Naturvårdsverket ska redovisa hur myndigheten utvecklat verksamheten för att bidra med underlag för regeringens arbete med att genomföra det klimatpolitiska ramverket och för att klimatmålen ska nås. Det omfattar särskilt utveckling av analysmetoder och beräkning av klimateffekter.

Naturvårdsverket ska redogöra för hur myndigheten inom sitt verksamhetsområde har samverkat med andra aktörer i arbetet med Agenda 2030 och vilka resultat som nåtts för att bidra till att nå de globala målen för hållbar utveckling.

Naturvårdsverket ska redovisa vilka åtgärder som har vidtagits av myndigheten för att stärka samverkan med SMHI och andra myndigheter i arbetet med att kommunicera kring klimat med allmänheten och för att bidra till Sveriges genomförande av artikel 12 i Parisavtalet.

Naturvårdsverket ska redovisa myndighetens arbete för att minska läkemedel i miljön. Naturvårdsverket ska också i möjligaste mån kvantifiera resultatet, med fokus på förväntade effekter, av de bidrag som har getts enligt förordningen (2018:495) om bidrag för rening av avloppsvatten från läkemedelsrester. Redovisningen ska innehålla information om vilken typ av installationer som fått bidrag samt hur många. 

Naturvårdsverket ska redovisa myndighetens arbete för att öka den cirkulära plastanvändningen samt för att minska plast, mikro- och nanoplast i hav och natur. Myndigheten ska också redovisa vilka insatser som genomförts för att driva frågan inom EU och globalt. Myndigheten ska redovisa vilket resultat myndighetens arbete inom plastområdet har gett med fokus på förväntade effekter.

Naturvårdsverket ska redovisa vilka insatser myndigheten har vidtagit för att stärka arbete med omställningen till en cirkulär ekonomi och särskilt för att förbättra kunskapen om materialflöden i samhället. Av redovisningen ska det framgå hur arbetet bidragit till att öka takten i omställningen samt andra effekter av arbetet.   

Naturvårdsverket ska redovisa hur myndigheten utvecklat sitt arbete med tillsyn över producenter av plastprodukter för engångsbruk enligt förordningen (2021:996) om engångsprodukter, förordningen (2021:998) om producentansvar för vissa tobaksprodukter och filter, förordningen (2021:1000) om producentansvar för våtservetter samt för förpackningsproducenter enligt förordningen (2018:1462) om producentansvar för förpackningar.

Naturvårdsverket ska redovisa myndighetens arbete med att utveckla och förbättra registret för farligt avfall och hur registret används för att bidra till omställningen till cirkulär ekonomi. Naturvårdsverket ska också redovisa hur myndigheten arbetat för att få ett mer sammanhållet digitalt system för statistik och spårbarhet inom avfallsområdet.

Naturvårdsverket ska redovisa hur myndigheten har arbetat för att förhindra brottslighet inom avfallsområdet. Redovisningen ska inkludera samverkan med berörda myndigheter och särskilt vägledning till tillsynsmyndigheterna.

Naturvårdsverket ska redovisa hur myndigheten har arbetat för att utveckla och stärka den nationella samordningen och vägledningen kring problemen med spridning av PFAS i miljön. Myndigheten ska särskilt redovisa arbetet som sker i samarbete med MSB och som har särskilt fokus på stöd och vägledning när det gäller hantering av kontaminerat släckvatten samt skumvätskor som innehåller PFAS. Av redovisningen ska de genomförda åtgärderna framgå samt vilka effekter dessa åtgärder bedöms få.

Naturvårdsverket ska redovisa hur de bidragit till arbetet med att i samverkan med Sametinget fortsatt utveckla ett förvaltningsverktyg utifrån fastställd toleransnivå för skador orsakade av stora rovdjur inom rennäringen, i syfte att upprätthålla en hållbar rennäring och en gynnsam bevarandestatus för stora rovdjur. Naturvårdsverket ska särskilt redovisa sitt arbete med vägledning om toleransnivåns betydelse vid eventuell prövning av förutsättningar för jakt på stora rovdjur. 

Naturvårdsverket ska redovisa resultaten och effekterna av sitt arbete med tillsynsvägledning om strandskyddet. Av redovisningen ska framgå vilka resultat och effekter som förstärkningen av medlen till Naturvårdsverket för bl.a. detta ändamål har lett till.

Naturvårdsverket ska redovisa myndighetens arbete med att följa upp effekterna av licensjakt på säl. Av redovisningen ska det framgå hur effekterna utvärderats i enlighet med målen i förvaltningsplanen. Myndigheten ska också redovisa hur myndigheten har samverkat med Havs- och vattenmyndigheten samt hur möjligheterna för en geografisk fördelning och flerartsmodellen för förvaltning vidareutvecklats.

Naturvårdsverket ska följa upp och återrapportera effekterna av Friluftslivets år.

Naturvårdsverket ska redovisa sitt arbete för att tillståndsprövning och tillsynsvägledning enligt miljöbalken ska bli effektivare och bidra till den gröna omställningen, inklusive vilka resultat som arbetet har lett till mot bakgrund av att myndighetens förvaltningsanslag har tillförts ytterligare medel för detta ändamål.

Myndigheten ska redovisa hur den arbetar för att ta tillvara de erfarenheter av vad pandemin inneburit i fråga om minskade utsläpp från tjänsteresor. Myndigheten ska särskilt beskriva vad den kan göra för att fortsätta utveckla arbetssätt som innebär alternativ till fysiska möten och en allt mindre miljö- och klimatpåverkan, samtidigt som verksamhetens behov, myndighetens geografiska läge och andra förutsättningar beaktas. Myndigheten ska redovisa uppföljningsbara mål för resande för 2025 i förhållande till 2019 på ett sätt som leder till mindre miljö- och klimatpåverkan. Redovisningen ska ske inom ramen för myndighetens miljöledningsarbete i enlighet med vad som gäller enligt förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter samt genom deltagande i samverkansarbetet REMM som bedrivs vid Trafikverket.

Naturvårdsverket ska redovisa hur myndigheten har bidragit till genomförandet av den regionala utvecklingspolitiken och den sammanhållna landsbygdspolitiken. Utgångspunkter för rapporteringen ska vara regeringens skrivelse (2020/21:133) Nationell strategi för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 samt regeringens proposition (2017/18:179) En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder. Redovisningen ska ske enligt anvisningar från Tillväxtverket.

Naturvårdsverket ska redogöra för resultat som uppnåtts och bedöma hur myndighetens verksamhet bidragit till att, inom sitt ansvarsområde, uppfylla de av riksdagen beslutade målen för livsmedelsstrategin.

Naturvårdsverket ska redovisa prognoser för 2022–2025 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes senast den 

-  7 februari, 

-  27 april, 

-  29 juli och 

-  28 oktober. 

Naturvårdsverket ska ge en samlad redovisning av hur medlen inom anslag 1:16 Klimatinvesteringar har använts. Redovisningen ska innehålla uppgifter om beslutade investeringar, om faktiska såväl som förväntade resultat, samt om samhällsekonomiska effekter. Additionella effekter av styrmedlet ska vara särskilt i fokus. I den mån det är möjligt ska även de sysselsättningseffekter som användningen av anslaget lett till redovisas. Arbetet med uppföljning och utvärdering av stöden ska också redogöras för. Myndigheten ska också ge förslag på förändringar som kan göras för att öka stödens samhällsekonomiska effektivitet.

Redovisningen ska ske med hjälp av underlag från Länsstyrelsen i Dalarnas län och Statens energimyndighet. Uppdraget ska redovisas årligen till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 15 april.

Naturvårdsverket ska redovisa underlag till den klimatredovisning som regeringen enligt klimatlagen (2017:720) årligen ska lämna till riksdagen. Underlaget till klimatredovisningen ska samordnas med redovisningen av underlag till klimatpolitiska handlingsplanen och den årliga uppföljningen av miljökvalitetsmålen.

I uppdraget ingår att ta fram ett förslag till en metod för att beskriva takten i klimatomställningen för olika sektorer och branscher , exempelvis utifrån scenarier och nyckeltal baserat på tillgängliga och nya data. Eventuella merkostnader för att underhålla och årligen uppdatera dessa nyckeltal ska redovisas, samt vilka myndigheter som berörs. Denna del av uppdraget ska genomföras i samverkan med berörda myndigheter, bl.a. Trafikverket, Statens energimyndigheten och Konjunkturinstitutet.

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 31 mars 2023.

Naturvårdsverket ska analysera befintliga och kommande styrmedel samt regleringar på finansmarknadsområdet som syftar till att öka förutsättningarna för att nå klimat- och miljömålen. Analysen ska omfatta styrmedel och regleringar på både nationell nivå och EU-nivå. Naturvårdsverket ska även samverka med Finansinspektionen, Riksgäldskontoret, Exportkreditnämnden, Tillväxtverket och andra berörda myndigheter. Naturvårdsverket ska ha en koordinerande roll i samverkansarbetet mellan myndigheterna på området. Naturvårdsverket ska redovisa uppdraget till Regeringskansliet (Miljödepartementet) den 31 december 2023.

Naturvårdsverket ges i uppdrag att föreslå bokföringsmetoder för kompletterande åtgärder enligt det klimatpolitiska ramverket samt att föreslå hur redovisning och avräkning mot klimatmålen bör ske. Naturvårdsverket ska ta sin utgångspunkt i de regler som gäller för det klimatpolitiska ramverket samt beakta utvecklingen av regelverket inom EU och UNFCCC. Beträffande bokföringsmetoder för organogena jordar, åker och betesmark ska förslag samordnas med de som presenteras inom ramen för uppdraget N2021/01829. Arbetet ska ske i samverkan med Statens energimyndighet, Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverk och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast 31 januari 2023.

Naturvårdsverket ska utreda och föreslå hur systemet för utsläppsinventeringar på klimatområdet kan utvecklas i syfte att snabbare och med stärkt kvalitet kunna presentera analyser och sammanställningar av utsläppsutvecklingen. I detta ingår att för respektive utsläppssektor stärka analysen av vilka styrmedel, åtgärder och andra omvärldsfaktorer som förklarar förändringar av utsläppsutvecklingen. I uppdraget ingår även att beskriva nuvarande organisation för insamling, sammanställande och analys av utsläppsdata.

I uppdraget ingår att löpande stämma av arbetet med Regeringskansliet. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) den 1 februari 2023.

Naturvårdsverket ska analysera förslag på åtgärder på EU-nivå från Europeiska kommissionen samt andra relevanta förslag som möjliggör att EU når nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2050 och minst 55 procent utsläppsminskning jämfört med 1990 till 2030. I analysen ska Naturvårdsverket beakta förslagens samhällsekonomiska effektivitet, risker för läckage inom respektive utanför EU och förenlighet med EU-fördragets principer. Naturvårdsverket ska vid behov inhämta underlag från Konjunkturinstitutet, Trafikverket, Transportsstyrelsen, Trafikanalys, Statens väg- och transportforskningsinstitut, Statens energimyndighet, Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverk och Sveriges lantbruksuniversitet. Delredovisningar ska ske löpande efter avstämning med Regeringskansliet (Miljödepartementet). Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 december 2023.

Naturvårdsverket ska under 2022–2024 arbeta för att utveckla och stärka den nationella samordningen och vägledning kring problemen med PFAS-förorenade områden för att stärka samverkan och styra arbetet framåt. När det rör statens förorenade områden ska arbetet ske i samverkan med andra berörda myndigheter som är betydande innehavare av PFAS-förorenade områden, särskilt Försvarsmakten och Trafikverket men även Sveriges geologiska undersökning (SGU). Myndigheterna ska också samverka med Statens geotekniska
institut (SGI) och uppdraget om teknikutveckling och forskning för att öka takten i arbetet med att kunna åtgärda områden som förorenats av PFAS. För att få en bättre kartläggning och helhetsbild av det totala antalet PFAS-förorenade områden i Sverige ska också länsstyrelserna bidra till arbetet. Myndigheternas arbete med uppdraget ska årligen rapporteras av Naturvårdsverket i lägesredovisningen om förorenade områden som lämnas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) årligen senast den 15 april.

Naturvårdsverkets ska under 2022–2024 med stöd av Livsmedelsverket och Statens jordbruksverk förbättra kunskapen avseende hur PFAS i miljön påverkar halter i svenska livsmedel och därigenom exponering för människor. Det årliga resultatet för myndigheternas arbete ska redovisas i årsredovisningarna för 2022 och för 2023. Resultatet av uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 28 februari 2025. Redovisningen ska innehålla förslag på fortsatta åtgärder för att säkerställa kunskap om PFAS i livsmedel.

Naturvårdsverket ska se över statistikförsörjning, rapporteringskrav och målsättningar för hantering av elutrustning i syfte att öka insamling, återanvändning och återvinning. Naturvårdsverket ska särskilt undersöka hur de befintliga återvinningsmålen i förordningen (2014:1075) om producentansvar för elutrustning skulle kunna kompletteras med andra mål som ger ytterligare incitament för att öka återanvändning, förberedelse för återanvändning samt en ökad kvalitet i materialåtervinningen. Naturvårdsverket ska också utreda om de uppgifter som producenterna och insamlingssystemen i dag rapporterar behöver förändras eller kompletteras. Naturvårdsverket ska när uppdraget utförs inhämta synpunkter från Statistiska centralbyrån avseende statistikförsörjning. Uppdraget och förslag till författningsändringar ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 1 oktober 2023.

Naturvårdsverket ska ta fram en plan om hur myndigheten ska arbeta för att möjliggöra ett bra genomförande av de minimikrav för utökat producentansvar som har införts i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv (avfallsdirektivet) i de delar som rör förpackningar och krav i Europaparlamentets och rådets direktiv 94/62/EG av den 20 december 1994 om förpackningar och förpackningsavfall (förpackningsdirektivet). Det innebär arbete med förberedelser för genomförandet av en ny förpackningsförordning, inklusive nödvändiga föreskrifter och vägledning. Myndigheten ska inför framtagandet av planen ha dialog med berörda aktörer såsom producenter, kommuner, återvinningsentreprenörer och fastighetsägare. Planen ska översiktligt redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 17 juni 2022.

Naturvårdsverket ska upprätta ett register för att genomföra de nya kraven för registerföring och rapportering enligt rådets direktiv 86/278/EEG av den 12 juni 1986 om skyddet för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket (slamdirektivet) som gäller fr.o.m. den 1 januari 2022. Registret ska innehålla de uppgifter som enligt artikel 10 i slamdirektivet ska presenteras med hjälp av rumsliga datatjänster. Naturvårdsverket ska vidare se över behovet av att vidta andra nödvändiga åtgärder med anledning av kraven gällande registerföring och rapportering enligt direktivet. Om Naturvårdsverket bedömer att förordningsändringar är nödvändiga med anledning av uppdraget ska förslag på sådana ändringar redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 31 mars 2022. I fråga om att samla in information som finns hos lantbrukare ska Naturvårdsverket samråda med Statens jordbruksverk. Naturvårdsverket ska redovisa hur myndigheten har säkerställt genomförandet av de nya kraven enligt direktivet till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 30 november 2022.

Naturvårdsverket ska inför kommande internationella förhandlingsmöten om en global överenskommelse för plast ta fram underlag för att främja framtagandet av globala standarder för cirkulära och giftfria plastprodukter. Naturvårdsverket ska inför detta ta stöd av Svenska institutet för standarder, och vid behov designhögskolor och tekniska universitet. Naturvårdsverket ska också inhämta synpunkter från näringslivet på lämpligt sätt. Uppdragets resultat ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 1 november 2023.

Naturvårdsverket ska utreda hur miljöövervakningen, inklusive den hälsorelaterade miljöövervakningen, kan utvecklas på ett kostnadseffektivt sätt genom mätningar och modellering för att omfatta kartläggning av mikroplaster. Naturvårdsverket ska redovisa lämpliga metoder och kostnader för att över tid kunna få en bild och följa spridning och exponering för mikroplaster i Sverige. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast 1 februari 2024.

Naturvårdsverket ska arbeta för att främja omställningen av plast i en cirkulär ekonomi och för att kunna nå målet om att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland. För att göra detta ska Naturvårdsverket:

• kartlägga plastflöden i Sverige och analysera och föreslå hur myndigheten på ett långsiktigt och kostnadseffektivt sätt kontinuerligt kan följa plastflöden i omställningen till en cirkulär ekonomi. Metoden ska också kunna användas för att på sikt följa andra prioriterade strömmar. Denna del av uppdraget ska redovisas senast 16 december 2022.
• analysera och kartlägga vilka typer av plaster som lämpar sig för olika typer av användningar för att uppnå cirkulära flöden och minska klimatpåverkan från plaster exempelvis att redan i designskedet fastställa när fossil plast kan ersättas med biobaserade plaster, återanvändbara material, återvunnen plast, plast med lång livslängd eller andra material, samt vilken plast som är lämpligast för olika användningsområden.
• undersöka vilka avfallsströmmar av plast som inte omfattas av utsorteringskrav idag som är lämpliga att ställa högre utsorteringskrav på för att öka möjligheten att använda avfallet som resurs i en cirkulär och fossilfri ekonomi.
• analysera och föreslå ytterligare styrmedel som behövs för att rätt plast används på rätt plats i en cirkulär och fossilfri ekonomi.

Naturvårdsverket ska slutredovisa uppdraget till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 15 mars 2024. Myndigheten ska redovisa författningsförslag där det finns behov.

Naturvårdsverket ska redovisa medelsanvändning och resultat för naturvård och biologisk mångfald avseende arbetet med skydd av och åtgärder för värdefull natur, statistik om naturreservatsärenden och sysselsättningseffekter samt arbetet med genomförandeplanen för nationalparker. Redovisningen ska vara möjlig att jämföra med tidigare års redovisningar och lämnas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 31 mars 2022.

Naturvårdsverket ska redovisa statistik om kommunernas och länsstyrelsernas beslut i ärenden om upphävande av och dispens från strandskyddet, nekad dispens från eller upphävande av strandskyddet samt tillsynsbeslut i strandskyddsärenden. Av redovisningen ska det framgå hur många upphävanden och dispenser samt tillsynsbeslut som länsstyrelserna och kommunerna har beslutat om under 2021, fördelat på kommuner och olika typer av kommuner. Statistiken ska visa vilket ändamål upphävandet haft eller för vilken åtgärd dispensen getts och vilket särskilt skäl som ligger till grund för beslutet samt om beslutet avser en nyetablering. För tillsynsbeslut ska ändamålet med beslutet anges. Statistiken ska även visa kommunala beslut om dispens eller upphävande som överklagats eller som en länsstyrelse beslutat att överpröva enligt 19 kap. 3 b § miljöbalken, samt kommuners och länsstyrelsers tillsynsbeslut som överklagats.

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 30 april 2022.

Naturvårdsverket ska sammanställa och redovisa finansiella medel för biologisk mångfald under 2021som använts av myndigheter. Redovisningen ska utgöra underlag till Sveriges rapportering om resursmobilisering och utformas i enlighet med FN:s konvention om biologisk mångfald (CBD), (COP beslut XII/3). Naturvårdsverket ska genomföra arbetet med stöd av Havs- och vattenmyndigheten, Statens Statens jordbruksverk och Skogsstyrelsen. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 30 juni 2022.

Naturvårdsverket ska ta fram ett förslag till nationell strategi och handlingsplan kopplat till CBD, med utgångspunkt i det globala ramverk till 2030 som förväntas beslutas på CBD, COP15. Arbetet ska ske tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten, Skogsstyrelsen, Statens energimyndighet, Trafikverket, Sametinget och Boverket och i dialog med intressenter. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 1 maj 2023.

Naturvårdsverket ska utveckla arbetet med landets vandringsleder och fjälleder. I uppdraget ingår att när staten är huvudman, knyta ihop vandringsleder, utveckla vandringsleder i skyddade områden och i skyddade fjällnära skogar, fortsätta upprustningen av det statliga ledsystemet i fjällen samt i den mån det är möjligt förlänga Kungsleden genom fjällregionen. Utöver det ska Naturvårdsverket utveckla samordningen om vandringsleder i landet tillsammans med andra huvudmän. Naturvårdsverket ska redovisa hur de planerar att genomföra uppdraget till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 30 september 2022.

Naturvårdsverket ska utifrån genomförd kunskapssammanställning och utifrån svenska förhållanden utveckla en standardiserad metod för att inventera skador i gröda orsakade av vildsvin. Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 15 oktober 2024.

Naturvårdsverket ska genomföra en förstudie som syftar till att se över förutsättningar för att utveckla en myndighetsgemensam vägledning för miljötillståndsprövningen och miljöbedömningsprocessen i syfte att möjliggöra en mer enhetlig prövningsprocess nationellt, öka effektiviteten i prövningen samt öka kunskapen och förutsägbarheten avseende processens olika steg. Uppdraget ska genomföras i samråd med Domstolsverket och länsstyrelsen och efter samverkan med övriga myndigheter som berörs. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 30 juni 2022.

Naturvårdsverket ska utvärdera hur myndigheten arbetar med att komma in tidigt i processer i enlighet med 3 § förordningen (2012:989)
med instruktion för Naturvårdsverket och utveckla effektiva och förutsägbara metoder och samverkansformer för genomförandet av myndighetens uppgift enligt 3 §. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast 31 januari 2023.

Naturvårdsverket ska ompröva de riksintressen för naturvården som länsstyrelserna har identifierat som områden av riksintressen med brister avseende aktualitet eller utbredning (se Fi2021/02423). Myndigheten ska i genomförandet av uppdraget samråda med länsstyrelserna och Boverket. Regeringskansliet (Finansdepartementet) ska hållas informerat om hur arbetet fortlöper. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Finansdepartementet) senast den 31 januari 2023.

Naturvårdsverket ska bidra i genomförandet av regionalfondsprogrammen under programperioden 2021–2027. Myndigheten ska, vid behov, även bistå Tillväxtverket i urval av territoriella strategier kopplat till hållbar urban utveckling. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 24 februari 2028.

Naturvårdsverket ska bistå regeringen i förberedelser och genomförande av högnivåmötet Stockholm+50, som äger rum 2022. Arbetet med att ta fram underlag ska ske i dialog med andra berörda myndigheter. Arbetet ska utformas efter dialog med Regeringskansliet (Miljödepartementet).

Naturvårdsverket ska redovisa en analys av miljöeffekterna av elektrifieringen av transporter. Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 1 mars 2023. 

Naturvårdsverket ska sammanställa den redovisning avseende uppdrag om minskade utsläpp från tjänsteresor som lämnas av myndigheter vilka inte är miljöledningsmyndigheter. Uppdraget ska rapporteras till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast 31 december 2023.

Regeringen uppdrar åt Naturvårdsverket att förhandla och ingå överenskommelse med Europeiska kommissionen så som avtalstecknare (beneficiary) i EU:s Horisont Europa partnerskapsprogram Partnership for the Assessment of Risk from Chemicals (PARC).

I enlighet med propositionen om stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund (prop. 2021/22:58) ska Naturvårdsverket i nära dialog med Skogsstyrelsen utforma riktlinjer för en enhetlig, effektiv och standardiserad tillämpning av naturvårdsavtal som löper under en områdesskyddsprocess, s.k. väntansavtal, där särskild hänsyn tas till markägarens situation. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 15 juni 2023.

I enlighet med propositionen om stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund (prop. 2021/22:58) ska Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen tillsammans utreda och lämna förslag på ändringar av den formella skyddsformen biotopskyddsområden i syfte att göra den mer flexibel, ändamålsenlig och attraktiv, bland annat huruvida det ska vara möjligt att erbjuda markägare tidsbegränsade biotopskyddsområden som ett alternativ till ordinarie biotopskydd eller andra skyddsformer. I uppdraget ingår även att, i enlighet med propositionen om tydligare bestämmelser om ersättning vid avslag på ansökningar om tillstånd till avverkning i fjällnära skog (prop. 2021/22:207), utreda mer flexibla skydds- och ersättningsformer särskilt anpassade för det fjällnära området som kan vara attraktiva för markägare, som exempelvis större biotopskyddsområden eller avtal för, anpassat brukande. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 15 juni 2023.

I enlighet med propositionen om stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund (prop. 2021/22:58) ska Naturvårdsverket tillsammans med Skogsstyrelsen och i nära dialog med länsstyrelserna, och efter inhämtande av synpunkter från relevanta organisationer, utreda möjliga åtgärder och vid behov föreslå regelförändringar för att åstadkomma eftersträvad balans mellan klövviltstammar och fodertillgång och därmed minska skadenivåerna på skog. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 30 september 2023.

Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket ska tillsammans utveckla och förbättra förutsättningarna för hyggesfritt skogsbruk samt sammanställa
kunskap om dessa metoder baserat på vetenskap och praktisk erfarenhet i dialog med berörda intressenter. Myndigheterna ska också sammanställa kunskap om innovationsarbete och affärsmodeller med avseende på hyggesfritt skogsbruk och kontinuitetsskogsbruk. Myndigheterna bör vid behov föreslå författningsändringar och analysera statsstödsregler. Myndigheterna bör föreslå mål som visar riktning och ambitionsnivå för det nationella arbetet. Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket ska också föreslå en definition av naturnära skogsbruk,
samt följa hur definitionen tas fram inom EU. Vid genomförande av uppdraget ska myndigheterna på lämpligt sätt tillvarata de kunskaper och den erfarenhet som finns hos Sveriges lantbruksuniversitet. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 15 december 2023.

Anslagsposten ska användas för bidrag till föreningen Svenskt Friluftsliv, att fördela i enlighet med förordningen (2010:2008) om statsbidrag till friluftsorganisationer samt för föreningens kostnader för att fördela medlen i enlighet med förordningen.

Anslagsposten får användas för Naturvårdsverkets förvaltningskostnader.

Anslagsposten får användas till kostnader för kanslistöd m.m. till Miljömålsrådet.

Högst 5 000 000 kronor får användas för bidrag till sådant av andra organiserat bedrivet utvecklingsarbete som främjar de verksamheter Naturvårdsverket ansvarar för.

Högst 200 000 kronor får användas till kostnader för deltagande i sekretariatsfunktionen i nätverket European Network of the Heads of Environment Protection Agencies, NEPA.

Högst 9 000 000 kronor får, efter rekvisition av Högskolan i Borås, användas för sista året för uppdraget om att etablera en plattform för hållbart mode och hållbara textilier (M2018/01095). Av dessa ska 1 000 000 kronor användas för att göra en särskild insats gentemot berörda högskolor och universitet kring design av textil för att möjliggöra reparation, återanvändning, återvinning och minskad spridning av mikroplast.

Minst 25 000 000 kronor ska användas för att stärka myndighetens arbete nationellt, inom EU och internationellt för att en mer cirkulär plastanvändning samt för att minska plaster, inklusive mikro- och nanoplaster, i hav och natur. Insatser ska omfatta hela livscykeln för plast, t.ex. hållbar design, standardisering, återanvändning, alternativa material, återvinning och minskat läckage av plast. Av medlen får högst 5 000 000 kronor användas för myndighetens arbete med nationell plastsamordning. Naturvårdsverket får även betala ut bidrag till andra inom detta område. Naturvårdsverket får betala ut högst 1 500 000 kronor till SMHI efter rekvisition för budgetåret 2022 för genomförande uppdrag om Analys av spridning av mikroplast från källa till hav mikroplast (M2021/02392).

Högst 10 000 000 kronor får betalas ut som bidrag till Håll Sverige Rent för att genomföra insatser för att öka kunskap och medvetenhet om nedskräpning samt genomföra konkreta insatser för att minska nedskräpningen i Sverige.

Högst 1 500 000 kronor ska betalas ut till Livsmedelsverket efter rekvisition för budgetåret 2022 för genomförande av uppdrag om att ta fram vägledning och riktlinjer för verksamheter gällande återanvändbara muggar och matlådor (M2021/02087).

Minst 5 000 000 kronor ska användas för att stärka myndighetens arbete mot illegal avfallshantering.

Anslagsposten får användas för övervakning av miljötillstånd och miljöpåverkan i den yttre miljön, samt dessa faktorers påverkan på människors hälsa, för miljömålsuppföljning, utvecklingsarbete och internationell rapportering.

Anslagsposten får även användas för miljöövervakningsinsatser inom ramen för partnerskapsprogrammet ”Partnership for the Assessment of Risk from Chemicals” (PARC) inom EU:s ramprogram för forskning och innovation Horisont Europa.

Högst 20 000 000 kronor får användas för en särskild satsning på övervakning av vilda pollinatörer.

Högst 5 000 000 kronor får användas av berörda myndigheter för att genomföra uppdraget om kunskap om PFAS i livsmedel och miljö.

Högst 1 000 000 kronor får användas för delfinansiering av Klimatpolitiska rådets verktyg Panorama.

Anslagsposten får användas till kostnader för Delegationen för cirkulär ekonomi.

Anslagsposten får användas för övervakning av miljötillstånd i den yttre miljön och därtill hörande arbete med data- och informationshantering och utformning av övervakningsprogram samt för viss EU och internationell rapportering och till miljömålsuppföljning.

Anslagsposten får användas till myndighetsuppdrag för klimatpolitisk handlingsplan. Medlen utbetalas efter rekvisition ställd till Naturvårdsverket senast den 15 december 2022. Medel som inte har använts ska återbetalas till Naturvårdsverket senast den 1 mars 2023.

• Tillväxtanalys får rekvirera 2 000 000 kronor för genomförandet av uppdraget att ta fram underlag om näringslivets klimatomställning (N2021/01037).
• Trafikanalys får rekvirera 2 000 000 kronor för genomförandet av uppdraget att ta fram underlag om transportsektorns klimatomställning (I2021/01006).
• Länsstyrelsen i Uppsala län får rekvirera 2 000 000 kronor för genomförandet av uppdraget att ta fram underlag om den lokala och regionala klimatomställningen (M2021/00669).
• Skogsstyrelsen får rekvirera 500 000 kronor för att bistå Tillväxtanalys med uppdrag (N2021/01037).
• Statens jordbruksverk får rekvirera 500 000 kronor för att bistå Tillväxtanalys med uppdrag (N2021/01037).
• Boverket får rekvirera 500 000 kronor för att bistå Länsstyrelsen i Uppsala län med uppdrag (M2021/00669).
• Statens energimyndighet får rekvirera 1 000 000 kronor för att bistå Länsstyrelsen i Uppsala län i genomförandet av uppdrag (M2021/00669) och för att bistå Tillväxtanalys i genomförandet av uppdraget (N2021/01037).
• Trafikverket får rekvirera 1 000 000 kronor att bistå Länsstyrelsen i Uppsala i genomförandet av uppdrag (M2021/00669) och för att bistå Trafikanalys i genomförandet av uppdrag (I2021/01006).
• Transportstyrelsen får rekvirera 2 000 000 kronor för genomförandet av uppdraget att analysera förutsättningarna för att utveckla registerföringen av arbetsmaskiner (M2021/00358).

Resterande medel får användas först efter beslut av regeringen.

Anslagsposten ska användas för bidrag till verksamheten vid Swedish Water House (SWH). Havs- och vattenmyndigheten ska betala ut bidraget till stiftelsen Stockholm International Water Institute (SIWI). Bidraget ska användas till att generera och förmedla kunskap och erfarenheter om internationella vattenfrågor, framför allt inom området integrerad vattenförvaltning.

Anslagsposten ska användas för bidrag till ideella miljöorganisationers arbete som bidrar till att uppfylla de nationella miljökvalitetsmål som riksdagen har beslutat om. Naturvårdsverket beslutar om fördelningen av medlen. Bidrag ges som organisationsbidrag.

5 000 000 kronor ska betalas ut som bidrag till organisationen Håll Sverige Rent för arbete med att generera och förmedla kunskap och erfarenheter som bidrar till minskad nedskräpning.

5 000 000 kronor ska betalas ut som bidrag till organisationen Luftförorenings- och klimatsekretariatet (AirClim) för dess arbete med att skapa och förmedla kunskap i syfte att minska utsläppen av luftföroreningar, inklusive växthusgaser.

Strålsäkerhetsmyndigheten får använda anslagsposten för att betala ut bidrag till ideella miljöorganisationer för deltagande och arbete med nationella och internationella frågor avseende använt kärnbränsle och annat radioaktivt avfall.

Anslagsposten får användas för övervakning av miljötillstånd och miljöpåverkan i den yttre miljön, samt dessa faktorers påverkan på människors hälsa, för miljömålsuppföljning, utvecklingsarbete och internationell rapportering

1. Anslagsposten disponeras av Länsstyrelsen i Örebro län och ska fördelas ut till samtliga länsstyrelser. Länsstyrelsen i Örebro län ska redovisa anslagspostens användning till Naturvårdsverket.
2. Anslagsposten får användas för kostnader vid länsstyrelserna för arbete och åtgärder som avser friluftsliv,

   regionala handlingsplaner för grön infrastruktur, invasiva främmande arter, pollinatörer,  våtmarker och samordning av åtgärder för värdefull natur. Medlen ska fördelas enligt beslutad fördelningsnyckel.

3. Högst 9 000 000 kronor får användas för kostnader som avser en särskild satsning på naturnära jobb riktade mot unga.

1. Anslagsposten får användas för kostnader samt visst arbete vid länsstyrelserna som avser skötsel, fastighetsförvaltning, byggnadsinvesteringar, samt uppföljning och övervakning av nationalparker, naturreservat, områden som ingår i eller föreslås ingå i nätverket Natura 2000, andra områden med områdesskydd, Kungliga nationalstadsparken, världsarv och Ramsarområden. En särskild satsning ska göras på skötsel av naturreservat med högst 100 000 000 kronor. Anslagsposten får även användas för kostnader för arbete med biosfärområden inklusive bidrag till kommuner och Stockholms universitet.
2. Anslagsposten får användas för kostnader som avser arbete med artbevarande, artskydd, grön infrastruktur, inklusive regionala handlingsplaner, vilt- och rovdjursförvaltning, strategin för svensk viltförvaltning, rovdjursinformation inklusive bidrag till Rovdjurscentrum Sverige, inventering och kunskapsstöd vad gäller arter och naturtyper samt annan övervakning. Anslagsposten får även användas för visst arbete vid länsstyrelserna och för arbete vid Sveriges lantbruksuniversitet, bl.a. Artdatabanken inklusive Artportalen, samt för visst arbete med rovdjursinventeringar hos berörda samebyar. Anslagsposten får även användas för bidrag till de länsstyrelser, kommuner och stiftelser som är huvudmän för naturum och för verksamhet i naturum.
3. Anslagsposten får användas för arbetet med att förebygga och förhindra introduktion och spridning av invasiva främmande arter.

4. Anslagsposten får användas för kostnader samt visst arbete vid länsstyrelserna som avser friluftsliv, inklusive att samordna och leda arbetet med att förverkliga regeringens friluftslivspolitik samt kommunikation och utbildning inom naturvårdsområdet. Anslagsposten får även användas för bidrag till ideella organisationer som arbetar med att sprida information om rättigheter och skyldigheter som följer av allemansrätten. 

5. Anslagsposten får användas för kostnader för det statliga ledsystemet i fjällen samt för andra vandringsleder där staten är huvudman, där en särskild satsning ska göras på högst 70 000 000 kronor. Därutöver kan medlen även användas för bidrag till organisationer som förvaltar och utvecklar vandringsleder för vilka staten inte är huvudman. Vidare får anslagsposten användas för etablering och drift av ett lavinprognosprogram för den svenska fjällkedjan, verksamhet inom ramen för Fjällsäkerhetsrådet och Nationella snöskoterrådet samt för samebyarnas arbete att ta fram och genomföra terrängkörningsplaner. Anslagsposten får även användas för visst arbete vid länsstyrelserna avseende samma ändamål. Anslagsposten får även användas för bidrag till lokala fjällsäkerhetskommittéer för fjällsäkerhetsarbete.
6. Anslagsposten får användas för statsbidrag till naturvårdsprojekt enligt  1 § 1–6 förordningen (2003:598) om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt. Anslagsposten får även användas för visst arbete vid länsstyrelserna och Naturvårdsverket avseende samma ändamål. Högst 31 000 000 kronor får användas som en särskild satsning för att förstärka förutsättningar för vilda pollinatörer.  Anslagsposten får även användas för bidrag till länsstyrelserna för att förstärka förutsättningar för vilda pollinatörer. 
7. Högst 250 000 000 kronor får användas för statsbidrag till naturvårdsprojekt för att restaurera och anlägga våtmarker, inklusive förberedelsearbete, enligt 1 § 7 och 8 förordningen (2003:598) om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt eller som bidrag till länsstyrelserna för att restaurera och anlägga våtmarker. Skogsstyrelsen får från anslagsposten rekvirera högst 70 000 000 kronor för genomförande av uppdrag att genomföra åtgärder för att återväta utdikade våtmarker i skog. Vidare får högst 5 000 000 kronor användas för bidrag till Skogsstyrelsen för rådgivningen till skogsägare vad gäller att återväta tidigare dikade eller torrlagda våtmarker. Anslagsposten får även användas för visst arbete vid länsstyrelserna, Naturvårdsverket, Sveriges geologiska undersökning (SGU) och SMHI för arbete med våtmarker enligt förordningen (2003:598).  
8. Anslagsposten får användas för bidrag till Statens veterinärmedicinska anstalt för eventuella akuta åtgärder – utförda efter samråd med Naturvårdsverket – i arbetet med att följa och analysera utvecklingen av sjukdomstillstånd hos vilda djurpopulationer.
9. Anslagsposten får användas för bidrag till Centrum för biologisk mångfald för arbete som avser lokal och traditionell kunskap. Till Sametinget får utbetalas 1 000 000 kronor för uppdraget som fokalpunkt för traditionell kunskap enligt konventionen för biologisk mångfald (CBD).
10. Anslagsposten får användas för bidrag till föreningen Laponiatjuottjudus för förvaltningen av världsarvet Laponia enligt Laponiaförordningen (2011:840) och för bidrag till Stiftelsen Tyrestaskogen för förvaltning av Tyresta nationalpark enligt nationalparksförordningen (1987:938).
11. Anslagsposten får användas för arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter, särskilt insatser för att genomföra programmen. Anslagsposten får även användas för visst arbete vid länsstyrelserna avseende samma ändamål. Anslagsposten får även användas för bidrag till de organisationer som bidrar till att genomföra programmen.
12. Intäkter från fastighetsuthyrning, arrenden, naturvårdsskötsel m.m. får användas i verksamheten inom ramen för anslagets ändamål.

13. Anslagsposten får användas för bidrag till länsstyrelser, kommuner och Statens veterinärmedicinska anstalt för att finansiera åtgärder för begränsning av massförekomst av översvämningsmyggor.

14. Anslagsposten får även användas för utgifter för medlemsavgifter och stöd till internationella organisationer som främjar arbetet med biologisk mångfald. Anslagsposten får även användas för bidrag till utländska myndigheter eller organisationer som genomför arbete som gagnar det svenska arbetet med biologisk mångfald, rovdjur eller fjällsäkerhet.

15. Högst 40 000 000 kronor av anslagsposten får användas för åtgärder inom naturvård, biologisk mångfald och friluftsliv som skapar gröna jobb.

16. Av anslagsposten får högst 5 000 000 kronor användas för  regeringsuppdrag om att göra en fördjupad bedömning av vissa områdens betydelse för bevarandet av fåglar enligt fågeldirektivet (dnr M2021/01160).

1. Anslagsposten får användas för bidrag enligt förordningen (2004:100) om statsbidrag för avhjälpande av föroreningsskador och statsstöd enligt förordningen (2022:98) om statligt stöd till åtgärder för efterbehandling av föroreningsskador. Naturvårdsverket ska bevaka och informera om antal ärenden som uppstår där förordningarna inte kan tillämpas vad gäller områden som är högst prioriterade. 
2. Anslagsposten får användas för bidrag till att åtgärda föroreningsskador enligt 10 kap. miljöbalken som är särskilt angelägna från risksynpunkt i de fall  ovan förordningar inte är tillämpliga.

3. Anslagsposten får användas för att finansiera inventeringar, undersökningar och juridiska bedömningar eller andra utredningar som krävs som underlag för att genomföra åtgärder, för kunskapsuppbyggnad och kunskapsöverföring samt för framtagande av underlag för prioriteringar av framtida avhjälpande - och återställningsinsatser i landet. Anslagsposten får också användas för stärkt arbete med kapacitetshöjning av teknikutvecklingen samt stärkt arbete med kunskapshöjande insatser inom efterbehandling av förorenade områden inkl. sediment.

4. Högst 10 000 000 kronor får användas för att genomföra uppdraget om Bättre kunskap för hantering av förorenade sediment (dnr M2019/01427/Ke).

5. Anslagsposten får användas för arbete med utrednings- och åtgärdskostnader som återkrävs av ansvariga enligt miljöbalken eller äldre lagstiftning samt för kostnader hos kommun eller myndighet för att i samband med undersökning, utredning eller åtgärd av förorenade områden driva sådana mål som avses i 21 kap. 1 § första stycket 4, 6, 7 och 9 miljöbalken.
6. Anslagsposten får användas enligt förordningen (2021:823) om bidrag till kommuner för att flytta fordonsvrak som skrotas, samt för myndighetens kostnader med att hantera bidraget.
7. Anslagsposten får också användas för utgifter för att förebygga och förhindra stora saneringskostnader och risker med PFAS.

-Högst 20 000 000 kronor får användas för att genomföra åtgärder av SGU på statligt förorenade områden som förorenats av PFAS som en del i uppdraget till SGI om Kunskap och teknikutveckling PFAS (dnr M2021/02281).

- Högst 3 000 000 kronor får användas som bidrag till andra berörda myndigheters och aktörers deltagande för att genomföra uppdraget om PFAS-förorenade områden.

-Högst 8 000 000 kronor får betalas ut som bidrag till Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap (MSB) för att genomföra uppdrag om insamling och destruktion av PFAS-släckskum på räddningstjänsterna (Ju2021/04162). Högst 1 000 000 kronor ska utbetalas till MSB för stärkta vägledningsinsatser för hantering av släckvatten och skumvätskor.

Anslagsposten får användas för omhändertagande av herrelösa strålkällor och visst historiskt radioaktivt avfall från icke kärnteknisk verksamhet.

Anslagsposten får användas för att inventera samt, i enlighet med den gällande prioritetsordningen, genomföra ansvarsutredningar, nödvändiga undersökningar, åtgärder och efterföljande miljökontroll på områden där staten har ett visst ansvar för avhjälpande och där ingen annan myndighet kan svara för avhjälpande.

Avsättningar för sanering och återställning av förorenade områden ska redovisas mot anslag det budgetår som utgifterna hänför sig till.

Högst 15 000 000 kronor får användas för teknikutvecklingsprogrammet Tuffo (Teknikutveckling och forskning inom förorenade områden) av dessa får högst 1 500 000 kronor användas för visst arbete vid Statens geotekniska institut (SGI).

Anslagsposten får också användas av SGI för tillämpad forskning och en effektiv spridning av kunskapsresultat med särskilt fokus på forsknings- och utvecklingsprojekt som rör undersökning, utredning och åtgärder av PFAS-förorenade områden samt förorenade sediment och fibersediment. 5 000 000 kronor får särskilt användas för genomförande av uppdrag om kunskap och teknikutveckling PFAS (M2021/02281).

Anslagsposten får användas för arbete vid länsstyrelserna med tillsyn och tillsynsvägledning över förorenade områden i syfte att öka inslaget av privatfinansierade efterbehandlingsåtgärder så att det framtida behovet av bidragsfinansiering minskar. Högst 25 000 000 kronor får användas för visst arbete vid länsstyrelserna med bidragshantering. Anslagsposten disponeras av Länsstyrelsen i Örebro län för fördelning till samtliga länsstyrelser. 

Anslagsposten får användas för att finansiera de undersökningar och utredningar som krävs för att genomföra saneringsåtgärder, sanering av enskilda vrak som är särskilt angelägna från risksynpunkt och myndighetens egna arbete med detta.

Anslagsposten får även användas till kostnader för avhjälpande som uppkommit med anledning av att en tillsynsmyndighet har begärt verkställighet enligt 26 kap. 17 § miljöbalken eller beslutat om rättelse enligt 26 kap. 18 § miljöbalken.

Högst 20 000 000 kronor får användas för att genomföra uppdrag om Insamling och återvinning fiskeredskap och fritidsbåtar (M2021/02392).

1. Anslagsposten får användas för att finansiera forskning till stöd för Naturvårdsverkets och Havs- och vattenmyndighetens arbete med miljökvalitetsmålen, genomförande av det klimatpolitiska ramverket, miljöbalken och underlag för internationellt förhandlingsarbete.
2. Naturvårdsverket ska besluta hur medlen till miljöforskning ska fördelas. Medlen ska fördelas så att jämställdhet mellan kvinnor och män beaktas.
3. Verksamheten får omfatta forskningsbidrag, uppdragsforskning, beredningsarbete, kunskapsöverföring från forskning, kunskapssammanställningar och utredningar med anknytning till forskningen. Medlen får även omfatta finansiering av forskare i de internationella samarbeten Naturvårdsverket är involverad i samt medfinansiering av forskningsinsatser under EU:s ramprogram för forskning Horisont Europa.
4. 17 000 000 kronor ska användas för bidrag till Stiftelsen Institutet för vatten- och luftvårdsforskning (SIVL). Medlen till stiftelsen ska användas till utgifter för statens andel av den forskning som bedrivs samfinansierat med näringslivet samt får även användas för nationell finansiering av EU-projekt. Beslut om finansiering fattas av SIVL när en överenskommelse har träffats med näringslivet om samfinansierad forskning och utvecklingsverksamhet vid IVL Svenska Miljöinstitutet AB. SIVL ska lämna en redovisning till Naturvårdsverket hur medlen har använts.
5. Anslagsposten får användas för svenska forskares deltagande i den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (IPBES). Naturvårdsverket ska även betala ut minst 1 500 000 kronor till IPBES avseende Sveriges bidrag till dess verksamhet.
6. Anslagsposten får användas för IT-baserad administration av forskningsansökningar.
7. Högst 5 000 000 kronor får användas för särskilda insatser med anledning av det globala högnivåmötet Stockholm+50, varav 700 000 kronor ska betalas ut till Stockholm Resilience Center, 905 000 kronor till International Institute for Sustainable Development, 650 000 kronor till Chatham House, 1 250 000 kronor ska betalas ut till SEI för detta ändamål och övriga medel  får användas först efter beslut av regeringen.

8. Högst 1 500 000  kronor får användas för särskilda insatser inom ramen för Horisont Europa partnerskapsprogram ”Partnership for the Assessment of Risk from Chemicals” (PARC).

9. 3 000 000 kronor ska betalas ut till Formas för arbete med en internationell utvärdering av svensk ålförvaltning. 

Anslagsposten får användas för kostnader för myndigheters bilaterala miljö- och klimatsamarbete med länder med stor påverkan på den globala miljön eller som är av strategisk betydelse i det globala miljö- och klimatsamarbetet. 5 000 000 kronor får särskilt användas för stärkt bilateralt miljösamarbete inom området kemikalier och avfall. Anslagsposten får även användas för genomförande av aktiviteter som drivs inom ramen för Östersjöstaternas råd (CBSS), Barents Euro-Arktiska råd och Arktiska rådet, inklusive för bidrag till Internationella Barentssekretariatets arbete och till Project Support Instrument (PSI) inom ramen för Arktiska rådet. Naturvårdsverket beslutar om fördelning av medel efter samråd med berörda myndigheter. Anslagsposten får användas för bidrag till aktörer som bedriver verksamhet inom ramen för de bilaterala miljö- och klimatsamarbeten som myndigheterna ansvarar för. Medlen utbetalas i svenska kronor.

Högst 2 400 000 kronor får användas som bidrag till Stockholm Environment Institute för genomförande av den ledarskapsgrupp för industriomställning som Sverige lanserade vid FN:s klimattoppmöte i New York i september 2019.

Minst 2 000 000 kronor ska användas för insatser inom Barents Euro-Arktiska råd, Östersjöstaternas råd och Arktiska rådet.

Högst 1 500 000 kronor får användas för insatser och bidrag till China Council for International Cooperation on Environment and Development (CCICED).

Högst 5 000 000 kronor får användas för samarbete och stöd till Ukraina som strategiskt viktigt land för miljösamarbetet genom att bidra till god strålsäkerhet. Anslagsposten får användas till administration och samordning.

1. Anslagsposten får användas för ersättningar enligt 31 kap. miljöbalken inom Naturvårdsverkets ansvarsområde.
2. Anslagsposten får användas för kostnader som avser förvärv och avtalslösningar för statens räkning av värdefulla naturområden, särskilt skogar och marina områden. 
3. Anslagsposten får användas för statsbidrag till kommuner och kommunala stiftelser för skydd av värdefulla naturområden.
4. Anslagsposten får användas för kostnader som avser värdering, förhandling och förrättning efter prövning i varje enskilt fall i samband med skydd av värdefulla naturområden enligt miljöbalken, kostnader för arbete, utredningar och inventeringar som ger underlag för detta skydd, förslag till utpekande till nätverket Natura 2000 (inklusive arbete med bevarandeplaner) samt sådana övriga kostnader och kostnader för visst arbete vid länsstyrelserna som hör samman med skydd av värdefulla naturområden. 
5. Högst 35 000 000 får användas för genomförande av ett program med ersättningsmarker från Sveaskog.

Anslagsposten för användas för att genomföra programmen för skydd av tätortsnära natur, länsstyrelsernas kostnader för områdesskydd samt för en tillfällig insats för att slutföra ärenden och fatta beslut om naturreservat i syfte att minska länsstyrelsernas ärendebalanser vad avser skydd av värdefulla naturområden, särskilt för de ärenden där markersättningen är helt löst.

För anslagsposten gäller de villkor som anges i punkterna 1 och 2 för anslagspost 1. Införandet av anslagspost 3 innebär att utgifter redovisade mot anslagspost 1 i stället ska redovisas mot denna anslagspost upp till den tilldelade nivån. Redovisningen syftar till att särskilja användning av medel hänförlig till EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF).

Medlen på anslagsposten ska användas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU)  2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF).

Rapporteringskrav för medlens användning utöver vad som anges i regleringsbrevet framgår av regeringsbeslut med uppdrag till Naturvårdsverket den 30 september 2021.

Anslagsposten får användas för utbetalning av stöd till klimatinvesteringar enligt förordningar som regeringen beslutat.

För anslagsposten gäller de vilkor som anges för anslagspost 1. Införandet av anslagspost 2 innebär att utgifter redovisade mot anslagspost 1 i stället ska redovisas mot denna anslagspost upp till den tilldelade nivån. Redovisningen syftar till att särskilja användning av medel hänförlig till EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF).

Medlen på anslagsposten ska användas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU)  2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF).

Rapporteringskrav för medlens användning utöver vad som anges i regleringsbrevet framgår av regeringsbeslut med uppdrag till Naturvårdsverket den 30 september 2021.

1. Anslagsposten får användas för utgifter i samband med administration av klimatinvesteringsstödet och stöden för installation av laddningspunkter till elfordon.
2. Anslagsposten får användas för arbete med information, uppföljning och utvärdering av stöd till klimatinvesteringar och stöden för installation av laddningspunkter till elfordon. Anslagsposten får användas av Naturvårdsverket och andra myndigheter som bidrar till arbetet.

1. Anslagsposten får användas för samordning och stöd till länsstyrelsernas arbete med klimatinvesteringar i länen och dess kommuner. Anslagsposten disponeras av Länsstyrelsen i Örebro län för fördelning till samtliga länsstyrelser.
2. Anslagsposten får användas för utgifter för arbete med klimatinvesteringsstödet och yttranden om ansökningar, samverkan och dialog med aktörer i länet för att stimulera till effektiva åtgärder och synergieffekter mellan olika projekt. Anslagsposten får också användas till information om och uppföljning av stödet samt till regional samordning av arbetet, och till information om stöden för installation av laddningspunkter till elfordon.

Anslagsposten får användas för utgifter för samordning av stöd till laddinfrastruktur.

Villkor

Beställningsbemyndigandet för ap. 1 Skydd av värdefull natur - till NV omfattar ingångna och nya åtaganden för ap. 1 Skydd av värdefull natur - till NV och ap. 3 Skydd av värdefull natur - till NV - RRF.

Beställningsbemyndigandet för ap. 1 Stöd till klimatinvesteringar omfattar ingångna och nya åtaganden för ap. 1 Stöd till klimatinvesteringar och ap. 2 Stöd till klimatinvesteringar - RRF.

Resterande medel i Batterifonden avsätts till forskning för utveckling av hållbara och kostnadseffektiva återvinningsmetoder för alla typer av batterier, fordonsenergirelaterad batteriforskning och batteriforskning för resurseffektivt nyttjande av förnybar energi. Statens energimyndighet ska fördela forskningsmedlen. Naturvårdsverket ska betala ut medel till Energimyndigheten när projekt är beviljade.

Med undantag för vad som anges i 10 § förordningen (1993:527) om förvaltning av statliga fastigheter, m.m., får Naturvårdsverket, inom ramen för sitt förvaltningsuppdrag och inom ramen för de ekonomiska resurser som myndigheten förfogar över, besluta om investeringar och förvärv när den beräknade utgiften för anskaffningen inte överstiger 20 000 000 kronor per projekt och detta är redovisat i investeringsplanen. Om den beräknade utgiften överstiger 20 000 000 kronor ska myndigheten lämna över frågan till regeringen för prövning.

1. Naturvårdsverket får, enligt 16 § förordningen (1993:527) om förvaltning av statliga fastigheter m.m., besluta om överföring av förvaltningsansvaret mellan Naturvårdsverket och andra fastighetsförvaltande myndigheter i sådana fall där berörda myndigheter är överens om överföringen och om villkoren för överföringen då marknadsvärdet inte överstiger 20 000 000 kronor.
2. Investeringar i mark, markanläggningar, byggnader och pågående projekt ska inte finansieras genom lån i Riksgäldskontoret.
3. Av 2 kap. 6 § kapitalförsörjningsförordningen (2011:210) framgår att naturmiljötillgångar ska finansieras med anslag. Dessa regler gäller för anläggningstillgångar som finansieras från anslag 1:3 Åtgärder för värdefull natur, oavsett om det är Naturvårdsverket eller annan myndighet som anskaffar tillgångarna.