Naturvårdsverket ska redovisa myndighetens arbete för att främja en cirkulär och fossilfri plastanvändning samt för att minska plast, mikro- och nanoplast i hav och natur. Myndigheten ska också redovisa vilka insatser myndigheten har genomfört för att driva frågan i förhandlingarna om ett nytt globalt avtal mot plastföroreningar. Myndigheten ska redovisa vilket resultat myndighetens arbete inom plastområdet har gett med fokus på förväntade effekter.

Naturvårdsverket ska inom ramen för sitt arbete med att verka för samhällets klimatomställning och omställningen till en cirkulär ekonomi redovisa vilka åtgärder myndigheten har genomfört. Redovisningen ska även omfatta hur myndigheten har bidragit till att andra myndigheter och aktörer har ökat takten i denna omställning samt vilka effekter det har haft.

Naturvårdsverket ska redovisa hur myndigheten har prioriterat, planerat och genomfört tillsyn enligt de förordningar om producentansvar som Naturvårdsverkets tillsynsansvar omfattar. Redovisningen ska särskilt beskriva tillsynen över att insamlat avfall behandlas i enlighet med avfallshierarkin, att organisationer med producentansvar för förpackningar följer Naturvårdsverkets beslut om godkännande av dem samt att producenter av elektrisk och elektronisk utrustning följer de bestämmelser som började gälla 1 januari 2023.

Naturvårdsverket ska redovisa hur myndigheten har arbetat för att utveckla och stärka den nationella samordningen och vägledningen för att hantera problemen med att per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS), sprids i miljön. Myndigheten ska redovisa det arbete som utförs i samarbete med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och som fokuserar på stöd och vägledning när det gäller hantering av kontaminerat släckvatten samt skumvätskor som innehåller PFAS samt rengöring och provtagning (inklusive riktvärde) av PFAS-kontaminerade släcksystem. Av redovisningen ska de genomförda åtgärderna framgå samt vilka effekter dessa åtgärder bedöms få.

Naturvårdsverket ska redovisa hur myndigheten har bidragit till arbetet att tillsammans med Sametinget fortsätta utveckla ett förvaltningsverktyg utifrån fastställda toleransnivåer för skador orsakade av stora rovdjur inom rennäringen. Naturvårdsverket ska redovisa sitt arbete med att vägleda om toleransnivåns betydelse vid eventuell prövning av förutsättningar för jakt på stora rovdjur.

Som en följd av att bidrag för rovdjursavvisande stängsel inte omfattas av den svenska strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027, har anslag 1:7 Ersättningar till viltskador m.m. (utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel) ökats med 15 miljoner kronor. Naturvårdsverket ska redovisa vilka effekter detta har fått för stödgivningen, såväl avseende myndigheternas hantering som för de stödberättigade, jämfört med hanteringen via landsbygdsprogrammet.

Naturvårdsverket ska redovisa vilka förenklingsåtgärder myndigheten har vidtagit, myndighetens fortsatta utvecklingsbehov, hinder och möjligheter i förenklingsarbetet samt förenklingsarbetets effekter för företag. Av redovisningen ska framgå hur myndigheten har arbetat med förenkling av föreskrifter och andra regelverk samt hur myndigheten beaktat företagsperspektivet i detta arbete och i det övriga förenklingsarbetet och hur myndigheten har tagit hänsyn till livsmedelsstrategins mål. Redovisningen ska även belysa arbete som gjorts för att underlätta för företagen att göra rätt och minimera den administrativa bördan för företagen i linje med riksdagens beslutade livsmedelsstrategi.

Naturvårdsverket ska övergripande redogöra för hur myndigheten har arbetat för att förvalta och utveckla sin informationssäkerhet och för hur den planerar för att möta framtida behov. Naturvårdsverket ska särskilt redogöra för om myndigheten gjort en utvärdering av det egna informationssäkerhetsarbetet genom något analysverktyg, t.ex. Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps verktyg Infosäkkollen, samt om åtgärder vidtagits med anledning av resultatet.

Naturvårdsverket ska redovisa utgiftsprognoser för 2024–2027 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas via Statsredovisningssystemet i Hermes senast den 

-  5 februari, 

-  23 april, 

-  26 juli och 

-  21 oktober. 

Naturvårdsverket ska redovisa en prognos för de förslag om beställningsbemyndiganden som lämnats i budgetunderlaget och för de åtaganden som ingåtts med stöd av äldre beställningsbemyndiganden. Prognosen ska lämnas senast den 26 juli 2024 via Statsredovisningssystemet i Hermes och utformas enligt närmare information från Ekonomistyrningsverket.

Naturvårdsverket ska stödja Regeringskansliet i samband med OECD:s granskning av Sveriges miljö- och klimatpolitik under 2024. Myndigheten ska vid behov hämta in synpunkter samt information från Statens energimyndighet och andra berörda myndigheter.

Naturvårdsverket ska ge en samlad redovisning av hur medlen inom anslag 1:16 Klimatinvesteringar har använts, både för det senaste året och sedan anslagets start. Redovisningen ska innehålla uppgifter om beslutade investeringar, om faktiska såväl som förväntade resultat, samt om samhällsekonomiska effekter. Myndigheten ska även redogöra för hur stor del av utsläppsminskningarna som uppstod inom respektive utom Sveriges gränser. I den mån det är möjligt ska även de sysselsättningseffekter som användningen av anslaget har lett till redovisas. Myndigheten ska också ge förslag på förändringar som kan göras för att öka stödens samhällsekonomiska effektivitet. Naturvårdsverket ska även redogöra för arbetet med uppföljning och utvärdering av stöden samt den särskilda satsning som görs för ökad utbyggnad av laddinfrastruktur 2023–2025.

Redovisningen ska ske med hjälp av underlag från länsstyrelserna via Länsstyrelsen i Dalarnas län och Statens energimyndighet. Uppdraget ska redovisas årligen till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 15 april. Naturvårdsverket ska också ansvara för att Sverige uppfyller kraven i EU-kommissionens antagna utvärderingsplan för Klimatklivet.

Naturvårdsverket ska lämna förslag på hur förordningen (2019:525) om statligt stöd för installation av laddningspunkter för elfordon bör förändras för att möjliggöra ett mer effektivt främjande av icke-publik laddinfrastruktur. I uppdraget ingår att Naturvårdsverket ska analysera och lämna förslag på hur ett konkurrensutsatt anbudsförfarande enligt kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget (GBER) kan utformas för att lämna stöd till installation av icke-publik laddinfrastruktur. I uppdraget ingår dessutom att lämna förslag på lämpliga och samhällsekonomiskt motiverade stödnivåer utifrån GBER oavsett om stöd lämnas inom ramen för en utvecklad stödordning eller genom ett konkurrensutsatt anbudsförfarande.

Om Naturvårdsverket bedömer att kompletterande ändringar bör göras i förordningen (2015:517) om stöd till lokala klimatinvesteringar för att åstadkomma ett mer effektivt främjande av icke-publik laddinfrastruktur kan sådana förslag lämnas. Naturvårdsverket ska även genomföra en konsekvensanalys av de föreslagna författningsändringarna. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 1 juli 2024.

Naturvårdsverket ska analysera förslag från Europeiska kommissionen på åtgärder som kan införas på EU-nivå samt andra relevanta förslag som kopplar till EU:s befintliga och kommande klimatmål. I analysen ska Naturvårdsverket beakta förslagens samhällsekonomiska effektivitet, risker för koldioxidläckage inom respektive utanför EU och förenlighet med EU-fördragets principer. Delredovisningar ska ske löpande efter avstämning med Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet). Uppdraget ska slutredovisas senast den
31 december 2025.

Naturvårdsverket ska analysera  och föreslå nödvändiga författningsändringar till följd av revideringarna av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 517/2014 om fluorerade växthusgaser (F-gasförordningen) och om upphävande av förordning (EG) 842/2006 samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1005/2009 om ämnen som bryter ned ozonskiktet (ozonförordningen) för vilka en preliminär politisk överenskommelse nåddes mellan EU:s institutioner den 5 oktober 2023. Naturvårdsverket bör även analysera vilka ytterligare kostnadseffektiva åtgärder som kan vidtas för att snabba på utfasningen av F-gaser i Sverige och bidra till att klimatmålen och Sveriges åtaganden gentemot EU nås. I uppdraget ingår att utföra en konsekvensanalys av förslagen.

Naturvårdsverket ska, när uppdraget utförs, inhämta synpunkter och information från Arbetsmiljöverket, Kemikalieinspektionen, Läkemedelsverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Statens energimyndighet, Tullverket samt från andra relevanta myndigheter och organisationer. Naturvårdsverket ska ha en löpande dialog med Miljöstraffrättsutredningen (M2022:04) när det gäller förslag till sanktionsbestämmelser. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den
30 september 2024.

Naturvårdsverket ska genomföra de åtgärder i fråga om kommunikation, ändring av rutiner samt agerande vid samråd och förhandlingar som föreslås i rapporten Naturvårdsverkets arbete med miljöprocesser (NV-09917-21). Åtgärderna ska bidra till att öka investeringsviljan i Sverige, att stärka den svenska internationella attraktionskraften, beredskapen och resiliens mot störningar samt till att öka takten i arbetet med grön omställning. Naturvårdsverket ska också redovisa hur myndigheten i övrigt har arbetat för att tillståndsprövning och tillsynsvägledning enligt miljöbalken ska bli effektivare och mer förutsägbar. Naturvårdsverket ska också ta fram ett utbildningskoncept riktat till länsstyrelser avseende tillståndsprövning av miljöfarlig verksamhet för att främja och säkerställa en god samt likartad handläggarkompetens i hela landet med kunskaper om miljölagstiftningens betydelse för industrin och olika branscher. Resultatet av åtgärderna ska redovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 31 oktober 2024.

Naturvårdsverket ska sammanställa, analysera och presentera statistik över mark- och miljödomstolarnas prövningar av tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter och tillståndspliktig vattenverksamhet under 2023 och om miljöprövningsdelegationernas prövningar av tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter under 2023. Med utgångspunkt i rapporten Statistik för miljötillståndsprövningen (NV-08966-16) ska Naturvårdsverket även analysera om det finns behov av och möjligheter att utveckla statistiken. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den
15 maj 2024. 

Naturvårdsverket ska tillsammans med länsstyrelserna ta fram ett förslag på en nationell digital lösning för inlämning av företags och verksamhetsutövares miljörapportering enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 166/2006 av den 18 januari 2006 om upprättande av ett europeiskt register över utsläpp och överföringar av föroreningar och om ändring av rådets direktiv 91/689/EEG och 96/61/EG och 26 kap. 20 § miljöbalken, som samtidigt möter behoven av uppgifter för bl.a. internationell miljörapportering. Lösningen ska inledningsvis ersätta den nuvarande svenska miljörapporteringsportalen. Uppdraget omfattar att lämna förslag till de författningsändringar som behövs för förvaltningen av ett nytt system för miljörapportering och för kommuners och myndigheters informationsförsörjning. Uppdraget inkluderar även att lämna förslag till ansvarsfördelning gällande personuppgiftsansvar och informationssäkerhet samt till förfarande för delning av information mellan myndigheterna, diarieföring och arkivering. Synpunkter ska inhämtas från berörda myndigheter och branschorganisationer. Naturvårdsverket ska senast den 28 februari 2025 redovisa uppdraget till Regeringskansliet. Länsstyrelsen i Jämtlands län ska samordna länsstyrelsernas deltagande i uppdraget och bidra till Naturvårdsverkets redovisning.

Naturvårdsverket ska undersöka tillsynsmyndigheternas kännedom om antalet befintliga kyltorn i Sverige, för att reformen med anmälningsplikt för kyltorn i syfte att förebygga spridning av legionellabakterier från dessa, senare ska kunna utvärderas. Resultatet ska redovisas i den årliga redovisningen enligt 3 kap. 21 § i miljötillsynsförordningen (2011:13).

Naturvårdsverket ska utveckla arbetet med landets vandringsleder och fjälleder. I uppdraget ingår att när staten är huvudman, knyta ihop vandringsleder, utveckla vandringsleder i skyddade områden och i skyddade fjällnära skogar, fortsätta upprustningen av det statliga ledsystemet i fjällen samt, i den mån det är möjligt, förlänga Kungsleden genom fjällregionen. Utöver det ska Naturvårdsverket utveckla samordningen om vandringsleder i landet tillsammans med andra huvudmän. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 28 februari 2028.

Naturvårdsverket ska redovisa statistik för hur kommuner och länsstyrelser har beslutat i ärenden om upphävande av och dispens från strandskyddet, samt i ärenden om tillsyn över strandskyddet. Av redovisningen ska det framgå hur många upphävanden och dispenser samt nekade upphävanden och dispenser som respektive länsstyrelse och kommun har beslutat om under 2023, fördelat på kommuner och olika typer av kommuner. Av redovisningen ska även framgå hur många tillsynsbeslut som har fattats under 2023, fördelat på kommuner och olika typer av kommuner. Statistiken ska visa vilket ändamål upphävandet haft, för vilken åtgärd dispensen har getts och vilket särskilt skäl som ligger till grund för dispensbeslutet samt om beslutet avser en nyetablering. För tillsynsbeslut ska ändamålet med beslutet anges. Naturvårdsverket ska även redovisa antal kommunala beslut om dispens från eller upphävande av strandskyddet som har överklagats eller som en länsstyrelse har beslutat att överpröva enligt 19 kap. 3 b § miljöbalken, samt kommuners och länsstyrelsers tillsynsbeslut som överklagats. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 30 april 2024.

Naturvårdsverket ska utreda om det för att underlätta för klimat- och miljöåtgärder, utan att påverka jordbruksmark negativt, finns behov av att ändra reglerna för att ompröva och återkalla tillstånd till markavvattning i 24 kap. miljöbalken, lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet eller andra regler för markavvattning och vattenverksamhet. Syftet ska vara att underlätta för återvätning där det inte finns andra motstående intressen såsom produktiv jordbruks- eller skogsbruksmark. Om utredningen föranleder det, ska förslag på ändringar av reglerna lämnas. Uppdraget ska genomföras i dialog med Statens jordbruksverk och Havs- och vattenmyndigheten. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 28 februari 2025.

Naturvårdsverket ska sammanställa och redovisa finansiella medel för biologisk mångfald som använts av myndigheter under 2023. Redovisningen ska utgöra underlag till Sveriges rapportering om resursmobilisering och utformas i enlighet med relevanta beslut om nationell rapportering som fattats inom FN:s konvention om biologisk mångfald (CBD). Naturvårdsverket ska genomföra arbetet med stöd av Havs- och vattenmyndigheten, Statens jordbruksverk och Skogsstyrelsen. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 30 juni 2024.

Naturvårdsverket ska analysera och vid behov föreslå åtgärder för att främja ladd- och tankinfrastruktur för arbetsmaskiner samt underlätta förutsättningarna för byte och transport av batterier till arbetsmaskiner. Statens energimyndighet ska inom ramen för sitt verksamhetsområde bistå i genomförandet av uppdraget. Trafikverket ska ges möjlighet att ge synpunkter. Naturvårdsverket ska även vid behov föra dialog med berörda aktörer i näringslivet. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 1 mars 2025.

Naturvårdsverket ska analysera hur produktavgiften enligt förordningen (2021:1002) om nedskräpningsavgifter ska beräknas när det gäller kostnader för att transportera bort och behandla det avfall som städats upp. En metod för fördelning av dessa kostnader på olika kategorier av engångsplastprodukter som speglar den faktiska kostnaden ska tas fram. Naturvårdsverket ska lämna förslag på nödvändiga ändringar i förordningen om nedskräpningsavgifter för att kommunerna ska kunna få ersättning för kostnaderna, bl.a. genom att bedöma vilken parameter som bör användas vid fördelning (t.ex. vikt eller volym). I uppdraget ingår att utföra en konsekvensanalys av förslagen. Naturvårdsverket ska i arbetet med att ta fram förslagen föra dialog med producenter, kommuner och andra relevanta aktörer. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 14 oktober 2024.

Regeringen uppdrar åt Naturvårdsverket att analysera och föreslå nödvändiga åtgärder och regeländringar till följd av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1157 av den 11 april 2024 om transport av avfall, om ändring av förordningarna (EU) nr 1257/2013 och (EU) 2020/1056 och om upphävande av förordning (EG) nr 1013/2006.

I uppdraget ingår att föreslå de författningsändringar som krävs för att genomföra Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2024/1157 om transport av avfall. Naturvårdsverket ska också beskriva konsekvenserna av den nya förordningen i fråga om införsel av farligt avfall avsett för deponering t.ex. asbestavfall. Vad gäller översynen av sanktionsbestämmelserna ska Naturvårdsverket utreda vilka artiklar som bör omfattas av sanktioner utan att föreslå några författningsändringar. I uppdraget ingår inte att utreda kommissionens eventuella tillsynsåtgärder på svenskt territorium.

Naturvårdsverket ska vid utförandet av uppdraget ha löpande dialog med Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) samt andra relevanta myndigheter och aktörer. Uppdraget ska åtföljas av en konsekvensanalys av de författningsförslag som lämnas och redovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 31 maj 2025.

Naturvårdsverket ska se över krav på redovisning som myndigheten ställer på länsstyrelserna i t.ex. villkor för bidrag och föreskrifter, i syfte att minska administrations- och redovisningsbördan för länsstyrelserna, samtidigt som regeringens behov av redovisning tillgodoses. Naturvårdsverket ska inhämta information från länsstyrelserna i genomförandet av uppdraget. Naturvårdsverket ska vidare göra en kartläggning om vilka delar av bidragen som myndigheten beslutar om som finansierar verksamhet vid länsstyrelserna som styrs av förordningar eller lagstiftning.

Som en del i regeringens arbete för en effektiv förvaltning ska Naturvårdsverket ta fram underlag om nivån på medel från anslag 1:3 Åtgärder för värdefull natur, anslag 1:14 Skydd av värdefull natur och andra relevanta anslag som ska finansiera verksamhet vid länsstyrelserna under 2025, utifrån regeringens förslag i kommande års budgetproposition.

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 20 november 2024. 

Naturvårdsverket ska ta fram underlag för Sveriges rapportering av miljöskadliga subventioner till Europeiska kommissionen. Skatteutgifter ska i detta sammanhang inte anses utgöra en miljöskadlig subvention och ska därför inte ingå i underlaget för rapporteringen. Naturvårdsverket ska i den mån det är relevant följa Europeiska kommissionens vägledning för att identifiera och rapportera de miljöskadliga subventionerna. Naturvårdsverket ska inhämta kunskap och underlag från myndigheter med ansvar för de områden som pekas ut i Europeiska kommissionens vägledning. I uppdraget ingår att undersöka i vilken mån rapporteringen av miljöskadliga subventioner kan koordineras med rapporteringen av energisubventioner och fossila bränslesubventioner som rapporteras i de nationella energi- och klimatplanerna (NEKP) enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 avseende metod. I uppdraget ingår även att redovisa svårigheter med att identifiera och bedöma subventionerna samt rapporteringens tillförlitlighet, för att därmed kunna bidra till utvecklingen av en ändamålsenlig gemensam metod och vägledning.

Naturvårdsverket ska redovisa uppdraget till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast 30 arbetsdagar före den dag då Sveriges rapportering om miljöskadliga subventioner ska vara fullgjord.

Naturvårdsverket ska göra en förberedande kartläggning inför genomförandearbetet avseende Europaparlamentets och rådets kommande förordning om förpackningar och förpackningsavfall. Kartläggningen ska identifiera och redovisa vilka områden i förordningen som innebär särskilda svårigheter, vilka delar som blir särskilt omfattande vad gäller ändringar av befintligt regelverk och vad som kräver införande av nya svenska bestämmelser. Kartläggningen ska även identifiera vilka bestämmelser i EU-lagstiftningen som kan få betydande konsekvenser för svenska förhållanden och svenska företag. Myndigheten ska vidare lämna ett förslag till tidsplan för genomförandearbetet och identifiera vilka bestämmelser som måste vara på plats inför förordningens tillämpningsdatum, och vilka bestämmelser som kan vänta till ett senare datum. Myndigheten ska vidare när det är relevant beakta hur överimplementering av förordningen kan undvikas. I arbetet ska synpunkter inhämtas från berörda branscher, intresseorganisationer, myndigheter  och kommuner. I uppdraget ingår även att vägleda branschen i tillämpningen av förordningen.

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 15 januari 2025.

Naturvårdsverket ska tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten, Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverk samt Boverket, och utifrån inhämtad kunskap och synpunkter från länsstyrelserna, utarbeta ett förslag till en nationell naturrestaureringsplan enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1991 om restaurering av natur och om ändring av förordning (EU) 2022/869 samt lämna en konsekvensutredning av planförslaget. I uppdraget ingår även att analysera och föreslå nödvändiga författningsändringar till följd av förordningen samt att lämna en konsekvensutredning av förslagen. I syfte att förslaget till plan och eventuella författningsändringar inte ska medföra mer långtgående kostnader eller begränsningar, i synnerhet för svenska företag, än vad som bedöms nödvändigt ska den flexibilitet som finns i förordningen analyseras och nyttjas till fullo där det är möjligt. För att skydda svenska företags konkurrenskraft i genomförandet av EU-förordningen ska förslaget till plan och eventuella författningsförslag inte gå utöver miniminivån i förordningen.

Naturvårdsverket ska redovisa uppdraget till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 27 februari 2026. En delredovisning med beskrivning av uppdragets genomförande ska lämnas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 29 november 2024. Boverket har i redovisningarna huvudansvar för förslag kopplat till artikel 8 i förordningen.

Naturvårdsverket ska utarbeta riktlinjer för hur massor med naturligt förhöjda halter av skadliga ämnen, i synnerhet sulfidförande berg och massor innehållande arsenik, bör hanteras i syfte att uppnå ett resurseffektivt nyttjande samtidigt som tillräcklig hänsyn tas till miljö- och hälsomässiga risker. Riktlinjerna ska beakta konsekvenser av transporter av massor. Vid genomförandet av uppdraget ska Naturvårdsverket inhämta kunskap från Sveriges geologiska undersökning, Trafikverket och Boverket. Naturvårdsverket ska vid behov lämna författningsförslag eller presentera andra åtgärder som bedöms nödvändiga. Förslagen ska åtföljas av en konsekvensanalys. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 30 januari 2026. 

1. Anslagsposten får användas för Naturvårdsverkets förvaltningskostnader.
2. Anslagsposten får användas till kostnader för kanslistöd m.m. till Miljömålsrådet.
3. Högst 5 000 000 kronor får användas för bidrag till utvecklingsarbete som andra än Naturvårdsverket organiserat och som främjar de verksamheter som Naturvårdsverket ansvarar för.
4. Högst 200 000 kronor får användas till kostnader för deltagande i sekretariatsfunktionen i nätverket European Network of the Heads of Environment Protection Agencies, NEPA.
5. Minst 25 000 000 kronor ska användas för att stärka myndighetens arbete nationellt, inom EU och internationellt för att främja en mer cirkulär plastanvändning samt för att minska plaster, inklusive mikro- och nanoplaster, i hav och natur. Insatser ska omfatta hela livscykeln för plast, t.ex. hållbar design, standardisering, återanvändning, alternativa material, återvinning och minskat läckage av plast. Av medlen får högst 5 000 000 kronor användas för myndighetens arbete med nationell plastsamordning. Naturvårdsverket får även betala ut bidrag till andra inom detta område.
6. Högst 1 000 000 kronor ska betalas ut till Högskolan i Borås för fortsatt arbete med företagsnätverket inom plattformen Textile and Fashion 2030, för att främja och möjliggöra fler hållbara och cirkulära affärsmodeller i Sverige inom textilsektorn. Arbetet ska riktas till främst små och medelstora företag och ska bidra till kompetenshöjning, support och genomförande, samarbete mellan aktörer samt metoder och verktyg.
7. Minst 5 000 000 kronor ska användas för att stärka myndighetens arbete mot illegal avfallshantering.
8. 11 000 000 kronor får användas för hantering av nya arbetsuppgifter till följd av ny EU-lagstiftning (CBAM och ETS).

1. Anslagsposten får användas för övervakning av miljötillstånd och miljöpåverkan i den yttre miljön, samt dessa faktorers påverkan på människors hälsa, för miljömålsuppföljning, utvecklingsarbete och internationell rapportering.
2. Anslagsposten får även användas för miljöövervakningsinsatser inom ramen för partnerskapsprogrammet ”Partnership for the Assessment of Risk from Chemicals” (PARC) inom EU:s ramprogram för forskning och innovation Horisont Europa.
3. Högst 5 000 000 kronor får användas av berörda myndigheter för att genomföra uppdraget om kunskap om PFAS i livsmedel och miljö.
4. Högst 2 000 000 kronor får användas för delfinansiering av Klimatpolitiska rådets verktyg Panorama.

Anslagsposten får användas för övervakning av miljötillstånd i den yttre miljön och därtill hörande arbete med data- och informationshantering och utformning av övervakningsprogram samt för viss EU och internationell rapportering och till miljömålsuppföljning.

1. Statistiska centralbyrån får rekvirera 1 000 000 kronor för uppdraget om utveckling av statistik om exportens klimatnytta (Fi2022/03469, Fi2023/02856).
2. Sveriges lantbruksuniversitet får rekvirera 2 500 000 kronor för uppdraget att analysera hur de senaste ändringarna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/841 av den 30 maj 2018 om inbegripande av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030 (LULUCF) ska tillämpas i Sverige (KN2023/03832).
3. Boverket får använda 2 000 000 kronor för uppdrag om analys av hinder för nya och hållbara konstruktionslösningar i regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Boverket. Medel betalas ut en gång per år efter rekvisitioner som ges in till Naturvårdsverket senast den 15 december 2024. Medel som inte har använts ska återbetalas till Naturvårdsverket senast den 30 december 2024. Rekvisition, återbetalning och redovisning ska hänvisa till regleringsbrevet för budgetåret 2024 avseende Naturvårdsverket, anslag 1:2 Miljöövervakning mm., ap.4 Klimatpolitiska handlingsplanen.
4. Naturvårdsverket får använda 2 000 000 kronor för eget arbete med uppdraget om åtgärder för att främja ladd- och tankinfrastruktur för arbetsmaskiner samt underlätta förutsättningarna för byte och transport av batterier till arbetsmaskiner enligt Naturvårdsverkets regleringsbrev för budgetåret 2024.
5. Naturvårdsverket får använda 1 500 000 kronor för arbete med markinventering för att upprätthålla tidsserier och utveckla rapporteringen relaterad till LULUCF.

6. Naturvårdsverket får använda 10 000 000 kronor för att i enlighet med regeringens beslut KN2024/01682 genomföra uppdraget om att utveckla planeringsförutsättningar och arbetssätt med tillståndsprocesser för etablering av ny kärnkraft.

Resterande medel får användas först efter beslut av regeringen. 

Anslagsposten ska användas för bidrag till verksamheten vid Swedish Water House (SWH). Havs- och vattenmyndigheten ska betala ut bidraget till stiftelsen Stockholm International Water Institute (SIWI). Bidraget ska användas till att generera och förmedla kunskap och erfarenheter om internationella vattenfrågor, framför allt inom området integrerad vattenförvaltning.

1. Anslagsposten får användas för bidrag till ideella miljöorganisationers arbete som bidrar till att uppfylla de nationella miljökvalitetsmål som riksdagen har beslutat om. Naturvårdsverket beslutar om fördelningen av medlen. Bidrag ges som organisationsbidrag.
2. 4 000 000 kronor får betalas ut som bidrag till organisationen Håll Sverige Rent för att bidra till och förmedla kunskap och erfarenheter som bidrar till minskad nedskräpning för de produkter som inte omfattas av förordningen (2021:1002) om nedskräpningsavgifter. Som villkor för bidraget ska Håll Sverige Rent lämna en redovisning till Naturvårdsverket om vilket resultat bidraget har gett och hur arbetet bidrar till minskad nedskräpning.
3. 5 000 000 kronor får betalas ut som bidrag till organisationen Luftförorenings- och klimatsekretariatet (AirClim) för dess arbete med att skapa och förmedla kunskap i syfte att minska utsläppen av luftföroreningar, inklusive växthusgaser. Som villkor för bidraget ska AirClim lämna en redovisning till Naturvårdsverket om vilket resultat bidraget har gett och hur arbetet bidrar till att minska utsläppen av luftföroreningar, inklusive växthusgaser.

Anslagsposten får användas för övervakning av miljötillstånd och miljöpåverkan i den yttre miljön, samt dessa faktorers påverkan på människors hälsa. Anslagsposten får också användas för miljömålsuppföljning, utvecklingsarbete och internationell rapportering.

Anslagsposten får användas till kostnader för Delegationen för cirkulär ekonomi.

1. Anslagsposten disponeras av Länsstyrelsen i Örebro län och ska fördelas ut till samtliga länsstyrelser. Länsstyrelsen i Örebro län ska redovisa anslagspostens användning till Naturvårdsverket.
2. Anslagsposten får användas för kostnader vid länsstyrelserna för arbete och åtgärder som avser invasiva främmande arter, friluftsliv, våtmarker och stora rovdjur.

1. Anslagsposten får användas för kostnader samt visst arbete vid länsstyrelserna som avser skötsel, fastighetsförvaltning, byggnadsinvesteringar samt uppföljning och övervakning av nationalparker, naturreservat, områden som ingår i eller föreslås ingå i nätverket Natura 2000, andra områden med områdesskydd, Kungliga nationalstadsparken, världsarv och Ramsarområden. En särskild satsning ska göras på skötsel av naturreservat med högst 100 000 000 kronor. Anslagsposten får även användas för kostnader för arbete med biosfärområden inklusive bidrag till kommuner och Stockholms universitet.
2. Anslagsposten får användas för kostnader som avser arbete med artbevarande, artskydd, grön infrastruktur, pollinatörer, vilt- och rovdjursförvaltning, strategin för svensk viltförvaltning, rovdjursinformation inklusive bidrag till Rovdjurscentrum Sverige, inventering och kunskapsstöd vad gäller arter och naturtyper samt annan övervakning. Anslagsposten får även användas för visst arbete vid länsstyrelserna och för arbete vid Sveriges lantbruksuniversitet, bl.a. Artdatabanken inklusive Artportalen, samt för visst arbete med rovdjursinventeringar hos berörda samebyar. Anslagsposten får även användas för bidrag till de länsstyrelser, kommuner och stiftelser som är huvudmän för naturum och för verksamhet i naturum.
3. Anslagsposten får användas för arbetet med att förebygga och förhindra introduktion och spridning av invasiva främmande arter, där en särskild satsning ska göras på högst 50 000 000 kronor.
4. Anslagsposten får användas för kostnader och visst arbete vid länsstyrelserna som avser friluftsliv, inklusive att samordna och leda arbetet med att förverkliga regeringens friluftslivspolitik, samt för kommunikation och utbildning inom naturvårdsområdet. Anslagsposten får även användas för bidrag till ideella organisationer som arbetar med att sprida information om rättigheter och skyldigheter som följer av allemansrätten.
5. Anslagsposten får användas för kostnader för det statliga ledsystemet i fjällen samt för andra vandringsleder som staten är huvudman för, där en särskild satsning ska göras på högst
   50 000 000 kronor. Därutöver kan medlen även användas för bidrag till organisationer som förvaltar och utvecklar vandringsleder för vilka staten inte är huvudman. Vidare får anslagsposten användas för att etablera och driva ett lavinprognosprogram för den svenska fjällkedjan, verksamhet inom ramen för Fjällsäkerhetsrådet och Nationella snöskoterrådet samt för samebyarnas arbete med att ta fram och genomföra terrängkörningsplaner. Anslagsposten får även användas för visst arbete vid länsstyrelserna avseende samma ändamål. Anslagsposten får även användas för bidrag till lokala fjällsäkerhetskommittéer för fjällsäkerhetsarbete.
6. Anslagsposten får användas för statsbidrag till naturvårdsprojekt enligt 1 § 1–6 förordningen (2003:598) om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt. Anslagsposten får även användas för kostnader och visst arbete vid länsstyrelserna och Naturvårdsverket avseende samma ändamål. 
7. Högst 355 000 000 kronor får användas för statsbidrag till naturvårdsprojekt för att restaurera och anlägga våtmarker, till exempel återvätning av torvmarker, inklusive förberedelsearbete, enligt 1 § 7 och 8 förordningen (2003:598) om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt eller som bidrag till länsstyrelserna, Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket. Anslagsposten får användas för en kompetenssatsning som inkluderar kunskapshöjande åtgärder och informationsspridning till markägare och andra aktörer om återvätning. Anslagsposten får även användas för visst arbete vid länsstyrelserna, Naturvårdsverket, Sveriges geologiska undersökning, Statens jordbruksverk, Sveriges lantbruksuniversitet, Riksantikvarieämbetet samt Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut för arbete med våtmarker. Skogsstyrelsen får från anslagsposten rekvirera högst 80 000 000 kronor för att återväta utdikade våtmarker i skog.
8. Anslagsposten får användas för bidrag till Statens veterinärmedicinska anstalt för eventuella akuta åtgärder – utförda efter samråd med Naturvårdsverket – i arbetet med att följa och analysera utvecklingen av sjukdomstillstånd hos vilda djurpopulationer.
9. Anslagsposten får användas för bidrag till Centrum för biologisk mångfald för arbete som avser lokal och traditionell kunskap. Till Sametinget får 1 000 000 kronor utbetalas för uppdraget som fokalpunkt för traditionell kunskap enligt konventionen för biologisk mångfald (CBD).
10. Anslagsposten får användas för bidrag till föreningen Laponiatjuottjudus för förvaltningen av världsarvet Laponia enligt Laponiaförordningen (2011:840) och för bidrag till Stiftelsen Tyrestaskogen för förvaltning av Tyresta nationalpark enligt nationalparksförordningen (1987:938).
11. Anslagsposten får användas för arbete med åtgärdsprogram för hotade arter, särskilt insatser för att genomföra programmen. Anslagsposten får även användas för visst arbete vid länsstyrelserna avseende samma ändamål. Anslagsposten får även användas för bidrag till de organisationer som bidrar till att genomföra programmen.
12. Intäkter från fastighetsuthyrning, arrenden, naturvårdsskötsel m.m. får användas i verksamheten inom ramen för anslagets ändamål.
13. Anslagsposten får användas för utgifter för medlemsavgifter och stöd till internationella organisationer som främjar arbetet med biologisk mångfald. Anslagsposten får även användas för bidrag till utländska myndigheter eller organisationer som genomför arbete som gagnar det svenska arbetet med biologisk mångfald, rovdjur eller fjällsäkerhet.
14. Anslagsposten får användas för bidrag till restaurering av sådana ängs- och betesmarker som inte ingår i det nationella genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP), samt för bidrag till restaureringshamling av träd med natur- och kulturvärden, naturvårdsbränning i ängs- och betesmarker samt för bidrag till slåtter på myrmark i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands eller Västernorrlands län. Anslagsposten får även användas för kostnader i samband med att ta fram ett administrativt system och visst arbete vid länsstyrelserna och Naturvårdsverket.
15. 30 000 000 kronor ska användas till insatser i form av bl.a. slåtter och höbärgning i ängsmarker för att förhindra igenväxning av kulturlandskapet och bevara de svenska växt- och djurarterna.

16. Anslagsposten får användas för bidrag till länsstyrelser för att finansiera ett slutförande av återstående avskrivningskostnader på sedan tidigare lånefinansierade materiella tillgångar.

1. Anslagsposten disponeras av Länsstyrelsen i Gävleborgs län och får fördelas till andra länsstyrelser.
2. Anslagsposten får användas för kostnader vid länsstyrelserna för åtgärder i syfte att begränsa massförekomst av översvämnmgsmyggor.

1. Anslagsposten får användas för bidrag enligt förordningen (2004:100) om statsbidrag för avhjälpande av föroreningsskador och statsstöd enligt förordningen (2022:98) om statligt stöd till åtgärder för efterbehandling av föroreningsskador. Naturvårdsverket ska bevaka och informera om det antal ärenden som uppstår där förordningarna inte kan tillämpas vad gäller de områden som är högst prioriterade. 
2. Anslagsposten får användas för bidrag till att åtgärda föroreningsskador enligt 10 kap. miljöbalken som är särskilt angelägna från risksynpunkt i de fallen när de förordningar som nämns i punkten 1 inte är tillämpliga.
3. Anslagsposten får användas för att finansiera inventeringar, undersökningar och juridiska bedömningar eller andra utredningar som krävs som underlag för att genomföra åtgärder, för kunskapsuppbyggnad och kunskapsöverföring för framtagande av underlag för prioriteringar av framtida avhjälpande- och återställningsinsatser i landet. Anslagsposten får också användas för stärkt arbete med kapacitetshöjning av teknikutvecklingen samt stärkt arbete med kunskapshöjande insatser inom efterbehandling av förorenade områden inkl. sediment. Högst 10 000 000 kronor får användas som bidrag till andra berörda myndigheter för att stärka arbetet med förorenade sediment.
4. Anslagsposten får användas för arbete med utrednings- och åtgärdskostnader som återkrävs av ansvariga enligt miljöbalken eller äldre lagstiftning samt för kostnader hos kommun eller myndighet för att i samband med undersökning, utredning eller åtgärd av förorenade områden driva sådana mål som avses i 21 kap. 1 § första stycket 4, 6, 7 och 9 miljöbalken.
5. Anslagsposten får också användas för kostnader för att förebygga och förhindra stora saneringskostnader och risker med PFAS samt för bidrag till andra organisationer avseende samma ändamål.
   - Högst 40 000 000 kronor får användas för att genomföra åtgärder av Sveriges geologiska undersökning på statligt förorenade områden som förorenats av PFAS, som en del i uppdraget till Statens geotekniska institut om Kunskap och teknikutveckling PFAS (M2021/02281).
   - Högst 8 000 000 kronor får användas för myndighetens arbete inklusive som bidrag till andra berörda myndigheters och aktörers deltagande för att genomföra uppdraget om PFAS-förorenade områden.
   - Högst 2 000 000 kronor får användas som bidrag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för stärkta vägledningsinsatser för hantering av PFAS-förorenade områden samt insatser för hantering av släckvatten och skumvätskor.
   - Högst 8 000 000 kronor får användas som bidrag till Sveriges geologiska undersökning för att undersöka förekomst och bakgrundshalter av PFAS i mark och vatten.

1. Anslagsposten får användas för att ta hand om herrelösa strålkällor och visst historiskt radioaktivt avfall från icke kärnteknisk verksamhet.
2. Anslagsposten får användas av Strålsäkerhetsmyndigheten för myndighetens arbete med anledning av ansökningar om stöd för hantering av historiskt icke kärntekniskt radioaktivt avfall och annat däri farligt avfall, enligt de riktlinjer som regeringen beslutar.

1. Anslagsposten får användas för att inventera samt, i enlighet med den gällande prioritetsordningen, genomföra ansvarsutredningar, nödvändiga undersökningar, åtgärder och efterföljande miljökontroll på områden där staten har ett visst ansvar för avhjälpande och där ingen annan myndighet kan svara för avhjälpande.
2. Avsättningar för att sanera och återställa förorenade områden ska redovisas mot anslag det budgetår som utgifterna hänför sig till.
3. Sveriges geologiska undersökning får i samråd med Naturvårdsverket omfördela upp till 10 000 000 kronor av anslagsposten till annan efterbehandlingsinsats inom anslag 1:4.

1. Högst 15 000 000 kronor får användas för teknikutvecklingsprogrammet Tuffo (Teknikutveckling och forskning inom förorenade områden). Av dessa medel får högst
   1 500 000 kronor användas för visst arbete vid Statens geotekniska institut.
2. Anslagsposten får också användas av Statens geotekniska institut för tillämpad forskning och en effektiv spridning av kunskapsresultat med särskilt fokus på forsknings- och utvecklingsprojekt som rör undersökning, utredning och åtgärder som avser PFAS-förorenade områden samt förorenade sediment och fibersediment. 5 000 000 kronor får särskilt användas för genomförande av uppdrag om kunskap och teknikutveckling avseende PFAS (M2021/02281).

1. Anslagsposten får användas av Naturvårdsverket för utbetalning av stöd för hantering av historiskt icke kärntekniskt radioaktivt avfall och annat däri farligt avfall, enligt de riktlinjer som regeringen beslutar.
2. Anslagsposten får användas av Naturvårdsverket för myndighetens arbete för att administrera ansökningar om stöd för hantering av historiskt icke kärntekniskt radioaktivt avfall och annat däri farligt avfall, enligt de riktlinjer som regeringen beslutar.

1. Anslagsposten får användas för arbete vid länsstyrelserna med tillsyn och tillsynsvägledning över förorenade områden.
   Högst 25 000 000 kronor får användas för visst arbete vid länsstyrelserna med bidragshantering.
2. Anslagsposten får användas för att stärka arbetet med övervakning, inventering och kartläggning av områden som har förorenats av PFAS. Anslagsposten får även användas för fortsatt arbete med förorenade sediment, särskilt inventering.
3. Anslagsposten disponeras av Länsstyrelsen i Örebro län för fördelning till samtliga länsstyrelser. 

1. Anslagsposten får användas för att finansiera de undersökningar och utredningar som krävs för att genomföra saneringsåtgärder, sanering av enskilda vrak som är särskilt angelägna från risksynpunkt och myndighetens eget arbete med detta.
2. Anslagsposten får även användas till kostnader för avhjälpande som uppkommit med anledning av att en tillsynsmyndighet har begärt verkställighet enligt 26 kap. 17 § miljöbalken eller beslutat om rättelse enligt 26 kap. 18 § miljöbalken.
3. Högst 20 000 000 kronor får användas för att genomföra uppdrag om Insamling och återvinning fiskeredskap och fritidsbåtar (M2021/02392).

1. Anslagsposten får användas för att finansiera forskning till stöd för Naturvårdsverkets och Havs- och vattenmyndighetens arbete med miljökvalitetsmålen, genomförande av det klimatpolitiska ramverket, miljöbalken och underlag för internationellt förhandlingsarbete.
2. Naturvårdsverket ska besluta hur medlen till miljöforskning ska fördelas. Medlen ska fördelas så att jämställdhet mellan kvinnor och män beaktas.
3. Verksamheten får omfatta forskningsbidrag, uppdragsforskning, beredningsarbete, kunskapsöverföring från forskning, kunskapssammanställningar och utredningar med anknytning till forskningen. Medlen får även omfatta finansiering av forskare i de internationella samarbeten Naturvårdsverket är involverad i samt medfinansiering av forskningsinsatser under EU:s ramprogram för forskning Horisont Europa.
4. 17 000 000 kronor ska användas för bidrag till Stiftelsen Institutet för vatten- och luftvårdsforskning (SIVL). Medlen till stiftelsen ska användas till utgifter för statens andel av den forskning som bedrivs samfinansierat med näringslivet samt får även användas för nationell finansiering av EU-projekt. Beslut om finansiering fattas av SIVL när en överenskommelse har träffats med näringslivet om samfinansierad forskning och utvecklingsverksamhet vid IVL Svenska Miljöinstitutet AB. SIVL ska lämna en redovisning till Naturvårdsverket om hur medlen har använts.
5. Anslagsposten får användas för svenska forskares deltagande i den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (IPBES). Naturvårdsverket ska även betala ut minst 1 500 000 kronor till IPBES avseende Sveriges bidrag till dess verksamhet.
6. Anslagsposten får användas för it-baserad administration av forskningsansökningar.
7. Högst 1 500 000 kronor får användas för särskilda insatser inom ramen för Horisont Europa partnerskapsprogram ”Partnership for the Assessment of Risk from Chemicals” (PARC).
8. 3 000 000 kronor ska betalas ut till Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande för arbete med en internationell utvärdering av svensk ålförvaltning. 

1. Anslagsposten får användas för kostnader för myndigheters bilaterala miljö- och klimatsamarbete med länder som har stor påverkan på den globala miljön eller som är av strategisk betydelse i det globala miljö- och klimatsamarbetet.
2. Anslagsposten får även användas för att genomföra aktiviteter som avses bedrivas inom ramen för exempelvis initiativ och koalitioner som understödjer det globala ambitionshöjande arbetet under Parisavtalet, Nordiska ministerrådet, Östersjöstaternas råd (CBSS), Barentssamarbetet och Arktiska rådet, inklusive för bidrag till Internationella Barentssekretariatets arbete och till Project Support Instrument (PSI) inom ramen för Arktiska rådet, inklusive för bidrag till dessa initiativ och koalitioner. Naturvårdsverket beslutar om fördelningen av medel efter samråd med berörda myndigheter. Anslagsposten får användas för bidrag till aktörer som bedriver verksamhet inom ramen för de miljö- och klimatsamarbeten som myndigheterna ansvarar för. Medlen utbetalas i svenska kronor.
3. Högst 2 900 000 kronor får användas som bidrag till Stockholm Environment Institute för att genomföra arbetsprogrammet för den ledarskapsgrupp för industriomställning som Sverige lanserade vid FN:s klimattoppmöte i New York i september 2019.
4. Högst 1 000 000 kronor får användas för att stötta insatser och arbete inom China Council for International Cooperation on Environment and Development (CCICED).

Anslagsposten får användas för samarbete och stöd till Ukraina som strategiskt viktigt land för miljösamarbetet genom att bidra till god strålsäkerhet. Anslagsposten får användas till administration och samordning.

1. Anslagsposten får användas för ersättningar enligt 31 kap. miljöbalken inom Naturvårdsverkets ansvarsområde.
2. Anslagsposten får användas för kostnader som avser förvärv och avtalslösningar för statens räkning av värdefulla naturområden, särskilt skogar och marina områden. Högst 500 000 000 kronor får användas för en särskild satsning för skydd av värdefull natur.
3. Anslagsposten får användas för statsbidrag till kommuner för skydd av värdefulla naturområden.
4. Anslagsposten får användas för kostnader som avser värdering, förhandling och lantmäteriförrättning efter prövning i varje enskilt fall i samband med skydd av värdefulla naturområden enligt miljöbalken, kostnader för arbete, utredningar och inventeringar som ger underlag för detta skydd, arbete med bevarandeplaner för Natura 2000, översyn och revidering av riksintresse för naturvård, samt sådana övriga kostnader och kostnader för visst arbete vid länsstyrelserna som hör samman med skydd av värdefulla naturområden. 
5. Högst 35 000 000 får användas för genomförande av ett program med ersättningsmarker från Sveaskog AB.
6. Intäkter från försäljning av fastigheter ska tillföras anslaget. 

Anslagsposten får användas för att skydda värdefull natur genom att fatta beslut i ärenden om naturreservat där ersättning till fastighetsägare är betald och genomföra programmen för skydd av tätortsnära natur.

Anslagsposten får användas för att betala ut stöd till klimatinvesteringar enligt förordningar som regeringen har beslutat. 500 000 000 kronor är särskilt avsatta för en satsning på laddinfrastruktur.

1. För anslagsposten gäller de villkor som anges för anslagspost 1. Utgifter som bedöms uppfylla de krav som följer av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens (RFF) ska i första hand redovisas på denna anslagspost, upp till den tilldelade nivån.
2. Medlen på anslagsposten ska användas i enlighet med RRF.
3. Rapporteringskrav för medlens användning utöver vad som anges i regleringsbrevet framgår av regeringsbeslut med uppdrag till Naturvårdsverket den 30 september 2021.

1. Anslagsposten får användas för utgifter i samband med administration av klimatinvesteringsstödet och stöden för installation av laddningspunkter till elfordon.
2. Anslagsposten får användas för arbete med information om och, uppföljning och utvärdering av stöd till klimatinvesteringar samt stöden för installation av laddningspunkter till elfordon. Anslagsposten får användas av Naturvårdsverket och andra myndigheter som bidrar till arbetet.

1. Anslagsposten får användas för samordning av och stöd till länsstyrelsernas arbete med klimatinvesteringar i länen och dess kommuner. Anslagsposten disponeras av Länsstyrelsen i Örebro län för fördelning till samtliga länsstyrelser.
2. Anslagsposten får användas för utgifter för arbete med klimatinvesteringsstödet och yttranden om ansökningar samt dialog med aktörer i länet för att stimulera till effektiva åtgärder och synergieffekter mellan olika projekt. Anslagsposten får också användas till information om och uppföljning av stödet samt till regional samordning av arbetet, och till information om stöden för installation av laddningspunkter till elfordon.

Villkor

Beloppen för infriade åtaganden i tabellen är indikativa.

Beställningsbemyndigandet för ap. 1 Stöd till klimatinvesteringar omfattar ingångna och nya åtaganden för ap. 1 Stöd till klimatinvesteringar och ap. 2 Stöd till klimatinvesteringar - RRF.

Resterande medel i Batterifonden avsätts till forskning för utveckling av hållbara och kostnadseffektiva återvinningsmetoder för alla typer av batterier, fordonsenergirelaterad batteriforskning och batteriforskning för resurseffektivt nyttjande av förnybar energi. Statens energimyndighet ska fördela forskningsmedlen. Naturvårdsverket ska betala ut medel till Statens energimyndighet när projekt är beviljade.

Med undantag för vad som anges i 10 § förordningen (1993:527) om förvaltning av statliga fastigheter, m.m., får Naturvårdsverket, inom ramen för sitt förvaltningsuppdrag och inom ramen för de ekonomiska resurser som myndigheten förfogar över, besluta om investeringar och förvärv när den beräknade utgiften för anskaffningen inte överstiger
20 000 000 kronor per projekt och detta är redovisat i investeringsplanen. Om den beräknade utgiften överstiger 20 000 000 kronor ska myndigheten lämna över frågan till regeringen för prövning.

Med projekt vid förvärv menas ett köpe- eller bytesavtal som kan omfatta en eller flera fastigheter med en markägare eller vid samägande av fastighet, flera parter. Avtalet i projektet ska avse fastigheter inom ett och samma presumtiva skyddade område. Med projekt vid investeringar i byggnader och/eller markanläggningar menas objekt i Naturvårdsverkets investeringsplan som ska uppföras inom ett och samma skyddade eller presumtivt skyddade område.

1. Naturvårdsverket får, enligt 16 § förordningen (1993:527) om förvaltning av statliga fastigheter m.m., besluta om överföring av förvaltningsansvaret mellan Naturvårdsverket och andra fastighetsförvaltande myndigheter i sådana fall där berörda myndigheter är överens om överföringen och om villkoren för överföringen när marknadsvärdet inte överstiger 20 000 000 kronor.
2. Investeringar i mark, markanläggningar, byggnader och pågående projekt ska inte finansieras genom lån i Riksgäldskontoret.
3. Av 2 kap. 6 § kapitalförsörjningsförordningen (2011:210) följer att naturmiljötillgångar ska finansieras med anslag. Dessa regler gäller för samtliga investeringar i materiella anläggningstillgångar som finansieras från anslag 1:3 Åtgärder för värdefull natur, oavsett om det är Naturvårdsverket eller en annan myndighet som anskaffar tillgångarna. Investeringar i immateriella anläggningstillgångar som görs med medel från anslag 1:3 ska finansieras med lån i Riksgäldskontoret.