Strålsäkerhetsmyndigheten ska redovisa myndighetens genomförda verksamhet inom ramen för Internationella atomenergiorganets (IAEA:s) stödprogram för kärnämneskontroll och vilka resultat verksamheten bidragit till. Myndigheten ska även redovisa kostnaderna.

Strålsäkerhetsmyndigheten ska redovisa hur myndigheten inom sitt verksamhetsområde har bidragit till de globala målen för hållbar utveckling och hur myndigheten har samverkat med andra aktörer inom denna fråga.

Strålsäkerhetsmyndigheten ska bistå Regeringskansliet med teknisk sakkunskap till stöd för Sveriges deltagande i arbetet med icke-spridningsavtalet (NPT) samt i arbetet med det internationella initiativet om verifikation av kärnvapennedrustning (IPNDV) och i fyrpartssamarbetet Quad Nuclear Verification Partnership (QNVP). Strålsäkerhetsmyndigheten ska på en övergripande nivå redovisa genomförd verksamhet.

Myndigheten ska redovisa prognoser för 2022–2025 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes senast den
7 februari
27 april
29 juli
28 oktober

Strålsäkerhetsmyndigheten ska till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 29 juli och den 28 oktober 2022 redovisa prognoser för innevarande års avgiftsbelagda verksamhet. Prognoserna ska redovisas och kommenteras i förhållande till budgeterade intäkter och kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten i regleringsbrevet för 2022 samt i förhållande till tilldelade anslagsposter på anslaget 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten. Redovisningen av prognoserna ska delas upp i avgiftskollektiv för kärnkraftverk, övriga kärntekniska anläggningar respektive tillståndspliktig verksamhet enligt strålskyddslagen (2018:396). Redovisningen ska också innehålla prognoser för den avgiftsbelagda verksamheten för 2023–2025.

Strålsäkerhetsmyndigheten ska till Regeringskansliet (Miljödepartementet) i samband med utgiftsprognoserna senast den 28 februari och 28 oktober 2022 lämna en prognos för myndighetens användning av medel ur kärnavfallsfonden för 2022 fördelat enligt 4 § lagen (2006:647) om finansiering av kärntekniska restprodukter (finansieringslagen). I mars ska prognosen även innehålla en redovisning av hur medlen har använts 2021. I november ska underlaget även omfatta beräknat behov av ersättning för 2022 för sådana kostnader som avses i 4 § 4–8 finansieringslagen och vilka kostnader som avses, samt prognos för åren 2023–2025.

Strålsäkerhetsmyndigheten ska föreslå nödvändiga justeringar av avgiftsnivåer eller andra justeringar i förordningen (2008:463) om vissa avgifter till Strålsäkerhetsmyndigheten. Till varje ändringsförslag ska bakgrund, motivering och konsekvensbedömning redovisas. Myndigheten ska också lämna författningsförslag. Där det är möjligt bör redovisningen delas upp i avgiftskollektiv för kärnkraftverk, övriga kärntekniska anläggningar respektive tillståndspliktig verksamhet enligt strålskyddslagen (2018:396). Förslagen ska lämnas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 31 augusti 2022 med utgångspunkt i prognosen från juli.

Strålsäkerhetsmyndigheten ska bedriva grannlandssamarbete med Ryssland för att bidra till höjd strålsäkerhet och miljökvalitet i både Ryssland och Sverige.

Grannlandssamarbetet med Ryssland ska främst avse hantering av radioaktivt och nukleärt avfall men också nukleär icke-spridning, kärnämneskontroll, miljöövervakning samt avvecklingsfrågor relaterade till kärnkraftverk. Samarbetet ska även avse stöd till utvecklingen av Rysslands myndighetsstrukturer och lagstiftning inom de berörda områdena. Samarbetet ska också bidra till att stärka Sveriges miljö- och utrikespolitiska inriktning avseende miljö, fred och säkerhet. Samarbetet ska så långt möjligt samfinansieras med Ryssland.

Strålsäkerhetsmyndigheten ska ha en dialog med Regeringskansliet (Miljödepartementet och Utrikesdepartementet) om planer för framtida insatser på området samt redovisa arbetet till Regeringskansliet (Miljödepartementet med kopia till Utrikesdepartementet) senast den 30 april 2022. Arbetet ska utgå från Sveriges internationella åtaganden, samarbetet med de nordiska länderna och andra stater inom området. 

Insatser av principiellt viktig natur som beslutas av Strålsäkerhetsmyndigheten ska under beredningsstadiet vara föremål för samråd och policydiskussion med Regeringskansliet (Miljödepartementet och Utrikesdepartementet). Strålsäkerhetsmyndigheten ska löpande under året återrapportera sådana genomförda insatser.

Strålsäkerhetsmyndigheten ska bedriva utvecklingssamarbete med Ukraina, Georgien, Moldavien, Armenien och Belarus. Utvecklingssamarbetet ska främst avse samarbete inom kärnsäkerhet, strålskydd, icke-spridning, miljöövervakning samt hantering av radioaktivt avfall. 

Strålsäkerhetsmyndigheten ska ha en dialog med Regeringskansliet (Miljödepartementet och Utrikesdepartementet) om planer för framtida insatser på området samt redovisa arbetet till regeringen (Miljödepartementet med kopia till Utrikesdepartementet) senast den 30 april  2022. Rapporten ska utgå från Sveriges internationella åtaganden, samarbetet med de nordiska länderna och andra stater inom området samt innehålla en analys av insatsbehov inom olika områden.

Insatser av principiellt viktig natur som beslutas av Strålsäkerhetsmyndigheten ska under beredningsstadiet vara föremål för samråd och policydiskussion med Regeringskansliet (Miljödepartementet och Utrikesdepartementet). Strålsäkerhetsmyndigheten ska löpande under året återrapportera sådana genomförda insatser.

Strålsäkerhetsmyndigheten ska se över syftet och uppdraget för de lokala säkerhetsnämnderna samt föreslå författningsändringar som behövs, exempelvis i förordningen (2007:1054) med instruktion för lokala säkerhetsnämnder vid kärntekniska anläggningar.

Översynen ska behandla

1. vad som bör vara grunden för att en lokal säkerhetsnämnd ska finnas vid en kärnteknisk anläggning,
2. vad de nya beredskapszonerna som införs den 1 juli 2022 innebär för nämndernas arbete och sammansättning samt ledamöternas fördelning mellan berörda kommuner,
3. om det finns anledning att införa lokala säkerhetsnämnder vid andra anläggningar än de nu föreskrivna eller att lägga ned någon av de befintliga,
4. behov av förändringar i nämndernas organisation, exempelvis av antalet ledamöter, om antalet bör fortsätta vara flexibelt, hur ordförande och ledamöter utses samt värdskapet för nämnderna,
5. nämndernas finansiella förutsättningar och behov, och
6. hur redovisning och uppföljning av nämndernas verksamhet kan stärkas.

Översynen ska utgå från de krav som följer av lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet, myndighetsförordningen (2007:515), lagen (2003:778) om skydd mot olyckor med tillhörande förordning, annan relevant nationell lagstiftning och gemenskapslagstiftningen. I översynen ska Strålsäkerhetsmyndigheten ha dialog med berörda myndigheter, kommuner, företag och organisationer.

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 31 maj 2022.

Strålsäkerhetsmyndigheten ska redovisa hur myndigheten arbetar för att ta tillvara de erfarenheter av vad pandemin inneburit i fråga om minskade utsläpp från tjänsteresor. Myndigheten ska särskilt beskriva vad den kan göra för att fortsätta utveckla arbetssätt som innebär alternativ till fysiska möten och en allt mindre miljö- och klimatpåverkan, samtidigt som verksamhetens behov, myndighetens geografiska läge och andra förutsättningar beaktas. Myndigheten ska redovisa uppföljningsbara mål för resande för 2025 i förhållande till 2019 på ett sätt som leder till mindre miljö- och klimatpåverkan. Redovisningen ska ske inom ramen för myndighetens miljöledningsarbete enligt förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter samt genom deltagande i samverkansarbetet REMM som bedrivs vid Trafikverket.

Anslagsposten får användas för Strålsäkerhetsmyndighetens förvaltningsutgifter.

Anslagsposten får användas för grundläggande och tillämpad forskning för att utveckla nationell kompetens inom myndighetens verksamhetsområde och för att stödja och utveckla myndighetens verksamhet.

Strålsäkerhetsmyndigheten ska kunna använda och samverka med det gemensamma radiokommunikationssystemet Rakel. Strålsäkerhetsmyndigheten ska betala totalt 719 600 kronor till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som abonnemangsavgift för detta system. Beloppet ska betalas efter fakturering från MSB. 

Högst 1 000 000 kronor får utbetalas till andra myndigheter, regioner, kommuner och frivilligorganisationer för att täcka kostnader i samband med hälsoupplysning om UV-strålningens risker eller andra insatser som bidrar till att uppnå miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö.

Högst 200 000 kronor får användas till det svenska bidraget till Internationella strålskyddskommissionen.

12 000 000 kronor ska användas till att stärka myndighetens arbete med det civila försvaret och strålskyddsberedskapen, varav 4 000 000 kronor endast får användas för att ersätta kostnader för informationsnumret 113 13 eller andra informationsrelaterade åtgärder vid händelse av en radiologisk olycka eller radiologiskt utsläpp.

Anslagsposten ska användas för Strålsäkerhetsmyndighetens verksamhet som omfattas av avgifter enligt 11-13 och 15 §§ förordningen (2008:463) om vissa avgifter till Strålsäkerhetsmyndigheten. 

Medel för de lokala säkerhetsnämnderna vid Barsebäcks, Forsmarks, Oskarshamns och Ringhals kärnkraftverk samt vid Studsviks kärntekniska anläggningar ska utbetalas från anslagsposten. Medlen ska betalas kvartalsvis i förskott efter rekvisition och får uppgå till högst 400 000 kronor per nämnd. 

Anslagsposten får användas för grundläggande och tillämpad forskning för att utveckla nationell kompetens inom myndighetens verksamhetsområde och för att stödja och utveckla myndighetens verksamhet. Anslagsposten får användas till myndighetens kostnader för resor, information och administration, inklusive personalkostnader som är direkt föranledda av myndighetens verksamhet inom det kärntekniska området.

Villkor

Beloppen under rubriken "infriade åtaganden" i tabellen ovan är endast indikativa och anger hur fördelningen av utgifterna beräknats för respektive period. 

Strålsäkerhetsmyndigheten får under 2022 ingå ekonomiska åtaganden som innebär utgifter för varor och tjänster som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 30 000 000 kronor för åren 2023–2025 inom de delar av myndighetens verksamhet som finansieras med medel från kärnavfallsfonden. Dessa åtaganden ska finansieras med medel från kärnavfallsfonden.

Villkor

Med undantag från 2 kap. 1 § kapitalförsörjningsförordningen (2011:210) får anläggningstillgångar som Strålsäkerhetsmyndigheten använder i den nationella strålskyddsberedskapen och inom det civila försvaret finansieras från anslaget 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten.