtgärders effekt mot övergödning, analysera hur uppföljningen av olika åtgärders effekt kan förbättras. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Miljödepartementet) senast den 30 september 2020.

Havs- och vattenmyndigheten ska tillsammans med de länsstyrelser som är vattenmyndigheter utveckla en metod för uppföljning av miljötillståndet i ett urval representativa vattenförekomster. Metoden ska utgå från vattenförvaltningens system för statusklassificering och bl.a. innebära att de statusklassningar som genomförs vid olika tidpunkter blir jämförbara. I möjligaste mån ska tillgängliga data och miljöövervakningsprogram användas. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Miljödepartementet) senast den 1 februari 2021.

Havs- och vattenmyndigheten ska i samarbete med Havsmiljöinstitutet och andra berörda myndigheter stödja Regeringskansliet avseende omvärldsanalys och planering inför FN:s havskonferens 2020 i Lissabon. I uppdraget ingår att göra en analys av genomfört arbete och fortsatt utvecklingsbehov avseende global havsförvaltning, integreringen av hav och klimat och blå ekonomi. Myndigheten ska även redovisa hur långt genomförandet av de frivilliga åtaganden som Sverige presenterade vid FN:s havskonferens i New York 2017 har kommit, samt där så är möjligt utvärdera effekterna av åtagandena. Underlaget till konferensen ska redovisas till regeringen (Miljödepartementet) senast den 11 maj 2020.

Havs- och vattenmyndigheten ska i samarbete med Formas, SMHI och Sida bistå Regeringskansliet i planering av svenskt deltagande i FN:s årtionde för havsforskning till stöd för hållbar utveckling 2021–2030. Formas har huvudansvar för att samordna och redovisa uppdraget. I uppdraget ingår att samla berörda aktörer, särskilt inom forskning och innovation, för att identifiera forskningsbehov och områden där svenska aktörer kan bidra. Förslag till svenskt bidrag och en plan för det fortsatta arbetet ska redovisas. IOC-UNESCO:s planering för årtiondet på global nivå ska beaktas. En första redovisning av förslag till svenskt bidrag ska göras senast den 1 maj 2020 inför FN:s havskonferens. Uppdraget ska slutredovisas till regeringen (Miljödepartementet) senast den 2 oktober 2020.

Havs- och vattenmyndigheten ska med stöd av SMHI undersöka påverkan av klimatförändringar och havsförsurning på koraller i svenska vatten. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Miljödepartementet) senast den 30 december 2020.

Havs- och vattenmyndigheten ska redovisa hur arbetet i konventionen för bevarandet av levande marina resurser, CCAMLR, fortskridit under 2011-2020. Redovisningen ska innehålla en analys av det svenska medlemskapet och vid behov belysa eventuella möjligheter under det svenska ordförandeskapet 2020–2022. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Utrikesdepartementet) senast den 15 september 2020.

Havs- och vattenmyndigheten ska vara kontaktpunkt och koordinera arbetet inom ramen för Sveriges engagemang i China Europe Water Platform (CEWP). En redogörelse för hur arbetet har bedrivits under programperioden 2020-2021, utvärdering av erfarenheter och resultat av CEWP-plattformen samt rekommendationer för fortsatt arbete efter avslutade projekt ska redovisas till regeringen (Miljödepartementet) senast den 31 mars 2022.

Havs- och vattenmyndigheten ska utvärdera om systemet med individuella fiskemöjligheter och tillfälliga överlåtelser inom demersalt fiske har underlättat fiskets bedrivande och efterlevnaden av landningsskyldigheten. Behov av förbättringsåtgärder ska ingå i utvärderingen. I samarbete med Statens jordbruksverk ska myndigheten även utvärdera systemets effekter på lönsamheten i fisket, flottstrukturen, fiske- och landningsmönster samt det småskaliga och kustnära fisket. Skillnader jämfört med effekterna av systemet med överlåtbara fiskerättigheter i det pelagiska fisket ska särskilt belysas. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Näringsdepartementet) senast den 31 augusti 2020.

Havs- och vattenmyndighetens arbete att tillsammans med Jordbruksverket ta fram en ny gemensam strategi för yrkesfisket, vattenbruket, fritidsfisket och fisketurismen samt nya sektorsspecifika handlingsplaner ska utgå från ekosystemansats och bidra till att stärka måluppfyllnaden i Maritima strategin (inkl hållbar blå ekonomi) samt i En livsmedelsstrategi för Sverige - fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet (prop. 2016/2017:104). Strategin ska bidra till en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja, särskilt genom att beakta kompetensförsörjning, diversifiering, lönsamhet samt minska arbetsplatsolyckor och dödsolyckor. I arbetet ingår även att beakta forskning och innovation samt besöksnäringens möjligheter. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Näringsdepartementet) senast den 31 maj 2021.

Havs- och vattenmyndigheten ska med utgångspunkt i EU-domstolens avgöranden efter redovisningen av M2017/0522/Nm och specifikt domarna C-293/17 och C-294/17 överväga behovet av ändringar i nationell lagstiftning eller föreskrifter med anledning av avgörandena. Analysen och eventuella förslag ska förhålla sig till artikel 11 i förordningen (1380/2013) om den gemensamma fiskeripolitiken. I konsekvensanalysen ska Havs- och vattenmyndigheten särskilt belysa konsekvenser för små företag, det småskaliga kustfisket och levande kustsamhällen. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Miljödepartementet) senast den 31 december 2020.

Havs- och vattenmyndigheten ska redovisa vilka kriterier myndigheten tillämpar vid fördelning av svenska fiskemöjligheter enligt 2 kap. 7 § femte stycket förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen i enlighet med artikel 17 i förordning (1380/2013) för att skapa incitament till fiskefartyg som använder selektiva fiskeredskap eller miljövänligare fiskemetoder, med bl.a. minskad energikonsumtion eller minskade skador på livsmiljöer. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Näringsdepartementet) senast den 30 april 2021.

Havs- och vattenmyndigheten ska slutredovisa genomförda insatser inom regional tillväxt inom ramen för sin långsiktiga strategi för myndighetens medverkan i det regionala tillväxtarbetet och EU:s sammanhållningspolitik för perioden 2014–2020 (N2014/2501/RT). Redovisningen ska ske enligt anvisningar från Tillväxtverket. Myndigheten ska redovisa insatserna till regeringen (Näringsdepartementet) med kopia till Tillväxtverket senast den 21 februari 2021.

Havs- och vattenmyndigheten ska redovisa hur medlen inom anslag 1:11, Åtgärder för havs- och vattenmiljö, har använts under 2020. Av redovisningen ska framgå hur medlen använts inom förvaltningsområdena havsförvaltning, vattenförvaltning och fiskförvaltning. Redovisningen ska även innehålla en bedömning av vilka sysselsättningseffekter som användningen av anslag 1:11 har gett upphov till samt hur mycket som betalats ut i riktade statsbidrag till kommuner. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Miljödepartementet) senast den 31 mars 2021.

Havs- och vattenmyndigheten ska redovisa hur den del av anslaget 1:2 Miljöövervakning som står till Havs- och vattenmyndighetens disposition har använts för 2020. Rapporteringen ska även innehålla en redovisning av övervakning och datainsamling som finansieras med andra medel som Havs- och vattenmyndigheten förfogar över. Uppdraget redovisas till regeringen (Miljödepartementet) senast den 31 mars 2021.

Havs- och vattenmyndigheten ska redovisa prognoser för 2020–2023 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes senast den 

- 10 februari, 

- 4 maj,

- 27 juli och

- 23 oktober.

1. Anslagsposten får användas i enlighet med förordningen (2018:495) om bidrag för rening av avloppsvatten från läkemedelsrester samt förordningen (2018:496) om statligt stöd för att minska utsläpp av mikroplaster till vattenmiljön. Därutöver får anslagsposten användas för Naturvårdsverkets merkostnader för att administrera stödet.

2. Högst 15 000 000 kronor får användas för kostnader för inventeringar, undersökningar och juridiska bedömningar eller andra utredningar som krävs som underlag för att genomföra åtgärder samt för framtagande av underlag för prioriteringar av framtida insatser.

3. Högst 5 000 000 kronor får användas för bidrag i enlighet med förordningen (2018:58) om bidrag till strandstädning. Naturvårdsverket beslutar om fördelningen av medlen efter dialog med Havs- och vattenmyndigheten.

Anslaget får användas för utgifter för insatser och åtgärder för att förbättra, bevara, planera, restaurera och skydda havs- och vattenmiljöer. Anslaget får även användas för statsbidrag, medfinansiering av EU-medel, medlemskap i internationella organisationer samt för utvärdering av ovan angivna insatser och åtgärder.

1. Högst 21 000 000 kronor får betalas ut som bidrag för arbete enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön enligt följande:

- högst 15 000 000 kronor till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

- högst 6 000 000 kronor till Sveriges geologiska undersökning.

2. Högst 260 000 000 kronor får användas för bidrag enligt förordningen (2009:381) om statligt stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA-projekt). Medel får även användas för arbete avseende samma ändamål samt för kommunikation och administration av bidraget. 

3. Anslagsposten får användas för arbete enligt havsmiljöförordningen (2010:1341) och förordningen (2018:1939) om invasiva främmande arter.

4. Minst 100 000 000 kronor får användas för att utveckla åtgärdsarbetet mot övergödning, vilket bland annat ska omfatta 

- bidrag till länsstyrelser för åtgärdsarbetet och att underlätta och stödja arbetet med åtgärdssamordning mot övergödning i avrinningsområden, 

- att i pilotområden analysera vilka incitament som krävs för att de åtgärder som behövs mot övergödning ska komma till stånd, i samarbete med Statens jordbruksverk och andra berörda aktörer.

- arbete med kunskapsinhämtning, kartläggning och uppföljning av insatser mot internbelastning i sjöar och kustvatten samt insatser för återcirkulering av näringsämnen.

Av dessa får högst 2 000 000 kronor användas till administration och samordning hos Havs- och vattenmyndigheten.

5. Högst 50 000 000 kronor får användas till att förstärka det internationella arbetet mot övergödning, exempelvis inom HELCOM och OSPAR, varav 10 000 000 kronor får gå till Baltic Sea Action Plan Fund (BSAP-fonden). 

6. Minst 70 000 000 kronor ska användas till förstärkt arbete med vägledning, tillsyn, prövning och omprövning av vattenverksamheter samt till restaurering och biologisk återställning, varav minst 40 000 000 kronor ska användas för myndigheternas genomförande av den nya lagstiftningen som innebär att vattenkraften ska förses med moderna miljövillkor. Av det totala beloppet får högst 60 000 000 kronor fördelas ut till länsstyrelserna enligt fördelningsnyckel som beslutas av Havs- och vattenmyndigheten i samråd med länsstyrelserna.

7. Högst 65 000 000 kronor får användas för bidrag enligt förordningen (2019:556) om statligt stöd för bättre vattenhushållning, till investering i ny teknik och för medfinansiering av åtgärder för en tryggad tillgång till dricksvatten. Medel får även betalas ut till Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelserna för arbete avseende samma ändamål samt för kommunikation och deras administration av bidraget.

8. Högst 20 000 000 kronor får användas till insatser för ett ekologiskt representativt, sammanhängande och funktionellt nätverk av marint skyddade områden. Medlen får användas för kunskapshöjande insatser samt för särskild uppföljning i marint skyddade områden. 

9. Högst 8 000 000 kronor får användas för utveckling av selektiva och skonsamma samt rovdjurssäkra  redskap i samverkan med fiskenäringen och Sveriges lantbruksuniversitet.

10. För förordningen (1998:1343) om stöd till fiskevården får stöd till företag lämnas enligt kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse. De uppgifter som en medlemsstat har enligt artikel 6.1, 6.3 och 6.4 i kommissionens förordning ska utföras av Havs- och vattenmyndigheten.

11. Högst 3 000 000 kronor får användas för arbete med och insatser för att stärka vatten- och marinpedagogik.

12. Ett belopp om 5 000 000 kronor ska utbetalas till Göteborgs universitet för Havsmiljöinstitutet. Användningen av medlen ska redovisas enligt Havs- och vattenmyndighetens anvisningar.

13. Högst 2 000 000 kronor får användas för bidrag till Internationella fiskesekretariatet (FishSec). Bidraget ska användas till vetenskapsbaserad kunskapsspridning i frågor som Sverige driver internationellt, bl.a. beståndsvård, minimimått, fiskemetoder och liknande åtgärder för att uppnå ett hållbart fiske. Medlen betalas ut mot rekvisition. Användningen av medlen ska redovisas enligt Havs- och vattenmyndighetens anvisningar.

14. Anslagsposten får användas för kostnader i samband med förberedelser och genomförande av FN:s havskonferens 2020 samt genomförande av FN:s havsrättskonvention (BBNJ). 

15. Anslaget får användas för bidrag till yrkesfiskets delaktighet i projekt och åtgärder som avser att förbättra fiskbestånds status och livsmiljö.

16. Anslagsposten får användas för kostnader i samband med förberedelser och genomförande av ett möte i syfte att ta fram en ny överenskommelse om europeisk ål inom ramen för arbetet inom konventionen för migrerande arter, CMS.

1. Anslagsposten får användas för arbete vid länsstyrelserna enligt vattenförvaltningsförordningen (2004:660). Minst 25 000 000 kronor ska fördelas till de länsstyrelser som är vattenmyndigheter. Länsstyrelserna fördelar medlen i dialog med Havs- och vattenmyndigheten.

2. Ett belopp om 30 000 000 kronor ska användas för länsstyrelsens arbete att slutföra ärenden gällande marint områdesskydd och stärka arbetet med bevarandeplaner.

1. Ett belopp om 7 000 000 kronor ska användas som bidrag till länsstyrelserna för deras arbete med tillsyn och tillsynsvägledning av avloppsreningsverk och enskilda avlopp.

Anslagsposten får användas för Havs- och vattenmyndighetens förvaltningsutgifter.

Villkor

Beloppen avseende Infriade åtaganden är indikativa.

För sådan verksamhet som kräver medfinansiering av Havs- och vattenmyndigheten ska sådan finansiering finnas innan beslut om medverkan fattas. Inkomsterna, vilka ska särredovisas i årsredovisningen, disponeras av myndigheten.

Med undantag från 2 kap. 1 § kapitalförsörjningsförordningen (2011:210) får Havs- och vattenmyndigheten finansiera anläggningstillgångar, som huvudsakligen används i verksamhet som genomförs inom ramen för Europeiska havs- och fiskerifonden, med bidrag från fonden.