Riksdagen har för budgetåret 2022 beslutat om anslag och bemyndiganden om ekonomiska åtaganden (prop. 2021/22:1 utg.omr. 21, bet. 2021/22:NU3, rskr. 2021/22:96).

Statens energimyndighet ska redovisa användningen av de medel som ska bidra till att förstärka arbetet med civilt försvar avseende energiförsörjningen med grund i regeringens proposition Totalförsvaret 2021–2025 (prop. 2020/21:30). Myndigheten ska som en del i detta arbete särskilt redovisa åtgärder som har vidtagits för att höja samhällets motståndskraft vad gäller energiförsörjning, exempelvis rörande flytande drivmedel och gas, samt beskriva effekten av dessa åtgärder.

Statens energimyndighet ska redovisa användningen av medel som tillförts myndigheten för sekonderingar av personal i länder eller i internationella organ. I redovisningen ska myndigheten beskriva hur satsningen bidrar till stärkt samarbete som leder till minskade utsläpp av växthusgaser, utveckling av policyramverk, forskning och innovation eller export- och investeringsfrämjande.

Statens energimyndighet ska redovisa hur myndigheten tillsammans eller med stöd av Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen, Boverket, Upphandlingsmyndigheten och Elsäkerhetsverket utarbetat förslag och varit pådrivande i det europeiska arbetet med utveckling av ekodesigndirektivets (Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för att fastställa krav på ekodesign för energirelaterade produkter) och energimärkningsförordningens (Europaparlamentets och rådets förordning [EU] 2017/1369 av den 4 juli 2017 om fastställande av en ram för energimärkning och om upphävande av direktiv 2010/30/EU) produktförordningar avseende resurseffektivitet, reparerbarhet och återvinningsbarhet samt hur de verkat för att frågan om krav på produkters tekniska livslängd tas upp i samband med nya produktförordningar. Myndigheten ska i arbetet verka för att öka den samhällsekonomiska effektiviteten samt även tillvarata Konsumentverkets kunskap och erfarenhet om konsumenters förutsättningar att tillgodogöra sig och använda sig av informationen.

Statens energimyndighet ska inom sitt verksamhetsområde bidra till genomförandet av Sveriges export- och investeringsstrategi.

Statens energimyndighet ska redovisa resultat från myndighetens verksamhet som bidrar till relevanta delar av genomförandet av Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling med utgångspunkt i de riksdagsbundna mål som berör myndighetens verksamhet.

Statens energimyndighet ska redovisa hur energiforskningsmedel har fördelats.

Statens energimyndighet ska mot bakgrund av vad som framgår av regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om systemet med energideklarationer (skr. 2021/22:24) redovisa aktiviteter, prestationer, resultat och effekter av det statliga stödet till den kommunala energi- och klimatrådgivningen. Resultat och effekter ska redovisas i kvalitativa och kvantitativa termer.

Statens energimyndighet ska redovisa hur medlen till solceller och energilagring har fördelats samt redovisa resultat och effekter som följer av stödet. Myndigheten ska bland annat undersöka om och på vilket sätt stödet har lett till att fler solceller har byggts.

Statens energimyndighet ska redovisa hur myndigheten har bidragit till genomförandet av den regionala utvecklingspolitiken och den sammanhållna landsbygdspolitiken. Utgångspunkter för rapporteringen ska vara regeringens skrivelse Nationell strategi för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 (skr. 2020/21:133)och regeringens proposition En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder– för ett Sverige som håller ihop (prop. 2017/18:179). Redovisningen ska ske enligt anvisningar från Tillväxtverket.

Statens energimyndighet ska ta fram underlag till den första integrerade energi- och klimatlägesrapporten som följer upp Sveriges nationella energi och klimatplan. Underlaget ska utarbetas i enlighet med artikel 17 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 av den 11 december 2018 om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 663/2009 och (EG) nr 715/2009, Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG, 98/70/EG, 2009/31/EG, 2009/73/EG, 2010/31/EU, 2012/27/EU och 2013/30/EU samt rådets direktiv 2009/119/EG och (EU) 2015/652 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013. Uppdraget ska genomföras i samarbete med Naturvårdsverket i de delar som omfattar utsläpp och upptag av växthusgaser och med Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut i de delar som omfattar anpassning till klimatförändringar. Boverket, Energimarknadsinspektionen, och Affärsverket svenska kraftnät ska bistå Statens energimyndighet i relevanta delar. Underlaget ska redovisas till Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) senast den 31 december 2022.

Statens energimyndighet ska bidra i genomförandet av regionalfondsprogrammen under programperioden 2021–2027. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 24 februari 2028.

Statens energimyndighet och Boverket ska utreda vilken roll staten ska ha i framtagandet av en metod för att fastställa vilka byggnader som är de 15 procent mest energieffektiva i enlighet med EU:s taxonomi för hållbara investeringar. Statens energimyndighet  ska redovisa uppdraget till Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet med kopia till Finansdepartementet) senast den 30 maj 2022.

Statens energimyndighet ska lämna förslag på grundtermer och justeringstermer och redovisa underlag för beräkning av avvikelser. Statens energimyndighet ska även redovisa intäkter och kostnader samt göra en bedömning av framtida balans mellan intäkter och kostnader för kontoföringsverksamhet för elcertifikat. Vid behov ska nya avgiftsnivåer föreslås. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) senast den 19 maj 2022.

Statens energimyndighet ska redovisa hur den arbetar för att ta tillvara de erfarenheter av vad pandemin inneburit i fråga om minskade utsläpp från tjänsteresor. Myndigheten ska särskilt beskriva vad den kan göra för att fortsätta utveckla arbetssätt som innebär alternativ till fysiska möten och en allt mindre miljö- och klimatpåverkan, samtidigt som verksamhetens behov, myndighetens geografiska läge och andra förutsättningar beaktas. Myndigheten ska redovisa uppföljningsbara mål för resande för 2025 i förhållande till 2019 på ett sätt som leder till mindre miljö- och klimatpåverkan. Redovisningen ska ske inom ramen för myndighetens miljöledningsarbete i enlighet med vad som gäller enligt förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter samt genom deltagande i samverkansarbetet REMM som bedrivs vid Trafikverket.

Statens energimyndighet ska analysera och föreslå hur klimatpremierna kan utformas för att också stimulera marknadsintroduktionen av elflygplan i syfte att snabba på omställningen av flygsektorn till fossilfrihet och därigenom nå målen i det klimatpolitiska ramverket. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 31 januari 2023.

Statens energimyndighet ska redovisa prognoser för 2022–2025 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes senast den

• 7 februari,
• 27 april,
• 29 juli, och
• 28 oktober. 

I nära anslutning till prognoserna den 29 juli och den 28 oktober ska Statens energimyndighet i särskild ordning och efter dialog med Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) lämna prognoser för den avgiftsbelagda verksamheten.

Statens energimyndighets pågående uppdrag redovisas i bilagan.

Statens energimyndighet ska ta fram underlag i enlighet med EU-kommissionens beslut i statsstödsärende SA.63198 om skattebefrielse för rena och höginblandade biodrivmedel. Underlaget ska redovisas till Regeringskansliet (Finansdepartementet med kopia till Infrastrukturdepartementet) senast den 28 mars 2022. Det ska i rapporten utvärderas om överkompensation förelåg för helåret 2021 samt göras en översiktlig bedömning av om överkompensation för 2022 riskerar att uppkomma utifrån relevanta påverkansfaktorer såsom råvarupriser. Rapporten ska vidare innehålla en beskrivning av utvecklingen av utbudet och efterfrågan på den svenska biodrivmedelsmarknaden.

Statens energimyndighet ska även ta fram underlag i enlighet med EU-kommissionens beslut i statsstödsärende SA.56908 om skattebefrielse av biogas använt som motorbränsle. Underlaget ska redovisas till Regeringskansliet (Finansdepartementet med kopia till Infrastrukturdepartementet) senast den 19 april 2022 och innehålla en utvärdering om överkompensation förelåg för helåret 2021.

Därutöver ska Statens energimyndighet ta fram underlag i enlighet med EU-kommissionens beslut i statsstödsärende SA.56125 om skattebefrielse av biobränslen använda för uppvärmning. Underlaget ska redovisas till Regeringskansliet (Finansdepartementet med kopia till Infrastrukturdepartementet) senast den 19 april 2022 och innehålla en utvärdering om överkompensation förelåg för helåret 2021.

Utvecklingen av energisystemet är central för klimatomställningen. Statens energimyndighet ska utreda metoder för att följa utvecklingen av energianvändningen för digital infrastruktur och digitala system, i synnerhet datacenters, energianvändning av och påverkan på energisystemet. Myndigheten ska ta hänsyn till och harmonisera sitt arbete med pågående arbete inom EU avseende definitioner och uppföljning av datacenters energianvändning. I uppdraget ingår att lämna förslag på hur energianvändningen för digital infrastruktur och digitala system och dess utveckling kan ingå i myndighetens ansvar för energistatistiken. I uppdraget ingår också att lämna en sammanställning av kunskapsläget om energianvändningen för digital infrastruktur och digitala system. Vid genomförandet av denna del av uppdraget ska Statens energimyndighet föra dialog med myndigheten för digital förvaltning. En särskild bedömning ska göras avseende energiåtgången för utvinning av kryptotillgångar i Sverige. Bedömningen ska genomföras efter samråd med Finansinspektionen och Skatteverket. Uppdraget ska redovisas senast den 31 januari 2023 till Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet med kopia till Finansdepartementet).

Statens energimyndighet ska kartlägga vilka data och analyser som finns hos myndigheten och som skulle kunna göras mer tillgängliga på ett säkert och kostnadseffektivt sätt för att gynna forskning, innovation och affärsutveckling i syfte att bidra till en framgångsrik elektrifiering. Myndigheten ska vid genomförandet av uppdraget föra dialog med relevanta lärosäten, forskningsinstitut samt med näringslivet och andra berörda myndigheter. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) senast den 30 juni 2023.

Statens energimyndighet ska analysera utvecklingsvägar för befintlig och ny elproduktion, som tar hänsyn till både ekonomiska och icke-ekonomiska faktorer. Uppdraget bör inkludera potentialer, ledtider och andra förutsättningar för olika kraftslag att tillsammans bidra till en robust, konkurrenskraftig och hållbar elförsörjning samt hur befintliga och nya anläggningar kan samverka. En jämförelse ska göras mellan helt förnybara elsystem och olika elsystem som inkluderar kärnkraft (livstidsförlängd och/eller ny). Väsentliga hinder för marknadsdrivna investeringar ska belysas och förslag lämnas för att röja icke-ekonomiska hinder. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) senast den 15 juni 2023.

Statens energimyndighet ska föreslå två till fem lämpliga indikatorer för att följa upp det övergripande målet om ekologisk hållbarhet inom energipolitiken. Föreslagna indikatorer ska motiveras och bör om möjligt baseras på befintlig statistik med tidsserier som går att följa minst tio år bakåt i tiden där det är möjligt. Vid genomförandet av uppdraget ska Statens energimyndighet inhämta synpunkter från Naturvårdsverket och andra relevanta statliga miljömålsansvariga myndigheter. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) senast den 1 mars 2023.

Anslagsposten finansierar Statens energimyndighets förvaltningsutgifter.

Anslagsposten får även finansiera utgifter för arvoden till ledamöter i Oljekrisnämnden samt Fjärrvärmenämndens verksamhet utöver de ansökningsavgifter som disponeras enligt 12 § fjärrvärmelagen (2008:263) samt utgifter för eget deltagande i EU:s program. 

Statens energimyndighet ska kunna använda och samverka med det gemensamma radiokommunikationssystemet Rakel. Statens energimyndighet ska efter fakturering betala totalt 26 250 kronor till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som abonnemangsavgift.

Anslagsposten får användas för följande.

• Insatser för energieffektivisering i relation till lagar, förordningar och EU-direktiv, inklusive arbete med att utveckla svenska ståndpunkter för förhandlingar. 
• Provning av energirelaterade produkter och utrustning och därmed sammanhängande verksamheter.
• Finansiering av EU-projekt och internationellt samarbete inom energieffektiviseringsområdet.
• Informations- och utbildningsinsatser, nätverksaktiviteter, utredningar, utveckling och tillhandahållande av metoder, verktyg, system och modeller och standardavtal för energieffektivisering, effektiv resursanvändning, energitjänster och användning av förnybar energi med fokus på offentlig sektor, företag, banker och andra finansinstitut. 

Anslagsposten får användas för genomförandearbete avseende individuell mätning av energi till följd av Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet. 

Anslagsposten får användas för genomförandearbete och uppföljning avseende Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/844 av den 30 maj 2018 om ändring av direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda och av direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG. 

Anslagsposten får användas för stöd och metodutveckling kring energikrav vid offentlig upphandling.

Anslagsposten får användas för Statens energimyndighets arbete med informations-, utrednings-, utvärderings- och samordningsinsatser i syfte att underlätta för utvecklingen av fossilfri elproduktion. Anslagsposten får även användas för utgifter för stöd till länsstyrelser, kommuner, regioner samt föreningar för samordnings- och informationsinsatser.

Anslagsposten får även användas för studier av miljöeffekter av etableringar av fossilfri elproduktion inklusive utveckling av lösningar för att underlätta samexistens med övriga samhällsintressen. Anslaget får vidare användas för att infria tidigare ingångna åtaganden som gjorts för anslaget 1:3 Insatser för förnybar elproduktion.

Beträffande stöd till företag får medlen disponeras i enlighet med de begränsningar som följer av kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse. De uppgifter som en medlemsstat har enligt artikel 6.1, 6.3 och 6.4 i kommissionens förordning ska utföras av Statens energimyndighet.

Högst 800 000 kronor får användas för upphandling av ackrediterade certifieringsorgan för installatörer av småskalig fossilfri solel, solvärme, bio och värmepumpar samt informationsinsatser för att öka efterfrågan på och utbudet av certifierade installatörer.

Anslagsposten får användas för forsknings-, utvecklings- och innovationsinsatser i enlighet med de övergripande riktlinjer som framgår av propositionen Forskning och innovation på energiområdet för ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet (prop. 2016/17:66).  

Regeringens inriktning är att forskning och innovation på energiområdet ska bidra till omställningen av energisystemet mot lägre klimatutsläpp (prop. 2020/21:1). Insatserna för forskning och innovation kan ske inom alla fossilfria energislag och ska vägledas av teknikneutralitet och kostnadseffektivitet.

Anslaget får användas för utgifter och statsbidrag för forsknings-, utvecklings-, demonstrations- och kommersialiseringsinsatser inom energiområdet. Anslaget får även användas för utgifter för bidrag för att främja utvecklingen av teknik som baserar sig på fossilfria energislag och effektiv energianvändning i industriella processer i försöks- eller fullskaleanläggningar. Anslaget får därmed användas såväl till kärnteknisk forskning som till forskning om förnybar energi. Statens energimyndighet har ansvar för strategiarbetet och har möjlighet att prioritera insatser kring alla relevanta energislag, inklusive kärnkraft, i den mån detta bedöms rimligt för att bidra till målen.

Anslaget får även användas för Statens energimyndighets arbete med forskningsrelaterade uppgifter, utgifter för utrednings-, utvärderings- och samordningsinsatser inom energiområdet, svenskt och internationellt forsknings- och utvecklingssamarbete samt för att uppfylla Sveriges åtaganden inom ramen för ingångna bilaterala energiforskningssamarbeten. 

Förordningen (2008:761) om statligt stöd till forskning och utveckling samt innovation inom energiområdet gäller för anslagsposten i det fall EU:s regler om statsstöd är tillämpliga.

Högst 1 300 000 000 kronor får beviljas med stöd av förordningen (2008:761) om statligt stöd till forskning och utveckling samt innovation inom energiområdet.

För anslagsposten gäller även förordningen (2003:564) om bidrag till åtgärder för en effektiv och miljöanpassad energiförsörjning i de delar som avser bidrag till investeringar för att främja energi från förnybara energikällor och investeringsstöd för infrastruktur.

Anslagsposten får användas för programanknutna aktiviteter som planering, uppföljning, utvärdering och systemkostnader.

Anslagsposten får användas för standardiseringsarbete av relevans för prioriterade forskningsområden.

Anslagsposten får användas för teknikupphandling för att utveckla, demonstrera och introducera ny energieffektiv teknik på marknaden.

Anslagsposten får användas för innovationsupphandling för att utveckla, demonstrera och kommersialisera innovativa lösningar på marknaden.

Anslagsposten får användas för EU-projekt och deltagande i EU:s program samt finansiering av myndighetens arbete med av regeringen ingångna bilaterala samarbetsavtal inom energiområdet och annat internationellt samarbete, förutsatt att verksamheten överensstämmer med övriga villkor för anslaget och energipolitiska mål.

I fråga om bidrag till dyrbar vetenskaplig utrustning vid institution inom högskola eller universitet ska samråd ske med Vetenskapsrådet. I fråga om bidrag till utrustning för provningsverksamhet ska samråd ske med RISE Research Institutes of Sweden AB.

I enlighet med propositionen Ett lyft för forskning och innovation (prop. 2008/09:50) ska bidrag till forskningsprojekt vid universitet och högskolor omfatta medel för de direkta och de indirekta kostnaderna i samma proportioner som beräknats för projektet i sin helhet. Avsikten är inte att åstadkomma en generell höjning av statliga myndigheters finansiering av de indirekta kostnaderna, utan att den ska anpassas till den faktiska situationen i det enskilda fallet.

Anslagsposten får användas för allmänna energisystem- och klimatstudier. 

Branschorgan och institut kan beviljas programanknutna medel för samordning, resultatspridning och nyttiggörande av projektresultat i samband med genomförande av utvecklingsprogram/branschprogram där Statens energimyndighet är medfinansiär.

Minst 85 000 000 kronor ska användas till strategiska innovationsområden.

Högst 50 000 000 kronor får användas för uppdraget om fossilfritt flyg 2045, se bilagan. 

Högst 3 000 000 kronor får användas för uppdraget om främjande av privata investeringar i energiteknik, se bilagan. 

Anslagsposten får användas för länsstyrelsernas administrativa kostnader knutna till utbetalning av medel i enlighet med förordningen (2009:689) om statligt stöd till solceller och förordningen (2016:899) om bidrag till lagring av egenproducerad elenergi. 

Förordningen (2009:689) om statligt stöd till solceller och förordningen (2016:899) om bidrag till lagring av egenproducerad elenergi gäller för anslagsposten. Bidrag till lagring av egenproducerad elenergi avser endast utbetalning av redan beviljat stöd samt administrativa kostnader anknutna till stödet.

Högst 4 844 000 kronor får användas för administrativa kostnader anknutna till stöden till solceller och bidrag till lagring av egenproducerad elenergi.

Anslaget har inget beställningsbemyndigande för 2022. Det innebär att inga nya ekonomiska åtaganden får ingås under 2022 med utbetalning under efterföljande år.

Anslagsposten får användas för åtgärder som förstärker totalförsvaret samt ersättning för solidaritetsgas som begärs enligt artikel 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1938 av den 25 oktober 2017 om åtgärder för att säkerställa försörjningstryggheten för gas och om upphävande av förordning (EU) nr 994/2010. Beslut om stöd och utbetalning får ske i förskott för stödberättigade kostnader under genomförandetiden och 11 § anslagsförordningen (2011:223) ska i dessa fall inte tillämpas. Återbetalningsskyldighet ska finnas om investeringar med stödberättigade kostnader inte genomförs.

Anslagsposten finansierar avgifter till internationella organisationer samt utgifter för internationellt samarbete inom energiområdet.

Anslagsposten finansierar avgifter till internationella organisationer samt utgifter för internationellt samarbete inom energiområdet. Medel för avgifter utbetalas mot verifikat till följande organisationer:

• Internationella energiforumet (IEF),
• Internationella byrån för förnybar energi (IRENA), och
• Energistadgefördraget (ECT).

I övrigt får medel användas först efter beslut av regeringen.

Anslagsposten får användas till åtgärder som genomför regeringens elektrifieringsstrategi.

Fördelning av medel från anslagsposten beslutas av Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet).

Anslagsposten får användas för åtgärder som genomförs i enlighet med förordningen (2016:385) om bidrag till kommunal energi- och klimatrådgivning samt för kompetensutveckling och organisering av den kommunala energirådgivningen och de regionala energikontorens samordning av den kommunala energirådgivningen samt planering, utveckling av verksamheten (t.ex. digitalisering), utvärdering och uppföljning av verksamheten. Anslagsposten får även användas för energi- och klimatrådgivning genom andra kanaler än kommunerna om det bedöms mer ändamålsenligt för att nå olika målgrupper, t.ex. vid rådgivning på andra språk än svenska.

Villkor

Beloppen under rubriken "infriade åtaganden" i tabellen är indikativa och anger hur fördelningen av utgifterna beräknats för respektive period.

Villkor

1. Statens energimyndighet får använda den förenklade räntekontorutin som regeringen medgav föregående budgetår för att täcka förvaltningskostnader på andra anslag än anslag 1:1 Statens energimyndighet.