Naturvårdsverket ska redovisa hur verksamheten utvecklats i syfte att bidra med bra beslutsunderlag, särskilt avseende åtgärder, analysmetoder och beräkning av historiska och prognosticerade effekter, och kostnadseffektivitet, för regeringens arbete med genomförande av det klimatpolitiska ramverket och för att klimatmålen ska nås.

Naturvårdsverket ska redovisa sitt arbete med vägledning av de myndigheter som har ett instruktionsenligt uppdrag att verka för miljömålen. Redovisningen ska även innehålla en bedömning av hur arbetet bidragit till ett stärkt arbete för ekonomisk, social och ekologisk hållbar utveckling.

Naturvårdsverket ska redovisa hur myndigheten har utvecklat sitt arbete med att integrera Agenda 2030 i sin verksamhet och därigenom bidra till att genomföra de globala målen för hållbar utveckling i Agenda 2030.

Naturvårdsverket ska redovisa sitt arbete med läkemedel i miljön samt beskriva och i möjligaste mån kvantifiera vilka resultat bidraget enligt förordning om avancerad rening av läkemedel har gett och vilka resultat som förväntas. Redovisningen ska innehålla information om vilken typ av installationer som fått bidrag. 

Naturvårdsverket ska redovisa hur medlen för att stärka arbetet med att minska plast i hav och natur har använts samt vilket resultat arbetet har gett. Redovisningen ska avse resultat av insatser under perioden 2018 - 2020.

Naturvårdsverket ska redovisa sitt arbete med att stärka det globala kemikalie- och avfallsarbetet. I detta ingår också arbetet inom EU som är av betydelse för utvecklingen av det globala kemikalie- och avfallsarbetet. Naturvårdsverket ska redovisa hur myndigheten har samarbetet med strategiska länder och organisationer samt hur myndigheten arbetat för att stärka den svenska närvaron i det internationella konventionsarbetet eller andra globala processer.

Naturvårdsverket ska redovisa resultatet av det fortsatta arbetet med Textildialogen som genomförs i samarbete med Kemikalieinspektionen med deltagande av bransch och ideella aktörer. Redovisningen ska särskilt visa hur textildialogerna bidrar till att kraftigt öka återbruk och återvinning av textilier.

Naturvårdsverket ska redovisa sitt arbete med miljöövervakning av vilda pollinatörer och hur verket har förhållit sig till EU-kommissionens arbete med indikatorer för pollinatörer.

Naturvårdsverket ska redovisa sitt arbete i nätverket för låglandsleder.

Naturvårdsverket ska redovisa sitt deltagande i förberedelserna för genomförandet av ett Friluftslivets år.

Naturvårdsverket ska redovisa hur de bidragit till arbetet med att i samverkan med Sametinget fortsatt arbeta med ett förvaltningsverktyg utifrån fastställd toleransnivå för skador orsakade av stora rovdjur inom rennäringen, i syfte att upprätthålla en hållbar rennäring och en gynnsam bevarandestatus för stora rovdjur. Naturvårdsverket ska särskilt redovisa sitt arbete med vägledning om toleransnivåns betydelse vid eventuell prövning av förutsättningar för jakt på stora rovdjur. 

Naturvårdsverket ska redovisa hur myndigheten i samverkan med andra statliga aktörer bidragit till en sammanhållen landsbygdspolitik. Utgångspunkt för rapporteringen är Tillväxtverkets uppdrag N2018/04123/HL. Myndigheten ska även redovisa hur myndigheten i samverkan med andra statliga aktörer bidragit till uppfyllandet av den nationella livsmedelsstrategin.

Naturvårdsverket ska lämna förslag till hur målsättningen i den nationella förvaltningsplanen, om en livskraftig, frisk och kontrollerad vildsvinsstam som inte orsakar oacceptabla skador i exempelvis grödor och trafik, kan konkretiseras. Förslaget ska innehålla mål för vildsvinsförvaltningen och en plan för hur det ska uppnås.

Naturvårdsverket ska redovisa prognoser för 2020–2023 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes senast den 

- 10 februari, 

- 4 maj, 

- 27 juli och 

- 23 oktober. 

Naturvårdsverket ska redovisa underlag till den klimatredovisning som regeringen enligt klimatlagen (2017:720) årligen ska lämna till riksdagen. Underlaget till klimatredovisningen ska samordnas med den årliga uppföljningen av miljömålen som ska lämnas av myndigheten 2020. Vidare ska Naturvårdsverket till regeringen (Miljödepartementet) senast 30 april 2020 redovisa en bedömning av hur regeringens budgetproposition för 2020 samt styrmedel som har beslutats efter juni 2018 påverkar möjligheten att nå de klimatmål som har antagits av riksdagen samt en företrädelsevis kvantitativ bedömning av effekten på utsläppen av medel avsatta på de anslag som finansierar klimatpolitiska styrmedel.

Naturvårdsverket ska samlat redovisa medelsanvändningen för anslag 1:16 Klimatinvesteringar. Redovisningen ska inkludera beslutade investeringar, förväntade resultat inklusive samhällsekonomiska effekter med särskilt fokus på additionalitet av stöden och, där så är möjligt, vilka sysselsättningseffekter som användningen av anslaget har gett upphov till. Vidare ska redovisningen innehålla en beskrivning av hur arbetet med uppföljning och utvärdering av stöden som ges med medel från anslaget fortskrider. Om det är relevant, ska Naturvårdsverket även ge förslag på ändringar för att öka stödens samhällsekonomiska effektivitet. Redovisningen ska ske med hjälp av underlag från Länsstyrelsen i Dalarnas län och Statens energimyndighet. Uppdraget ska redovisas årligen till regeringen (Miljödepartementet) senast den 15 april. Redovisningen ska innehålla en beskrivning av hur myndigheten har arbetat med att utveckla och effektivisera arbetet med Klimatklivet. I redovisningen till den 15 april 2020 ska även finnas en bedömning av vilka samhällsekonomiska konsekvenser och konsekvenser på faktisk fördelning av stöd per åtgärdskategori, aktörer och geografisk spridning som det skulle få om bedömningskriteriet för stöd inom Klimatklivet ändras från klimatnytta per investeringskrona till klimatnytta per bidragskrona. Bedömningen av den samhällsekonomiska effektiviteten av en sådan ändring ska göras tillsammans med Konjunkturinstitutet.

Naturvårdsverket ska med stöd av Statens energimyndighet utreda förutsättningarna för och ge förslag på åtgärder för att förbättra möjligheten för anläggningar som ingår i EU:s utsläppshandelssystem att inför den fjärde handelsperioden 2021-2030 tillgodoräkna sig biogas, inklusive biogas som samdistribuerats med naturgas i ett gasnät, vid rapportering av utsläpp i handelssystemet. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Miljödepartementet) senast 15 juni 2020. 

Naturvårdsverket ta fram förslag på genomförandeplan för Parisavtalet och dess underliggande beslut. Planen ska identifiera nödvändiga åtgärder, såsom exempelvis strategier och planer, och vilka aktörer som berörs samt innehålla en tidplan för genomförandet. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Miljödepartementet) senast 2 oktober 2020. 

Naturvårdsverket ska analysera förslag på åtgärder på EU-nivå från Kommissionen samt andra relevanta förslag som möjliggör att EU når netto-noll utsläpp av växthusgaser senast 2050 och skärpta åtaganden till 2030. I analysen ska Naturvårdsverket beakta förslagens samhällsekonomiska effektivitet och förenlighet med EU-fördragets principer. Delredovisningar ska ske löpande efter avstämning med Regeringskansliet (Miljödepartementet). Uppdraget ska slutredovisas 1 maj 2022.

Riksgäldskontoret har fått i uppdrag att genomföra en emission av gröna obligationer. Naturvårdsverket ska, fram till att obligationerna förfaller, samverka med Riksgäldskontoret för att rapportera nödvändiga uppgifter utifrån det gröna ramverk som ska utformas för ändamålet. Uppdraget ska redovisas till Riksgäldskontoret senast den 15 mars 2021.

Naturvårdsverket ska redovisa vilka effekter som Industriutsläppsdirektivet har medfört i Sverige och EU vad gäller industrins miljö- och klimatpåverkan. Frågor som bör övervägas är om direktivet möter dagens miljöproblem på ett kostnadseffektivt sätt och om några verksamheter eller branscher bör läggas till eller tas bort samt hur direktivet kan bidra till innovationer, teknikutveckling och till att minska industrins miljö- och klimatpåverkan. Naturvårdsverket ska även se över om Sevilla-processen fungerar på ett effektivt och tillfredsställande sätt och beskriva vilka konsekvenser Industriutsläppsdirektivet har för svenska myndigheter. Verket ska lämna förslag på hur direktivet skulle kunna förbättras. Naturvårdsverket ska under genomförandet samråda med Statens jordbruksverk. Uppdraget ska redovisas senast den 29 maj 2020.

Naturvårdsverket ska ansvara för en nationell plastsamordning. Arbetet ska inriktas på att:

1. samla och bygga upp objektiv och faktabaserad kunskap om makro- och mikroplast,
2. sprida kunskapen genom lämpliga kanaler och genom insatser riktade till relevanta aktörer t.ex. myndigheter, kommuner och producenter samt 
3. samordna och driva frågor i syfte att öka den hållbara plastanvändningen.

Arbetet med den nationella plastsamordningen ska ske i dialog med berörda myndigheter och aktörer. Naturvårdsverket ska redovisa hur plastsamordningen har etablerats samt redovisa inriktningen för det fortsatta arbetet till regeringen (Miljödepartementet) senast den 7 september 2020.

Naturvårdsverket ska genomföra en nationell skräpmätning för att få underlag till genomförande av EU:s engångsplastdirektiv (EU 2019/904). Skräpmätningen ska omfatta både stad, landsbygd, turistområden och värdefulla naturområden. Mätningen ska fastställa hur stor andel av skräpet i Sverige som utgörs av cigarettfimpar, portionssnus, plastbärkassar, dryckesflaskor av plast, engångsmuggar (separera för plast respektive papper med tunn plastfilm), livsmedelsbehållare för snabbmat (separera för plast respektive papper med tunn plastfilm), dryckesbehållare av plast, dryckesbehållare av papper med tunn plastfilm, flexibla plastförpackningar, korkar och lock, ballonger, våtservetter, pappersförpackningar, metallförpackningar och glas. Mätningen ska även omfatta delar av ovan nämnda produkter. Redovisningen ska både ange mängderna av ovan nämnda produkter och andelen de utgör av den totala nedskräpningen i Sverige både i vikt och antal föremål. Naturvårdsverket ska beskriva hur statistiskt säker mätningen är. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Miljödepartementet) senast den 12 juni 2020.

Naturvårdsverket ska med stöd av Energimyndigheten ta fram underlag om produkters livslängd och återvinningsbarhet i syfte att öka kunskapen om förutsättningar att införa s.k. produktpass. Myndigheten ska bl.a. sammanställa befintlig kunskap på området och ta fram information om befintlig sådan information för produkter, i Sverige och i ett urval av andra länder. Naturvårdsverket ska i arbetet även tillvarata Konsumentverkets kunskap och erfarenhet om konsumenters förutsättningar att tillgodogöra sig och använda sig av information. Uppdraget ska rapporteras till regeringen (Miljödepartementet) senast 15 juni 2020.

Naturvårdsverket ska ta fram en årlig åtgärdsplan för sitt arbete med myndighetens förorenade områden. Åtgärdsplanen ska bl.a. innehålla en beskrivning av prioriteringar och utgå utifrån den vägledning som utarbetats inom ramen för regeringsuppdraget om Vägledning och samverkan för hantering av statens förorenade områden (NV rapport 6888).

Naturvårdsverket ska sammanställa och redovisa finansiella medel som används av myndigheter för biologisk mångfald under 2019. Redovisningen ska utgöra underlag till Sveriges rapportering om resursmobilisering och utformas i enlighet med FN:s konvention för biologisk mångfald (CBD), (COP beslut XII/3). Naturvårdsverket ska genomföra arbetet med stöd av Havs- och vattenmyndigheten, Statens Jordbruksverk och Skogsstyrelsen. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Miljödepartementet) senast den 26 juni 2020. 

Naturvårdsverket ska redovisa statistik som rör kommunernas och länsstyrelsernas beslut i ärenden om upphävande och dispens från strandskyddet samt tillsynsbeslut i strandskyddsärenden. Av redovisningen ska det framgå hur många upphävanden och dispenser samt tillsynsbeslut som länsstyrelserna och kommunerna har beslutat om under 2019, fördelat på kommuner. Statistiken ska visa vilket ändamål upphävandet haft eller för vilken åtgärd dispensen getts och vilket särskilt skäl som ligger till grund för beslutet. Vad avser tillsynsbeslut ska ändamålet med beslutet anges. Statistiken ska även visa kommunala beslut om dispens eller upphävande som överklagats eller som en länsstyrelse beslutat att överpröva enligt 19 kap. 3 b § miljöbalken, samt kommuners och länsstyrelsers tillsynsbeslut som överklagats. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Miljödepartementet) senast den 30 april 2020.

Naturvårdsverket ska redovisa medelsanvändning och resultat för naturvård och biologisk mångfald avseende arbetet med skydd av och åtgärder för värdefull natur, statistik om naturreservatsärenden och sysselsättningseffekter samt arbetet med genomförandeplanen för nationalparker. Redovisningen ska vara möjlig att jämföra med tidigare års redovisningar och lämnas till regeringen (Miljödepartementet) senast den 31 mars 2020.  

Naturvårdsverket ska, i samråd med Kemikalieinspektionen och Havs- och vattenmyndigheten, ta fram en uppdatering av den svenska genomförandeplanen för Stockholmskonventionen om långlivade organiska föroreningar. Förslaget till genomförandeplan ska uppdateras i enlighet med de beslut som fattades på konventionens partsmöten år 2017 och 2019 avseende tillägg av totalt fyra ämnen. Om det bedöms nödvändigt så ska planen i övrigt uppdateras där det är relevant såsom strategier, åtgärdsplaner och uppgifter om de svenska förhållandena. Arbetet bör när det är tillämpligt följa konventionens riktlinjer för uppdatering av genomförandeplaner, samtidigt som planen ska utformas så att den blir användbar för de som berörs nationellt inklusive rapportering. Naturvårdsverket ska under uppdragets gång ha en dialog med Regeringskansliet (Miljödepartementet) om rapportens innehåll. Den uppdaterade genomförandeplanen ska lämnas in till konventionen av Naturvårdsverket senast den 30 september 2020.

Naturvårdsverket ska samordna och vägleda de myndigheter som har verksamheter som direkt eller indirekt påverkar förutsättningarna för vilda pollinatörer. Naturvårdsverket ska bistå länsstyrelserna i deras kommunikationsinsatser mot kommuner, allmänheten och markägare. Naturvårdsverket ska vidare samordna arbetet med vägledning om skötsel av områden som underlättar för vilda pollinatörer. Vägledningarna är främst riktade till länsstyrelser och kommuner. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Miljödepartementet) senast den 1 mars 2023, årliga redovisningar ska ske i oktober 2020, 2021 och 2022.

Naturvårdsverket ska ta fram en vägledning för länsstyrelsernas insatser beträffande att minska spridning av granbarkborrar från skyddade områden (nationalparker och naturreservat). Vägledningen bör bl.a. innehålla förebyggande arbete och kapacitetsuppbyggnad för att stoppa spridningen av granbarkborrar. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Näringsdepartementet) senast den 15 oktober 2020.

Naturvårdsverket ska redovisa vad satsningarna på skydd av och åtgärder för värdefull natur har inneburit för landsbygdsutveckling, sysselsättning och naturturism. Uppdraget ska genomföras i samarbete med Jordbruksverket, Skogsstyrelsen, Statistiska centralbyrån och Tillväxtverket. Naturvårdsverket ska även redovisa arbetet med öppna data om skydd av och åtgärder för värdefull natur och hur det underlättar för landsbygdsutveckling och naturturism. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Miljödepartementet) senast den 30 mars 2021.

Naturvårdsverket ska redovisa kostnader per år samt vilka åtgärder som genomförts inom ramen för samebyarnas arbete med terrängkörningsplaner under de senaste fem åren samt vilka effekter dessa åtgärder haft. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Miljödepartementet och Näringsdepartementet) senast den 31 mars 2020.

Naturvårdsverket ska slutredovisa genomförda insatser inom regional tillväxt inom ramen för sin långsiktiga strategi för myndighetens medverkan i det regionala tillväxtarbetet och EU:s sammanhållningspolitik för perioden 2014–2020 (N2014/2501/RT). Redovisningen ska ske enligt anvisningar från Tillväxtverket. Myndigheterna ska redovisa insatserna till regeringen (Näringsdepartementet och Miljödepartementet) med kopia till Tillväxtverket senast den 21 februari 2021.

Anslagsposten får användas för Naturvårdsverkets förvaltningskostnader.

Anslagsposten får användas till kostnader för kanslistöd m.m. till Miljömålsrådet.

Högst 5 000 000 kronor får användas för bidrag till sådant av andra organiserat bedrivet utvecklingsarbete som främjar de verksamheter Naturvårdsverket ansvarar för.

Högst 200 000 kronor får användas till kostnader för deltagande i sekretariatsfunktionen i nätverket European Network of the Heads of Environment Protection Agencies, NEPA.

Högst 7 000 000 kronor får användas för information till konsument om miljö- och hälsopåverkan från textilkonsumtion samt till bidrag för utveckling av hållbara affärsmodeller som bidrar till att minska den miljömässiga belastningen i produktionen och komma högre upp i avfallshierarkin.

Högst 8 000 000 kronor får, efter rekvisition av Högskolan i Borås, användas för uppdraget om att etablera en plattform för hållbart mode och hållbara textilier (dnr M2018/01095/Ke).

Högst 15 000 000 kronor får användas för arbete med förbättrad avfallsstatistik och spårbarhet för farligt avfall, särskilt för att inrätta ett system för att uppfylla kraven i EU-lagstiftningen. Medlen får även användas till bidrag till andra myndigheter inom ramen för uppdraget Förbättrad avfallsstatistik och spårbarhet för farligt avfall inklusive inrättande av digital lösning (dnr M2019/00582/S).

Högst 78 000 000 kronor får användas för att stärka arbetet med att minska plaster inklusive mikroplaster i hav och natur. Anslagsposten får särskilt användas för: nationell plastsamordning, innovation och utveckling av hållbara plaster och andra material som leder till minskad användning av plaster, för deltagande och stöd av deltagande i standardiseringsarbete med miljöstandarder för plast samt för stärkt internationellt arbete med plast och mikroplaster, särskilt för internationellt konventionsarbete. Anslagsposten får även användas för bidrag till andra inom detta område. Av dessa medel för högst:

• Högst 17 000 000 kronor användas för bidrag i enlighet med förordningen (2018:58) om bidrag till strandstädning. Naturvårdsverket beslutar om fördelningen av medlen efter dialog med Havs- och vattenmyndigheten. Närmare om uppdraget framgår av regeringsbeslut dnr N2017/07501/KSR.
• Högst 7 000 000 kronor betalas ut som bidrag till Väg- och transportforskningsinstitutet (VTI) för att ta fram kunskap om mikroplastutsläpp från vägtrafiken.
• Högst 5 000 000 kronor får användas för att genomföra uppdrag om nedskräpningsmätning. 

Anslagsposten får användas för övervakning av miljötillstånd i den yttre miljön, för miljömålsuppföljning, för programmet för utsläpp och avfall, för arbete med utsläppsrätter samt för utvecklingsarbete och internationell rapportering.

Anslagsposten får användas till förbättrad övervakning av farliga kemikalier. Den hälsorelaterade övervakningen ska prioriteras.

Anslagsposten får användas till fortsatt inventering, riskbedömning och analyser av platser där brandskum med innehåll av svårnedbrytbara fluorbaserade miljögifter, s.k. PFAS hanterats. Anslagsposten får också användas till fördjupad övervakning och analys av sådana verksamma ämnen i växtskyddsmedelsprodukter för vilka säkra nivåer för miljön (riktvärden) återkommande överskrids i de ytvatten som omger åkermark, eller vilka har hög fyndfrekvens.

Högst 20 000 000 kronor får användas för en särskild satsning på övervakning av vilda pollinatörer.

Anslagsposten får användas till kostnader för Delegationen för cirkulär ekonomi.

Anslagsposten får användas för övervakning av miljötillstånd i den yttre miljön, inklusive viss internationell rapportering, samt till miljömålsuppföljning.

Anslagsposten får användas till förstärkt övervakning av söt-, grund- och kustvatten.

Högst 4 000 000 kronor får användas för arbete med att utveckla utformningen av övervakningsprogram för sjöar och vattendrag för vattenförvaltningens behov inom projektet ”Full koll på våra vatten"

Högst 4 000 000 kronor får användas till arbetet med Smart miljöinformation.

Anslagsposten ska användas för bidrag till verksamheten vid Swedish Water House (SWH). Havs- och vattenmyndigheten ska betala ut bidraget till stiftelsen Stockholm International Water Institute (SIWI). Bidraget ska användas till att generera och förmedla kunskap och erfarenheter om internationella vattenfrågor, framför allt inom området integrerad vattenförvaltning.

Anslagsposten ska användas för bidrag till ideella miljöorganisationers arbete som bidrar till att uppfylla de nationella miljökvalitetsmål som riksdagen har beslutat om, eller något av de prioriterade målen i EU:s sjunde miljöhandlingsprogram. Naturvårdsverket beslutar om fördelningen av medlen. Bidrag ges som organisationsbidrag

Högst 20 000 000 kronor får betalas ut som bidrag till organisationen Håll Sverige Rent för arbete med att generera och förmedla kunskap och erfarenheter som bidrar till minskad nedskräpning.

5 000 000 kronor ska betalas ut som bidrag till organisationen Luftförorenings- och klimatsekretariatet (AirClim) för dess arbete med att skapa och förmedla kunskap i syfte att minska utsläppen av luftföroreningar, inklusive växthusgaser.

1. Anslagsposten disponeras av Länsstyrelsen i Örebro län och ska fördelas ut till samtliga länsstyrelser. Länsstyrelsen i Örebro län ska redovisa anslagspostens användning till Naturvårdsverket.
2. Anslagsposten får användas för kostnader vid länsstyrelserna för arbete och åtgärder som avser friluftsliv

   regionala handlingsplaner för grön infrastruktur, invasiva främmande arter och pollinatörer. Medlen ska fördelas enligt beslutad fördelningsnyckel.

1. Anslagsposten får användas för kostnader samt visst arbete vid länsstyrelserna som avser skötsel, fastighetsförvaltning, byggnadsinvesteringar, samt uppföljning och övervakning av nationalparker, naturreservat, områden som ingår i eller föreslås ingå i nätverket Natura 2000, andra områden med områdesskydd, Kungliga nationalstadsparken, världsarv och Ramsarområden. Anslagsposten får även användas för kostnader för arbete med biosfärområden inklusive bidrag till kommuner och Stockholms universitet.
2. Anslagsposten får användas för kostnader som avser arbete med artbevarande, artskydd, grön infrastruktur, inklusive regionala handlingsplaner, vilt- och rovdjursförvaltning, strategin för svensk viltförvaltning, rovdjursinformation inklusive bidrag till Rovdjurscentrum Sverige, att förebygga och förhindra introduktion och spridning av invasiva främmande arter,  inventering och kunskapsstöd vad gäller arter och naturtyper samt annan övervakning. Anslagsposten får även användas för visst arbete vid länsstyrelserna och för arbete vid Sveriges lantbruksuniversitet, bl.a. Artdatabanken inklusive Artportalen, samt för visst arbete med rovdjursinventeringar hos berörda samebyar. Anslagsposten får även användas för bidrag till de länsstyrelser, kommuner och stiftelser som är huvudmän för naturum och för verksamhet i naturum.
3. Anslagsposten får användas för kostnader samt visst arbete vid länsstyrelserna som avser friluftsliv, inklusive att samordna och leda arbetet med att förverkliga regeringens friluftslivspolitik och allemansrätt samt kommunikation och utbildning inom naturvårdsområdet. Anslagsposten får även användas för bidrag till ideella organisationer som arbetar med natur-, miljö- eller friluftslivfrågor för att sprida information om allemansrätten och utveckla arbetet med friluftsliv.
4. Anslagsposten får användas för kostnader för det statliga ledsystemet i fjällen, där en särskild satsning ska göras på högst 20 000 000 kronor, etablering och drift av ett lavinprognosprogram för den svenska fjällkedjan, verksamhet inom ramen för Fjällsäkerhetsrådet och Nationella snöskoterrådet samt för samebyarnas arbete att ta fram och genomföra terrängkörningsplaner. Anslagsposten får även användas för visst arbete vid länsstyrelserna avseende samma ändamål. Anslagsposten får även användas för bidrag till lokala fjällsäkerhetskommittéer för fjällsäkerhetsarbete.
5. Anslagsposten får användas för statsbidrag till naturvårdsprojekt enligt  1 § 1–6 förordningen (2003:598) om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt. Högst 31 000 000 kronor får användas som en särskild satsning för att förstärka förutsättningar för vilda pollinatörer.  Anslagsposten får även användas som bidrag till länsstyrelserna för att förstärka förutsättningar för vilda pollinatörer. Anslagsposten får även användas för visst arbete vid länsstyrelserna och Naturvårdsverket avseende samma ändamål.
6. Anslagsposten får användas för statsbidrag till naturvårdsprojekt för att restaurera och anlägga våtmarker enligt 1 § 7–8 i samma förordning. Anslagsposten får användas som bidrag till länsstyrelserna för att restaurera och anlägga våtmarker. Anslagsposten får även användas för visst arbete vid länsstyrelserna, Naturvårdsverket och Sveriges geologiska undersökning avseende samma ändamål.
7. Anslagsposten får användas för bidrag till Statens veterinärmedicinska anstalt för eventuella akuta åtgärder – utförda efter samråd med Naturvårdsverket – i arbetet med att följa och analysera utvecklingen av sjukdomstillstånd hos vilda djurpopulationer.
8. Anslagsposten får användas för arbete som avser lokal och traditionell kunskap samt får utbetalas som bidrag till Centrum för biologisk mångfald avseende samma ändamål.
9. Anslagsposten får användas för bidrag till föreningen Laponiatjuottjudus för förvaltningen av världsarvet Laponia enligt Laponiaförordningen (2011:840) och för bidrag till Stiftelsen Tyrestaskogen för förvaltning av Tyresta nationalpark enligt nationalparksförordningen (1987:938).
10. Anslagsposten får användas för arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter, särskilt insatser för att genomföra programmen. Anslagsposten får även användas för visst arbete vid länsstyrelserna avseende samma ändamål. Anslagsposten får även användas för bidrag till de organisationer som bidrar till att genomföra programmen.
11. Intäkter från fastighetsuthyrning, arrenden, naturvårdsskötsel m.m. får användas i verksamheten under anslaget.

12. Anslagsposten får användas som bidrag till länsstyrelser, kommuner och Statens veterinärmedicinska anstalt för att finansiera åtgärder för begränsning av massförekomst av översvämningsmyggor.

13. Anslagsposten får även användas för utgifter för medlemsavgifter och stöd till internationella organisationer som främjar arbetet med biologisk mångfald.

Anslagsposten får användas för bidrag enligt förordningen (2004:100) om avhjälpande av föroreningsskador och statligt stöd för sådant avhjälpande.

Anslagsposten får användas för att finansiera inventeringar, undersökningar och juridiska bedömningar eller andra utredningar som krävs som underlag för att genomföra åtgärder, för framtagande av underlag för prioriteringar av framtida sanerings- och återställningsinsatser i landet.

Minst 100 000 000 kronor ska användas för sanering av miljögifter för att minska spridning till havs- och vattenmiljö, särskilt för förorenade sediment. Högst 27 000 000 kronor får användas för att genomföra uppdraget om Bättre kunskap för hantering av förorenade sediment (dnr M2019/01427/Ke). 

Högst 160 000 000 kronor får användas för bidrag till efterbehandling av mark för bostadsbyggande samt för framtagande av underlag för att genomföra sådana åtgärder enligt förordningen (2004:100) om avhjälpande av föroreningsskador och statligt stöd för sådant avhjälpande. Anslagsposten får användas för visst arbete vid länsstyrelserna avseende samma ändamål.

Anslagsposten får användas för utrednings- och åtgärdskostnader som återkrävs av ansvariga enligt miljöbalken eller äldre lagstiftning.

Anslagsposten får användas till att åtgärda saneringsobjekt som är särskilt angelägna från risksynpunkt och till akuta saneringsinsatser.

Anslagsposten får användas till kostnader för avhjälpande som uppkommit med anledning av att en tillsynsmyndighet har begärt verkställighet enligt 26 kap. 17 § miljöbalken eller beslutat om rättelse enligt 26 kap. 18 § miljöbalken.

Anslagsposten får användas för omhändertagande av herrelösa strålkällor och visst historiskt radioaktivt avfall från icke kärnteknisk verksamhet.

Anslagsposten får användas för att inventera samt, i enlighet med den gällande prioritetsordningen, genomföra ansvarsutredningar, nödvändiga undersökningar, åtgärder och efterföljande miljökontroll på områden där staten har ett visst ansvar för avhjälpande och där ingen annan myndighet kan svara för avhjälpande.

Avsättningar för sanering och återställning av förorenade områden ska redovisas mot anslag det budgetår som utgifterna hänför sig till.

Högst 10 000 000 kronor får användas för teknikutvecklingsprogrammet Tuffo (Teknikutveckling och forskning inom förorenade områden) av dessa för högst 1 500 000 kronor får användas för visst arbete vid Statens geotekniska institut (SGI).

Anslagsposten får användas av Statens geotekniska institut för tillämpad forskning och en effektiv spridning av kunskapsresultat med särskilt fokus på forsknings- och utvecklingsprojekt som rör undersökning, utredning och åtgärder av förorenade sediment och fibersediment.

Anslagsposten får användas för arbete vid länsstyrelserna med tillsyn över förorenade områden i syfte att öka inslaget av privatfinansierade efterbehandlingsåtgärder så att det framtida behovet av bidragsfinansiering minskar. Anslagsposten disponeras av Länsstyrelsen i Örebro län för fördelning till samtliga länsstyrelser. 

Anslagsposten får användas för att finansiera de undersökningar och utredningar som krävs för att genomföra saneringsåtgärder, sanering av enskilda vrak som är särskilt angelägna från risksynpunkt och myndighetens egna arbete med detta.

Anslagsposten får även användas till kostnader för avhjälpande som uppkommit med anledning av att en tillsynsmyndighet har begärt verkställighet enligt 26 kap. 17 § miljöbalken eller beslutat om rättelse enligt 26 kap. 18 § miljöbalken.

Anslagsposten får användas för utgifter för att stärka det internationella kemikalie- och avfallsarbetet för att förhindra uppkomsten av nya förorenade områden och minska påverkan av farliga ämnen på människa och miljö. Anslagsposten får också användas för kunskapsöverföring och kapacitetsuppbyggnad i bilateralt viktiga länder för detta ändamål.

Högst 5 000 000 kronor får användas som bidrag till Kemikalieinspektionen för arbete enligt ovan.

Högst 1 000 000 kronor får användas för bidrag till internationella organisationer för att öka kunskapen om och främja utvecklingen av arbetet med efterbehandling av förorenade områden.

20 000 000 kronor får användas först efter beslut av regeringen. 

1. Anslagsposten får användas för att finansiera forskning till stöd för Naturvårdsverkets och Havs- och vattenmyndighetens arbete med miljökvalitetsmålen, genomförande av det klimatpolitiska ramverket, miljöbalken och underlag för internationellt förhandlingsarbete.
2. Naturvårdsverket ska besluta hur medlen till miljöforskning ska fördelas. Medlen ska fördelas så att jämställdhet mellan kvinnor och män beaktas.
3. Verksamheten får omfatta forskningsbidrag, uppdragsforskning, beredningsarbete, kunskapsöverföring från forskning, kunskapssammanställningar och utredningar med anknytning till forskningen. Medlen får även omfatta finansiering av forskare i de internationella samarbeten Naturvårdsverket är involverad i.
4. 17 000 000 kronor ska användas för bidrag till Stiftelsen Institutet för vatten- och luftvårdsforskning (SIVL). Medlen till stiftelsen ska användas till utgifter för statens andel av den forskning som bedrivs samfinansierat med näringslivet samt får även användas för nationell finansiering av EU-projekt. Beslut om finansiering fattas av SIVL när en överenskommelse har träffats med näringslivet om samfinansierad forskning och utvecklingsverksamhet vid IVL Svenska Miljöinstitutet AB. SIVL ska lämna en redovisning till Naturvårdsverket hur medlen har använts.
5. Anslagsposten får användas för svenska forskares deltagande i den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (IPBES). Naturvårdsverket ska även betala ut minst 1 500 000 kronor till sekretariatet för den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (IPBES) avseende Sveriges bidrag till dess verksamhet.
6. Anslagsposten får användas för IT-baserad administration av forskningsansökningar.

Anslagsposten får användas för kostnader för myndigheters bilaterala miljö- och klimatsamarbete med länder med stor påverkan på den globala miljön eller som är av strategisk betydelse i det globala miljö- och klimatsamarbetet. Anslagsposten får även användas för genomförande av aktiviteter som drivs inom ramen för Östersjöstaternas råd (CBSS), Barents Euro-Arktiska råd och Arktiska rådet inklusive för arbete med våtmarker i Arktis. Naturvårdsverket beslutar om fördelning av medel efter samråd med berörda myndigheter. Anslagsposten får användas för bidrag till aktörer som bedriver verksamhet inom ramen för de bilaterala miljö- och klimatsamarbeten som myndigheterna ansvarar för. Medlen utbetalas i svenska kronor.

Högst 2 400 000 kronor får användas som bidrag till Stockholm Environment Institute för genomförande av den ledarskapsgrupp för industriomställning som Sverige lanserade vid FN:s klimattopmöte i New York i september 2019.

Minst 2 000 000 kronor ska användas för insatser inom Barents Euro-Arktiska råd, Östersjöstaternas råd och Arktiska rådet.

Högst 1 000 000 kronor får användas för årligt bidrag till China Council for International Cooperation on Environment and Development (CCICED).

Anslagsposten får användas till samarbete med Ryssland inom områdena hantering av radioaktivt och nukleärt avfall, nukleär icke-spridning, kärnämneskontroll, miljöövervakning mellan Sverige och nordvästra Ryssland samt kärnsäkerhet och avvecklingsfrågor relaterade till kärnkraftverk i Sveriges närområde. Samarbetet kring strålsäkerhet får inte syfta till åtgärder för att förlänga reaktorernas livslängd. Samarbetet får även avse stöd till utvecklingen av Rysslands myndighetsstrukturer och lagstiftning inom de berörda områdena.

Högst 2 000 000 kronor får användas till administration och samordning.

1. Anslagsposten får användas för ersättningar enligt 31 kap. miljöbalken inom Naturvårdsverkets ansvarsområde.
2. Anslagsposten får användas för kostnader som avser förvärv och avtalslösningar för statens räkning av värdefulla naturområden, särskilt skogar och marina områden.
3. Anslagsposten får användas för statsbidrag till kommuner för skydd av värdefulla naturområden.
4. Anslagsposten får användas för kostnader som avser värdering, förhandling och förrättning efter prövning i varje enskilt fall i samband med skydd av värdefulla naturområden enligt miljöbalken, kostnader för arbete, utredningar och inventeringar som ger underlag för detta skydd, förslag till utpekande till nätverket Natura 2000 (inklusive arbete med bevarandeplaner) samt sådana övriga kostnader och kostnader för visst arbete vid länsstyrelserna som hör samman med skydd av värdefulla naturområden.
5. Anslagsposten får användas för bidrag till länsstyrelserna för en tillfällig insats för att slutföra ärenden och fatta beslut om naturreservat i syfte att minska länsstyrelsernas ärendebalanser vad avser skydd av värdefulla naturområden, särskilt för de ärenden där markersättningen är helt löst.
6. Intäkter från försäljning av fastigheter ska tillföras anslaget.

Anslagsposten disponeras av Länsstyrelsen i Örebro län och ska fördelas ut till länsstyrelserna i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län för att genomföra programmen för skydd av tätortsnära natur. Medlen ska fördelas enligt beslutad fördelningsnyckel.

Anslagsposten får användas för utbetalning av stöd till klimatinvesteringar enligt förordningar som regeringen beslutat.

1. Anslagsposten får användas för utgifter i samband med administration av klimatinvesteringsstödet och stöden för installation av laddningspunkter till elfordon.
2. Anslagsposten får användas för arbete med information, uppföljning och utvärdering av stöd till klimatinvesteringar och stöden för installation av laddningspunkter till elfordon. Anslagsposten får användas av Naturvårdsverket och andra myndigheter som bidrar till arbetet.

1. Anslagsposten får användas för samordning och stöd till länsstyrelsernas arbete med klimatinvesteringar i länen och dess kommuner. Anslagsposten disponeras av Länsstyrelsen i Örebro län för fördelning till samtliga länsstyrelser.
2. Anslagsposten får användas för utgifter för arbete med klimatinvesteringsstödet och yttranden om ansökningar, samverkan och dialog med aktörer i länet för att stimulera till effektiva åtgärder och synergieffekter mellan olika projekt. Anslagsposten får också användas till information om och uppföljning av stödet samt till regional samordning av arbetet, och till information om stöden för installation av laddningspunkter till elfordon.

Anslagsposten får användas för utgifter för samordning av stöd till laddinfrastruktur.

Anslagsposten ska användas för bidrag till föreningen Svenskt Friluftsliv enligt förordningen (2010:2008) om statsbidrag till friluftsorganisationer.

Av medlen har 3 000 000 kronor beräknats för en särskild satsning på friluftslivets år.

Villkor

Beloppen för infriade åtaganden i tabellen är indikativa. 

Beslut om att ingå ekonomiska åtaganden, avseende anslag 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden, efter 2029 får endast ske i särskilda fall där det är nödvändigt för att skapa en ekonomisk trygghet för hela efterbehandlingen, (inkl. efterkontroll) och underlätta övertagande av fastigheter som blir herrelösa efter konkurs.

Resterande medel i Batterifonden avsätts till forskning för utveckling av hållbara och kostnadseffektiva återvinningsmetoder för alla typer av batterier, fordonsenergirelaterad batteriforskning och batteriforskning för resurseffektivt nyttjande av förnybar energi. Statens energimyndighet ska fördela forskningsmedlen. Naturvårdsverket ska betala ut medel till Energimyndigheten när projekt är beviljade.

Med undantag för vad som anges i 10 § förordningen (1993:527) om förvaltning av statliga fastigheter, m.m., får Naturvårdsverket, inom ramen för sitt förvaltningsuppdrag och inom ramen för de ekonomiska resurser som myndigheten förfogar över, besluta om investeringar och förvärv när den beräknade utgiften för anskaffningen inte överstiger 20 000 000 kronor per projekt och detta är redovisat i investeringsplanen. Om den beräknade utgiften överstiger 20 000 000 kronor ska myndigheten lämna över frågan till regeringen för prövning.

1. Naturvårdsverket får, enligt 16 § förordningen (1993:527) om förvaltning av statliga fastigheter m.m., besluta om överföring av förvaltningsansvaret mellan Naturvårdsverket och andra fastighetsförvaltande myndigheter i sådana fall där berörda myndigheter är överens om överföringen och om villkoren för överföringen då marknadsvärdet inte överstiger 20 000 000 kronor.
2. Investeringar i mark, markanläggningar, byggnader och pågående projekt ska inte finansieras genom lån i Riksgäldskontoret.