Myndighetens huvudsakliga uppgifter framgår av förordningen (2011:619) med instruktion för Havs- och vattenmyndigheten.

Havs- och vattenmyndigheten ska redovisa hur myndigheten i sitt arbete med frågor om bevarande, restaurering och hållbart nyttjande av sjöar, vattendrag och hav har bidragit i genomförandet av målen i Agenda 2030. Myndigheten ska också redovisa hur myndigheten har samverkat med andra aktörer i arbetet med att genomföra Agenda 2030. 

Havs- och vattenmyndigheten ska redovisa hur myndigheten arbetar för att en ekosystembaserad fiskförvaltning ska vara en integrerad del i att uppfylla målen i havs- och vattenförvaltningen samt miljömålen, särskilt med hänsyn till Gemensam strategi för fiskets framtid. Redovisningen ska även innehålla en beskrivning av hur Havs- och vattenmyndigheten samråder med Statens jordbruksverk och andra berörda myndigheter, näringar och intresseorganisationer i frågan. 

Havs- och vattenmyndigheten ska redovisa resultat av de insatser som har gjorts för att genomföra regelverket för den gemensamma fiskeripolitiken och då särskilt avseende förstärkt fiskerikontroll, inklusive landningsskyldigheten. I detta ingår att redovisa hur myndigheten tillämpar den gemensamma fiskeripolitikens mellanarts- och mellanårsflexibilitet för att underlätta landningsskyldigheten.

Havs- och vattenmyndigheten ska redogöra för arbetet med att införa nödvändiga regleringar avseende fiske, inklusive bottentrålning, för att nå bevarandemålen i marina skyddade områden. 

Havs- och vattenmyndigheten ska redovisa hur myndigheten i det svenska genomförandet av nationell och EU-reglerad förvaltning av ål säkerställt att alla åtgärder genomförts så att skyddet av beståndet prioriteras utöver det frivilliga programmet för uppköp av ålfiskefångster. 

Havs- och vattenmyndigheten ska inom ramen för sitt arbete med ett hållbart nyttjande och en hållbar förvaltning av fiskresurserna redovisa hur myndigheten beaktat blå näringars, inklusive fiskerinäringens och vattenbrukets, förutsättningar och vilka effekter myndighetens arbete och förvaltningsbeslut har haft på fiskerinäringens utveckling och långsiktiga konkurrenskraft. Redovisningen ska särskilt belysa utvecklingen av det småskaliga kustnära fisket och arbetets bidrag till riksdagens beslutade mål för livsmedelsstrategin.

Havs- och vattenmyndigheten ska redovisa arbetet med att genomföra ramverket för marint områdesskydd inklusive säkerställande av funktionaliteten i nätverket av marina skyddade områden.  

Havs- och vattenmyndigheten ska redogöra för arbetet med att utveckla myndighetens redovisning av effekter. 

Havs- och vattenmyndigheten ska redogöra för hur myndigheten arbetat för att stärka sin informationssäkerhet och för hur den planerar för att möta framtida behov, bl.a. utifrån aktuella digitaliseringsinitiativ. 

Myndigheten ska redovisa hur den arbetar för att ta tillvara de erfarenheter av vad pandemin inneburit i fråga om minskade utsläpp från tjänsteresor. Myndigheten ska särskilt beskriva vad den kan göra för att fortsätta utveckla arbetssätt som innebär alternativ till fysiska möten och en allt mindre miljö- och klimatpåverkan, samtidigt som verksamhetens behov, myndighetens geografiska läge och andra förutsättningar beaktas. Myndigheten ska redovisa uppföljningsbara mål för resande för 2025 i förhållande till 2019 på ett sätt som leder till mindre miljö- och klimatpåverkan. Redovisningen ska ske inom ramen för myndighetens miljöledningsarbete i enlighet med vad som gäller enligt förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter samt genom deltagande i samverkansarbetet REMM som bedrivs vid Trafikverket.

Havs- och vattenmyndigheten ska redovisa hur myndigheten arbetar för att säkerställa att den fiskeriberoende fångststatistiken från sjöar och kustområden håller en hög kvalitet samt redovisa pågående insatser och resultat av insatser som har gjorts för att förbättra och förenkla datainsamlingen samt beståndsuppskattningarna på detta område. 

Havs- och vattenmyndigheten ska redovisa vilka åtgärder myndigheten genomfört för att förbättra och effektivisera den svenska fiskerikontrollen. 

Havs- och vattenmyndigheten ska redovisa hur myndigheten samverkar med Livsmedelsverket i syfte att förenkla och underlätta för såväl berörda företag som kontrollmyndigheter när det gäller spårbarhet av vissa fiskeri- och vattenbruksprodukter. I sitt arbete ska myndigheterna bl.a. beakta Statskontorets rapport En utvärdering av systemet för spårbarhet av vissa fiskeri- och vattenbruksprodukter (2021:12).

Havs- och vattenmyndigheten ska redovisa myndighetens arbete med att följa upp effekterna av licensjakt på säl. Av redovisningen ska det framgå hur effekterna utvärderats i enlighet med målen i förvaltningsplanen. Myndigheten ska också redovisa hur myndigheten har samverkat med Naturvårdsverket samt hur möjligheterna för en geografisk fördelning och flerartsmodellen för förvaltning vidareutvecklats. 

Havs- och vattenmyndigheten ska bistå regeringen i förberedelser och genomförande av högnivåmötet Stockholm+50, som äger rum år 2022. Arbetet ska utformas efter dialog med Regeringskansliet (Miljödepartementet) och arbetet med att ta fram underlag ska ske i dialog med andra berörda myndigheter. 

Havs- och vattenmyndigheten ska vid behov ge stöd åt Statens jordbruksverk i att utveckla BAT/BET (bästa möjliga teknik/bästa miljöpraxis) för att minska utsläppen av ammoniak och växthusgaser inom Helcomarbetet. Uppdraget gäller till den 31 december 2025. 

Havs- och vattenmyndigheten ska utveckla tillsynsvägledningen till länsstyrelserna i fråga om tillsyn av verksamheter med vattenuttag. Detta innefattar bl.a. en inventering av vattenuttag och att ta fram vägledning. Uppdraget ska genomföras med stöd av Sveriges geologiska undersökning och i dialog med SMHI. Myndigheten ska redovisa resultatet av inventeringen och den utvecklade vägledningen till Regeringskansliet den 31 januari 2023. 

Havs- och vattenmyndigheten ska genomföra städinsatser för att samla in historiskt uttjänta och förlorade fiskeredskap och återvinna dessa i linje med omställningen till en cirkulär och giftfri ekonomi. Myndigheten ska med stöd av undersökningar och utredningar möjliggöra effektiva och prioriterade städinsatser. Myndigheten ska också främja insamling och återvinning av fritidsbåtar samt genomföra informationsinsatser m.m. för att fiskeredskap inte ska förloras. Myndigheten ska göra en kartläggning av hur stort problemet med övergivna fritidsbåtar är ur ett livscykelperspektiv samt föreslå åtgärder för att fler båtar ska återvinnas, denna del av uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast  den 1 september 2023. Myndigheten ska redovisa ett årligt resultat av uppdraget i årsredovisningen för 2022 och 2023 och lämna en slutlig redovisning av resultatet av uppdraget till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 1 februari 2025. 

Statskontoret har i rapporten En utvärdering av systemet för spårbarhet av vissa fiskeri- och vattenbruksprodukter (2021:12) visat på förbättringsbehov av spårbarhetssystemet för vissa fiskeri- och vattenbruksprodukter. Havs- och vattenmyndigheten ska, med utgångspunkt i Statskontorets rapport, analysera och genomföra förbättringar i spårbarhetssystemet av vissa fiskeri- och vattenbruksprodukter. Uppdraget bör genomföras med beaktande av EU:s kommande fiskerikontrollförordning samt effekter på konkurrensneutraliteten. Uppdraget ska utföras i samråd med Livsmedelsverket och i dialog med berörda aktörer när det gäller spårbarheten av vissa fiskeri- och vattenbruksprodukter. Havs- och vattenmyndigheten ska rapportera till Regeringskansliet (Näringsdepartementet)om sitt pågående förändringsarbete samt plan för detta den 30 september 2022 och en rapport om genomförandet av förändringarna senast den 30 september 2023.

Havs- och vattenmyndigheten ska redovisa hur medlen inom anslag 1:11, Åtgärder för havs- och vattenmiljö, har använts under 2022. Av redovisningen ska framgå hur medlen använts inom förvaltningsområdena havsförvaltning, vattenförvaltning och fiskförvaltning. Redovisningen ska även innehålla en bedömning av vilka sysselsättningseffekter som användningen av anslag 1:11 har gett upphov till samt hur mycket som betalats ut i riktade statsbidrag till kommuner. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 31 mars 2023. 

Havs- och vattenmyndigheten ska redovisa hur den del av anslaget 1:2 Miljöövervakning som står till Havs- och vattenmyndighetens disposition har använts under 2022. Rapporteringen ska även innehålla en redovisning av övervakning och datainsamling som finansieras med andra medel som Havs- och vattenmyndigheten förfogar över. Uppdraget redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 31 mars 2023. 

Havs- och vattenmyndigheten ska redovisa prognoser för 2022–2025 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes senast den 

- 7 februari

- 27 april

- 29 juli

- 28 oktober

1. Anslagsposten får användas i enlighet med förordningen (2018:495) om bidrag för rening av avloppsvatten från läkemedelsrester samt förordningen (2018:496) om statligt stöd för att minska utsläpp av mikroplaster till vattenmiljön. Därutöver får anslagsposten användas för Naturvårdsverkets kostnader för att administrera stöden.

2. Högst 15 000 000 kronor får användas för kostnader för inventeringar, undersökningar och juridiska bedömningar eller andra utredningar som krävs som underlag för att genomföra åtgärder samt för framtagande av underlag för prioriteringar av framtida insatser. 

3. Högst 20 000 000 kronor får användas för bidrag i enlighet med förordningen (2018:58) om bidrag till strandstädning. Naturvårdsverket beslutar om fördelningen av medlen efter dialog med Havs- och vattenmyndigheten. Därutöver får anslagsposten användas för Naturvårdsverkets kostnader för att administrera stödet. 

1. Anslagsposten får användas för utgifter för insatser och åtgärder för att förbättra, bevara, planera, restaurera och skydda havs- och vattenmiljöer. Anslagsposten får där förordningar inom området så medger även användas för statsbidrag, medfinansiering av EU-medel, medlemskap i internationella organisationer samt för utvärdering av ovan angivna insatser och åtgärder. 

2. Minst 60 000 000 kronor ska användas till vägledning, tillsyn, prövning och omprövning av vattenverksamheter, inkl. myndigheternas genomförande av lagstiftningen som innebär att vattenkraften ska förses med moderna miljövillkor på ett samordnat sätt med största möjliga nytta för vattenmiljön och för nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel, samt till restaurering och biologisk återställning. Av det angivna beloppet ska minst 40 000 000 kronor fördelas ut till länsstyrelserna enligt en fördelningsnyckel som beslutas av Havs- och vattenmyndigheten i samråd med länsstyrelserna.

3. En förstärkt satsning på 31 000 000 kronor får användas för att förebygga och förhindra introduktion och spridning av invasiva främmande arter, bl.a. enligt förordningen (2018:1939) om invasiva främmande arter.  

4. Anslagsposten får användas för åtgärdsarbetet mot övergödning, vilket bland annat kan omfatta bidrag till länsstyrelser för åtgärdsarbetet och att underlätta och stödja arbetet med åtgärdssamordning mot övergödning i avrinningsområden.  

5. Anslagsposten får användas till insatser för genomförande av ramverket för marint områdesskydd inklusive säkerställande av funktionaliteten i nätverket av marina skyddade områden. 

6. Högst 8 000 000 kronor får användas för utveckling av selektiva, skonsamma och/eller rovdjurssäkra redskap i samverkan med fiskenäringen och Sveriges lantbruksuniversitet.

7. Högst 8 000 000 kronor får användas för projekt och åtgärder som avser yrkesfiskets delaktighet i forskningsprojekt eller metodutvecklingsprojekt som syftar till att förbättra fiskbestånds status och livsmiljöer eller som medfinansiering av motsvarande åtgärder inom havs- och fiskeriprogrammet.

8. Anslagsposten får användas för kostnader i samband med förberedelser och genomförande av ett möte i syfte att ta fram en ny överenskommelse om europeisk ål inom ramen för arbetet inom konventionen för migrerande arter, CMS. 

9. Anslagsposten får användas för förberedelser och aktiviteter inför och under förhandlingarna om ett genomförandeavtal för marin biologisk mångfald (BBNJ) under havsrättskonventionen Unclos.

10. Anslagsposten får användas för att genomföra aktiviteter i samband med Sveriges ordförandeskap i kommissionen för bevarande av marina levande tillgångar i Antarktis (CCAMLR) och i samband med Sveriges ordförandeskap i Arktiska rådets arbetsgrupp för skydd av den marina miljön (Pame).

11. Ett belopp om 5 000 000 kronor ska utbetalas till Göteborgs universitet för Havsmiljöinstitutet. Användningen av medlen ska redovisas enligt Havs- och vattenmyndighetens anvisningar.

12. Högst 2 000 000 kronor får användas för bidrag till Internationella fiskesekretariatet (FishSec). Bidraget ska användas till vetenskapsbaserad kunskapsspridning i frågor som Sverige driver internationellt, bl.a. beståndsvård, minimimått, fiskemetoder och liknande åtgärder för att uppnå ett hållbart fiske. Medlen betalas ut mot rekvisition. Användningen av medlen ska redovisas enligt Havs- och vattenmyndighetens anvisningar. 

13. Högst 2 000 000 kronor får efter rekvisition betalas ut till Sveriges lantbruksuniversitet för forskning om blåfenad tonfisk i svenska marina ekosystem. 

14. Högst 6 000 000 kronor får användas till ett frivilligt program för uppköp av ålfiskefångster som genom transport och utsättning minskar antropogen dödlighet. Bidrag får lämnas till Sveriges Lantbruksuniversitet för arbete med utvärdering och forskningsinsatser som effektiviserar genomförandet av programmet. 

15. Anslagsposten får användas för att finansiera underlag som krävs för att ge stöd åt Statens jordbruksverk i att utveckla BAT/BET (bästa möjliga teknik/bästa miljöpraxis) för att minska utsläppen av ammoniak och växthusgaser inom Helcomarbetet.

16. Anslagsposten får användas för bidrag enligt förordningen (2009:381) om statligt stöd till lokala vattenvårdsprojekt (Lova - projekt). En förstärkning på 100 000 000 kronor får, i första hand, användas för bidrag enligt förordningen samt för länsstyrelsernas kommunikation och administration av bidraget. Medel får även användas för länsstyrelsernas projekt avseende samma ändamål.  

17. Anslagsposten får användas i enlighet med havsmiljöförordningen (2010:1341). 

18. Högst 100 000 000 kronor får användas för bidrag enligt förordningen (2019:556) om statligt stöd för bättre vattenhushållning, till investering i ny teknik och för medfinansiering av åtgärder för en tryggad tillgång till dricksvatten. Av det angivna beloppet får högst 35 000 000 användas för åtgärder för vattenhushållning bland annat på Gotland och sydöstra Sverige. Medel får även användas för länsstyrelsernas arbete avseende samma ändamål, samt för kommunikation och administration av bidraget. 

19. Högst 27 000 000 kronor får betalas ut som bidrag för arbete enligt vattenförvaltningsförordningen (2004:660) enligt följande:

• högst 18 000 000 kronor till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
• högst 9 000 000 kronor till Sveriges geologiska undersökning. 

20. Anslagsposten får användas för stöd till fiskevården enligt förordningen (1998:1343) om stöd till fiskevården.

21. Anslagsposten får användas i enlighet med förordning (1982:840) om statsbidrag till kalkning av sjöar och vattendrag.

22. Anslagsposten får användas i enlighet med havsplaneringsförordningen (2015:400). 

1. Anslagsposten får användas för arbete vid länsstyrelserna enligt vattenförvaltningsförordningen (2004:660). Minst 25 000 000 kronor ska fördelas till de länsstyrelser som är vattenmyndigheter. Länsstyrelserna fördelar medlen i dialog med Havs- och vattenmyndigheten.

2. Högst 19 000 000 kronor får användas för arbetet med att förebygga och förhindra introduktion och spridning av invasiva främmande arter, bl.a. enligt förordningen (2018:1939) om invasiva främmande arter. 

3. Högst 30 000 000 kronor ska användas till vägledning, tillsyn, prövning och omprövning av vattenverksamheter, inkl. myndigheternas genomförande av lagstiftningen som innebär att vattenkraften ska förses med moderna miljövillkor på ett samordnat sätt med största möjliga nytta för vattenmiljön och för nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel, samt till restaurering och biologisk återställning. Medlen ska fördelas ut till länsstyrelserna enligt en fördelningsnyckel som beslutas av länsstyrelserna i samråd med Havs- och vattenmyndigheten. Medel som inte använts senast den 31 augusti ska då redovisas till Länsstyrelsen i Örebro län för att möjliggöra omfördelning.

1. Ett belopp om högst 7 000 000 kronor ska användas som bidrag till länsstyrelserna för deras arbete med tillsyn och tillsynsvägledning av avloppsreningsverk och enskilda avlopp.

Anslagsposten får användas för Havs- och vattenmyndighetens förvaltningsutgifter.

Villkor

Beloppen avseende infriade åtaganden är indikativa.

För sådan verksamhet som kräver medfinansiering av Havs- och vattenmyndigheten ska sådan finansiering finnas innan beslut om medverkan fattas. Inkomsterna, vilka ska särredovisas i årsredovisningen, disponeras av myndigheten.

Med undantag från 2 kap. 1 § kapitalförsörjningsförordningen (2011:210) får Havs- och vattenmyndigheten finansiera anläggningstillgångar, som huvudsakligen används i verksamhet som genomförs inom ramen för Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden, med bidrag från fonden.