Myndighetens huvudsakliga uppgifter framgår av förordningen (2011:619) med instruktion för Havs- och vattenmyndigheten.

Havs- och vattenmyndigheten ska redovisa resultaten av de insatser som har gjorts för att genomföra regelverket för den gemensamma fiskeripolitiken och av den nationella implementeringen. Av redovisningen ska framgå hur myndigheten beaktat fiskenäringens och vattenbrukets förutsättningar och vilka effekter myndighetens arbete och förvaltningsbeslut har haft på beståndsutvecklingen samt fiskenäringens utveckling och långsiktiga konkurrenskraft. Redovisningen ska särskilt belysa det småskaliga kustnära fisket och arbetets bidrag till riksdagens beslutade mål för livsmedelsstrategin.  

Havs- och vattenmyndigheten ska redovisa vilka åtgärder myndigheten genomfört för att förbättra och effektivisera den svenska fiskerikontrollen. Redovisningen ska särskilt belysa kontrollen av det pelagiska fisket efter sill och skarpsill.

Havs- och vattenmyndigheten ska redovisa hur myndigheten aktivt bidragit, bland annat genom deltagande, i de internationella förhandlingarna om ett nytt globalt avtal mot plastföroreningar. 

Havs- och vattenmyndigheten ska tillsammans med Naturvårdsverket redovisa myndigheternas arbete med att följa upp effekterna av licensjakt på gråsäl och knubbsäl. Av redovisningen ska det framgå hur effekterna av jakten utvärderats i enlighet med målen i förvaltningsplanen och hur en ekosystembaserad förvaltning beaktas. Myndigheten ska också redovisa hur myndigheten har samverkat med Naturvårdsverket samt hur möjligheterna för en geografisk fördelning och flerartsmodellen för förvaltning vidareutvecklats. 

Havs- och vattenmyndigheten ska redovisa resultaten av projekt och åtgärder som myndigheten bidragit med finansiering till i fråga om yrkesfiskets delaktighet i forskningsprojekt eller metodutvecklingsprojekt som syftar till att förbättra fiskbestånds status och livsmiljöer.

Havs- och vattenmyndigheten ska redovisa resultatet av arbetet med att stärka det akvatiska områdesskyddet, inklusive införandet av nödvändiga regleringar, till exempel avseende fiske, för att nå bevarandemålen i marina skyddade områden. Myndigheten ska redovisa arbetet med ramverket för marint områdesskydd inklusive säkerställande av funktionaliteten och måluppfyllelsen i nätverket av marina skyddade områden. Av redovisningen ska framgå hur arbetet bidrar till åtaganden om akvatiskt områdesskydd inom EU och internationellt samt kopplingarna mellan det limniska och marina områdesskyddet. I redovisningen ska särskilt fokus läggas på Östersjön.

Havs- och vattenmyndigheten ska redovisa hur myndigheten har arbetat vidare med att utveckla uppföljningen av miljötillståndet i vatten utifrån regeringsuppdraget om metod för uppföljning av miljötillståndet i vattenförekomster, som redovisades 2021, för att säkerställa att uppföljning och resultatmätning blir användbar.

Havs- och vattenmyndigheten ska redovisa hur myndigheten bidragit med expertkunskap till arbetet med China Europe Water Platform (CEWP).

Havs- och vattenmyndigheten ska redovisa vilka förenklingsåtgärder myndigheten har vidtagit, myndighetens fortsatta utvecklingsbehov, hinder och möjligheter i förenklingsarbetet samt förenklingsarbetets effekter för företag. Av redovisningen ska framgå hur myndigheten har arbetat med förenkling av föreskrifter och andra regelverk samt hur myndigheten beaktat företagsperspektivet i detta arbete och i det övriga förenklingsarbetet.

Havs- och vattenmyndigheten ska vidareutveckla samordningen av vattenfrågor mellan olika aktörer och förordningar för att underlätta och koordinera åtgärdsarbetet i kust- och avrinningsområden. Havs- och vattenmyndigheten ska följa upp och utvärdera arbetet. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) årligen senast den 31 december med slutredovisning 2026.

Havs- och vattenmyndigheten ska stärka arbetet med akvatisk restaurering och naturbaserade lösningar i syfte att upprätthålla och  återskapa viktiga livsmiljöer, stärka fiskbestånd och bidra till biologisk mångfald. Restaureringen ska bidra till att nå bland annat målen i relevanta EU-direktiv och därmed omfatta både marin och limnisk miljö, exempelvis restaurering av ålgräsängar och återskapandet av strömmande vatten och fiskvandringsvägar. Restaureringen ska inte medföra några negativa konsekvenser för elsystemet. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) årligen senast den 31 december med slutredovisning 2026.

Havs- och vattenmyndigheten ska revidera den svenska ålförvaltningsplanen i syfte att identifiera och införa ändamålsenliga åtgärder som samtidigt kan förbättra utvärdering och uppföljning. I uppdraget ingår alla åtgärder, inklusive fiskerelaterade och vattenmiljörelaterade åtgärder, som främjar och förbättrar förutsättningarna för ålens överlevnad i dess levnadstadier som återfinns i svenska vatten. Slutsatserna från regeringsuppdraget till Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (N2022/01282) om att genomföra en internationell utvärdering av svensk förvaltning av europeisk ål utgör ett viktigt underlag som ska beaktas i revisionen. I uppdraget ingår även att utvärdera ålutsättningars effektivitet och deras eventuella bidrag till lekpopulationen som fortsatt bevarandeåtgärd. Redovisningen av revisionen ska redogöra för möjligheterna till ett begränsat småskaligt fiske efter ål. Havs- och vattenmyndigheten ska utreda förutsättningarna att tillåta generationsväxling inom ålfisket genom att möjliggöra överlåtelse av ålfisketillstånd. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet med kopia till Klimat- och näringslivsdepartementet) senast 1 augusti 2025. 

Havs- och vattenmyndigheten ska identifiera särskilt känsliga avrinningsområden för vattenuttag och ta fram underlag för att kunna göra vattenbalanser för dessa. Havs- och vattenmyndigheten ska inhämta information och synpunkter från Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, Sveriges geologiska undersökning samt länsstyrelserna. I arbetet ska det ges möjlighet för andra relevanta myndigheter och samhällsaktörer att lämna synpunkter. Underlaget ska ligga till grund för den analys som ska göras i uppdraget av hur naturmiljön och ekosystemtjänsters vattenbehov tillgodoses i balans med andra behov av vattenuttag vid torka och vattenbrist till följd av klimatförändringar, samt hur möjliga åtgärder baserat på lokala förutsättningar inom avrinningsområdet ska identifieras. Havs- och vattenmyndigheten får från Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), anslag 1:10 Klimatanpassning, senast den 31 mars 2024 rekvirera engångsvis högst 2 500 000 kronor för uppdraget. Medel som inte har förbrukats under 2024 ska återbetalas senast den 1 mars 2025. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) årligen senast den 31 december med slutredovisning 2026.

Havs- och vattenmyndigheten ska inom ramen för sitt ansvarsområde sammanställa en rapport om vilken kapacitet det finns inom Sverige som kan bidra till det framtida genomförandet på internationell nivå av avtalet inom ramen för FN:s havsrättskonvention om bevarande och hållbar användning av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion (BBNJ-avtalet). Vid behov kan andra relevanta förvaltningsmyndigheters synpunkter inhämtas. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet och Utrikesdepartementet) senast den 1 oktober 2024.

Havs- och vattenmyndigheten ska redovisa utvecklingen av sälpopulationernas tillväxt och utbredning. Arbetet ska utgå ifrån de redovisade parametrarna i den tidigare rapporten om sälpopulationernas tillväxt och utbredning (L2014/03141) och om möjligt komplettera redovisningen med utvecklingen av effekterna sedan 2014. Havs- och vattenmyndigheten ska tillsammans med Statens jordbruksverk redogöra för de ekonomiska konsekvenserna av sälskador i det svenska fisket. Redovisningen ska redogöra för sälens roll i ekosystemet, exempelvis i relation till födotillgång och som storleksstrukturerande predator. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet) senast 31 december 2024.

Havs- och vattenmyndigheten ska ta fram ett underlag med utgångspunkt i ICES rådgivning som beskriver förutsättningarna för att värna det svenska småskaliga fisket och konsekvenserna av olika fångstkvoter för sill, skarpsill och torsk i Östersjön. Underlaget ska särskilt beskriva de olika fångstkvoternas konsekvenser vad gäller efterlevnad av flerårsplanen för dessa arter i Östersjön, samt för det svenska småskaliga fisket och fisket för humankonsumtion. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Landsbygds- och Infrastrukturdepartementet) senast den 30 juni 2024.

Havs- och vattenmyndigheten ska i en förstudie analysera och redogöra för möjligheterna och konsekvenser av att väsentligt minska antalet vattenförekomster. Havs- och vattenmyndigheten ska också föreslå hur det kan genomföras inom ramarna för kraven i vattendirektivet. Förslaget ska konsekvensanalyseras bl.a. för hur det påverkar möjligheterna till att sätta undantag i form av sänkta krav och att kategorisera vatten som kraftigt modifierade, de administrativa kostnaderna för att genomföra föreslagna ändringar, samt eventuell påverkan på miljön. Havs- och vattenmyndigheten ska inhämta information och synpunkter från de länsstyrelser som är vattenmyndigheter. Högst 500 000 kronor får användas för att genomföra uppdraget. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 20 september 2024.

Havs- och vattenmyndigheten ska se över de krav på redovisning som myndigheten ställer på länsstyrelserna i t.ex. villkor för bidrag och föreskrifter, i syfte att minska administrations- och redovisningsbördan för länsstyrelserna, samtidigt som regeringens behov av redovisning tillgodoses. Havs- och vattenmyndigheten ska inhämta information från länsstyrelserna i genomförandet av uppdraget. Havs- och vattenmyndigheten ska vidare göra en kartläggning av vilka delar av bidragen som myndigheten beslutar om som finansierar verksamhet vid länsstyrelserna som styrs av förordningar eller lagstiftning.

Som en del i regeringens arbete för en effektiv förvaltning ska Havs- och vattenmyndigheten ta fram underlag om nivån på medel från anslag 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö och andra relevanta anslag som ska finansiera verksamhet vid länsstyrelserna under 2025, utifrån regeringens förslag i kommande års budgetproposition. 

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 20 november 2024.

Havs- och vattenmyndigheten ska redovisa hur medlen inom anslag 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö, har använts under 2024. Av redovisningen ska framgå vilka resultat som uppnåtts. Redovisningen ska även innehålla en bedömning av vilka sysselsättningseffekter som användningen av anslag 1:11 har gett upphov till samt hur mycket som betalats ut i riktade statsbidrag till kommuner. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 31 mars 2025. 

Havs- och vattenmyndigheten ska redovisa hur den del av anslaget 1:2 Miljöövervakning m.m. som står till Havs- och vattenmyndighetens disposition har använts under 2024. Rapporteringen ska även innehålla en redovisning av övervakning och datainsamling som finansieras med andra medel som Havs- och vattenmyndigheten förfogar över. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 31 mars 2025.

Havs- och vattenmyndigheten ska redovisa prognoser för 2024–2027 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes senast den 

- 5 februari

- 23 april

- 26 juli

- 21 oktober

Myndigheten ska redovisa en prognos för de förslag om beställningsbemyndiganden som lämnats i budgetunderlaget och för de åtaganden som ingåtts med stöd av äldre beställningsbemyndiganden. Prognosen ska lämnas senast den 26 juli 2024 via Statsredovisningssystemet i Hermes och utformas enligt närmare information från Ekonomistyrningsverket.

1. Anslagsposten får användas till undersökningar, utredningar, uppföljning och administration som bl.a. syftar till att utvärdera bidragssatsningarna för minskade utsläpp av mikroplaster, läkemedelsrester och andra mikroföroreningar till vattenmiljön via åtgärder inom dagvattenhantering och på avloppsreningsverk.

2. Högst 25 000 000 kronor får användas för bidrag i enlighet med förordningen (2018:58) om bidrag till strandstädning. Naturvårdsverket beslutar om fördelningen av medlen efter dialog med Havs- och vattenmyndigheten. Därutöver får anslagsposten användas för Naturvårdsverkets kostnader för att administrera stödet.

1. Anslagsposten får användas för utgifter för insatser och åtgärder för att förbättra, bevara, planera, restaurera och skydda havs- och vattenmiljöer. Anslagsposten får, där förordningar inom området så medger, även användas för statsbidrag. Anslagsposten får också användas för medfinansiering av EU-medel, medlemskap i internationella organisationer samt för utvärdering av ovan angivna insatser och åtgärder. 

2. Anslagsposten får användas till vägledning, tillsyn, prövning och omprövning av vattenverksamheter, inkl. myndigheternas genomförande av lagstiftningen som innebär att vattenkraften ska förses med moderna miljövillkor på ett samordnat sätt med största möjliga nytta för vattenmiljön och för nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel, samt till restaurering och biologisk återställning.

3. Minst 50 000 000 kronor får användas för att förebygga och förhindra introduktion och spridning av invasiva främmande arter, bl.a. enligt förordningen (2018:1939) om invasiva främmande arter. 

 4. Minst 30 000 000 kronor får användas för åtgärdsarbetet mot bl.a. övergödning, vilket kan omfatta bidrag till länsstyrelser för åtgärdsarbetet och att underlätta och stödja arbetet med åtgärdssamordning mot övergödning i kust- och avrinningsområden. 

5. Minst 71 000 000 kronor får användas för akvatiskt områdesskydd, med särskilt fokus på Östersjön, inklusive säkerställande av funktionaliteten i nätverket av marina skyddade områden. 

6. Högst 3 000 000 kronor får användas för projekt och åtgärder som avser yrkesfiskets delaktighet i forskningsprojekt, miljöprojekt eller metodutvecklingsprojekt som exempelvis syftar till att utveckla selektiva redskap, förbättra fiskbestånds status och livsmiljöer eller som medfinansiering av motsvarande åtgärder inom havs- och fiskeri- och vattenbruksprogrammet. 

7. Anslagsposten får användas för kostnader i samband med förberedelser och genomförande av ett möte i syfte att ta fram en ny överenskommelse om europeisk ål inom ramen för arbetet inom konventionen för migrerande arter, CMS. 

8. Ett belopp om 10 000 000 kronor ska utbetalas till Göteborgs universitet för Havsmiljöinstitutets verksamhet, varav minst 7 000 000 kronor ska disponeras av institutets kansli för att säkerställa kansliets egen kapacitet för de uppgifter det ska ha enligt regeringens beslut om uppdrag att samarbeta under benämningen Havsmiljöinstitutet (U2022/02292), inklusive analyser och synteser. Användningen av medlen ska redovisas enligt Havs- och vattenmyndighetens anvisningar.

9. Högst 2 000 000 kronor får användas för bidrag till ideella organisationers arbete som bidrar till att uppnå hållbart fiske genom att påverka utvecklingen av EU:s och annan internationell fiskeripolitik. Medlen betalas ut mot rekvisition.

10. Högst 6 000 000 kronor får användas till ett frivilligt program för uppköp av ålfiskefångster som genom transport och utsättning minskar antropogen dödlighet. Bidrag får lämnas till Sveriges lantbruksuniversitet för arbete med utvärdering och forskningsinsatser som effektiviserar genomförandet av programmet. 

11. Anslagsposten får användas för att finansiera underlag som krävs för att ge stöd åt Statens jordbruksverk i att utveckla BAT/BEP (bästa tillgängliga teknik/bästa miljöpraxis) för att minska utsläppen av ammoniak och växthusgaser inom Helcomarbetet. 

12. Anslagsposten får användas för bidrag enligt förordningen om statligt stöd till lokala vattenvårdsprojekt (Lova-projekt). Högst 300 000 000 kronor får, i första hand, användas för bidrag enligt förordningen samt för länsstyrelsernas kommunikation och administration av bidraget. Medel får även användas för länsstyrelsernas projekt avseende samma ändamål.  

13. Anslagsposten får användas i enlighet med havsmiljöförordningen (2010:1341) och som medfinansiering av åtgärden genomförande av havsmiljödirektivet inom havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet. 

14. Anslagsposten får användas i enlighet med vattenförvaltningsförordningen (2004:660). Högst 26 750 000 kronor får betalas ut som bidrag för arbete enligt vattenförvaltningsförordningen enligt följande:

• högst 18 000 000 kronor till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
• högst 8 750 000 kronor till Sveriges geologiska undersökning. 

15. Anslagsposten får användas för stöd till fiskevården enligt förordningen (1998:1343) om stöd till fiskevården. 

16. Anslagsposten får användas i enlighet med förordningen (1982:840) om statsbidrag till kalkning av sjöar och vattendrag. 

17. Anslagsposten får användas i enlighet med havsplaneringsförordningen (2015:400). 

18. Högst 2 000 000 kronor får betalas ut till Helcom för planering och insatser för havsmiljön i Östersjön. 

19. Högst 27 000 000 kronor får användas till genomförande av de insatser som Havs- och vattenmyndigheten har ett samordnande ansvar för inom Helcoms aktionsplan för Östersjön (BSAP) och Ospars miljöstrategi för Nordostatlanten (NEAES). Anslagsposten får användas för stöd till Baltic Sea Action Plan Fund (BSAP- fonden). 

20. Ett belopp om 2 000 000 kronor ska användas för bidrag till Länsstyrelsen i Västmanlands län som är vattenmyndighet för Norra Östersjöns vattendistrikt för att utveckla ett system för att minska övergödningen med kompensationsåtgärder.

21. Minst 50 000 000 kronor får användas för akvatisk restaurering i marin och limnisk miljö.

22. Minst 6 000 000 kronor får användas för övervakning av bifångster av tumlare med observatörer och kameror. Övervakningen ska vara koordinerad med ordinarie pågående övervakning bland annat inom ramen för datainsamlingen för genomförandet av EU:s gemensamma fiskeripolitik. 

23. Anslagsposten ska användas för att ge utföraren full kostnadstäckning för kostnader avseende den nationella finansieringen av den datainsamling och rådgivning i fråga om fiskbestånden och fisket som bedrivs i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1004 av den 17 maj 2017 om upprättande av en unionsram för insamling, förvaltning och användning av data inom fiskerisektorn och till stöd för vetenskaplig rådgivning rörande den gemensamma fiskeripolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 199/2008.

1. Anslagsposten får användas för arbete vid länsstyrelserna enligt vattenförvaltningsförordningen. Minst 25 000 000 kronor ska fördelas till de länsstyrelser som är vattenmyndigheter. Länsstyrelserna fördelar medlen i dialog med Havs- och vattenmyndigheten. 

2. Ett belopp om 10 000 000 kronor ska användas som bidrag till vattenmyndigheterna för arbete med de för vattenmyndigheterna tillkommande uppgifter som följer av Sveriges genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2020/2184 av den 16 december 2020 om kvaliteten på dricksvatten (omarbetning). 

3. Högst 65 000 000 kronor ska användas till vägledning, tillsyn, prövning och omprövning av vattenverksamheter, inkl. myndigheternas genomförande av lagstiftningen som innebär att vattenkraften ska förses med moderna miljövillkor på ett samordnat sätt med största möjliga nytta för vattenmiljön och för nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel, samt till restaurering och biologisk återställning. Medlen ska fördelas ut till länsstyrelserna enligt en fördelningsnyckel som beslutas av länsstyrelserna i samråd med Havs- och vattenmyndigheten. Medel som inte använts senast den 31 augusti ska då redovisas till Länsstyrelsen i Örebro län för att möjliggöra omfördelning.

1. Ett belopp om högst 7 000 000 kronor ska användas som bidrag till länsstyrelserna för deras arbete med tillsyn och tillsynsvägledning av avloppsreningsverk och enskilda avlopp.

1. Anslagsposten får användas för Havs- och vattenmyndighetens förvaltningsutgifter.

Villkor

Beloppen avseende infriade åtaganden är indikativa.

För sådan verksamhet som kräver medfinansiering av Havs- och vattenmyndigheten ska sådan finansiering finnas innan beslut om medverkan fattas. Inkomsterna, vilka ska särredovisas i årsredovisningen, disponeras av myndigheten.

Med undantag från 2 kap. 1 § kapitalförsörjningsförordningen (2011:210) får Havs- och vattenmyndigheten finansiera anläggningstillgångar, som huvudsakligen används i verksamhet som genomförs inom ramen för Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden, med bidrag från fonden.