Naturvårdsverket ska senast den 31 mars 2011 till Regeringskansliet (Miljödepartementet) redovisa

1. övergripande hur medel inom anslaget 1:3 Åtgärder för biologisk mångfald, ap. 2, har använts fördelat på följande kategorier: områdesskydd, skötsel av skyddade områden, friluftsliv, investeringar i Naturum, drift av Naturum, rovdjur, viltförvaltning, vattenrelaterat arbete, åtgärdsprogram för hotade arter samt övrigt,

2. hur medelsanvändningen samt arbetet med områdesskydd har utvecklats. Redovisningen ska avse ersättningskostnader per objektkategori och län samt övriga kostnader förknippade med områdesskyddet, såsom värdering, förhandling, ombud m.m.,

3. hur användningen av naturvårdsavtal för skydd av värdefulla naturområden har utvecklats. Naturvårdsverket ska särskilt rapportera antal avtal, totalareal, kostnaden per hektar och den genomsnittliga avtalslängden,

4. hur medelsanvändningen samt arbetet med skötsel av skyddade områden har utvecklats,

5. hur medelsanvändningen samt arbetet med artbevarande och viltförvaltning har utvecklats.

Redovisningen ska avse de senaste tre åren.

Naturvårdsverket ska senast den 31 mars 2011 till Regeringskansliet (Miljödepartementet) redovisa hur medel som tilldelats för arbetet enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön har använts, både vad avser Naturvårdsverket, länsstyrelserna och vattenmyndigheterna. Naturvårdsverket ska vidare redovisa hur förvaltningsanslaget har använts för detta ändamål. Redovisningen ska bl.a. baseras på den samlade redovisningen från Länsstyrelsen i Västra Götalands län samt underlag från Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) och Sveriges geologiska undersökning (SGU) och ska avse de senaste tre åren. Vidare ska verket redovisa viktigare insatser inom vattenförvaltningen baserat på eget arbete och den samlade redovisningen från Länsstyrelsen i Norrbottens län. Redovisningen bör disponeras efter de olika avsnitten i förordningen (2004:660) om förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön.

Naturvårdsverket ska senast den 31 mars 2011 till Regeringskansliet (Miljödepartementet) redogöra för hur medel inom anslaget 1:12 Havsmiljö har använts de senaste tre åren samt viktigare insatser. Verket ska särskilt redovisa insatser och, om möjligt, uppnådda effekter vad gäller genomförandet av Helsingforskommissionens (Helcoms) aktionsplan för Östersjön.

Naturvårdsverket ska redovisa hur arbetet med markbyten med ersättningsmark från Sveaskog i syfte att bevara skyddsvärda skogsområden fortskrider.

Naturvårdsverket ska redovisa hur arbetet med samordningen av berörda myndigheters friluftslivsarbete har utvecklats, liksom samverkan med andra aktörer såsom friluftslivsorganisationerna.

Naturvårdsverket ska redovisa resultatet av samverkan med berörda myndigheter i Danmark, Norge och Finland för att upprätta en gemensam nordisk plattform som syftar till att stimulera näringslivet till ett ökat engagemang för den biologiska mångfalden. Riktlinjer för arbetet utgörs av de förslag som Naturvårdsverket har rapporterat till Regeringskansliet (Miljödepartementet) i november 2010 (dnr M2010/4624/Na).

Naturvårdsverket ska redogöra för vilka insatser som det har vidtagit för att öka kunskapen hos länsstyrelser, kommuner, vindkraftsbranschens aktörer och allmänheten om vindkraftens samlade effekter på natur och miljö. Verket ska också redovisa hur många vindkraftsärenden som det har fått in, hur stor andel av dessa som det har svarat på, på vilka grunder ett urval har skett i fråga om vilka ärenden som verket har svarat på, när i beredningsprocessen som verket har yttrat sig och en grov redovisning av innebörden i yttrandena.

Naturvårdsverket ska redovisa hur myndigheten har följt de rekommendationer som regeringen angett för att uppnå de mål som beslutats i IT för en grönare förvaltning – agenda för IT för miljön 2010–2015 (N2010/3482/ITP (delvis)). Återrapportering ska ske i samband med den årliga redovisningen enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter.

Naturvårdsverket ska senast den 16 mars 2012 till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) redovisa

- vilka av den nationella strategins prioriteringar som myndigheten utgått från under perioden 2009-2011 samt vilka av myndighetens verksamheter som berörts eller kommer att beröras av insatserna

- planerade och genomförda insatser med andra myndigheter samt med de organ som har det regionala tillväxtansvaret i länen.

Naturvårdsverket ska redovisa myndighetens bidragsverksamhet för respektive anslag. Naturvårdsverket ska också redovisa vilka kostnader myndigheten har haft i samband med bidragsgivningen.

Naturvårdsverket ska redovisa prognoser för 2011-2015. Dessa ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till verkets verksamhetsplan. Prognoserna lämnas i statsredovisningssystemet Hermes, enligt instruktion från Ekonomistyrningsverket, vid följande tillfällen:

- den 17 januari

- den 17 februari

- den 2 maj

- den 1 augusti

- den 25 oktober 2011.

De avtal som Naturvårdsverket har ingått inom de verksamheter som rör hav och vatten ska föras över till Havs- och vattenmyndigheten per den 1 juli 2011.

Det av riksdagen fastställda övergripande målet för friluftslivspolitiken (prop. 2009/10:238, bet. 2010/11:KrU3, rskr. 2010/11:37 och 38) ska kompletteras med ett antal mätbara mål. Naturvårdsverket får därför i uppdrag att, efter samråd med berörda myndigheter och organisationer, utveckla förslag till mätbara mål för friluftslivspolitiken. Arbetet ska utgå ifrån de tio punkter som utgör grunden för regeringens bedömning enligt prop. 2009/10:238. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 1 mars 2012.

Naturvårdsverket ska efter samråd med Boverket, länsstyrelserna, Trafikverket samt Sveriges Kommuner och Landsting utvärdera tillämpningen av bestämmelserna om skyltar m.m. i lagen (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning. Verket ska vidare lämna förslag till eventuella förändringar av bestämmelserna, ansvarsfördelningen mellan myndigheter samt om hur bestämmelserna kan inarbetas i miljöbalken. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 31 mars 2012.

Naturvårdsverket ska redovisa statistik som rör kommunernas och länsstyrelsernas beslut om att upphäva och ge dispens från strandskyddet. Av redovisningen ska framgå hur många upphävanden och dispenser som länsstyrelserna och kommunerna har beslutat om under 2010, fördelat på kommuner, samt ändamålet för upphävandet eller dispensen. Redovisningen lämnas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 1 april 2011.

Naturvårdsverket ska efter samråd med Havs- och vattenmyndigheten (från den 1 juli 2011) och andra berörda aktörer utreda och föreslå lämpliga styrmedel för hur reningen i kommunala avloppsreningsverk kan förbättras så att utsläppen av kväve och fosfor till kusten från och med Norrtälje kommun till och med Kattegatt kan minska med minst 3 000 ton respektive 15 ton jämfört med år 2006. Som ett exempel på styrmedel ska ett avgiftssystem för utsläpp av kväve och fosfor från avloppsreningsverken utredas. De miljökvalitetsnormer som krävs enligt vattenförvaltningen ska beaktas. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 15 oktober 2012.

Naturvårdsverket får i uppdrag att, i samråd med Kemikalieinspektionen och från den 1 juli 2011 Havs- och vattenmyndigheten, uppdatera den svenska genomförandeplanen för Stockholmskonventionen. Genomförandeplanen ska uppdateras i enlighet med de beslut som fattades på partsmötet 2010, om bl.a tillägg av nio ämnen till konventionen, samt i övriga delar där det är relevant att uppdatera uppgifter om de svenska förhållandena. Arbetet bör när det är tillämpligt följa konventionens riktlinjer för uppdatering av genomförandeplaner. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 30 april 2012.

Naturvårdsverket får i uppdrag att, i samråd med Tullverket, Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten samt länsstyrelsen i Norrbottens, Skåne, Stockholms, Västra Götalands och Gävleborgs län samt efter samråd med andra berörda myndigheter, ta fram en nationell handlingsplan för arbetet med tillsyn över gränsöverskridande avfallstransporter. Handlingsplanen bör ta sin utgångspunkt i rapporten Gränsöverskridande avfallstransporter – brister i tillsyn och förslag på åtgärder. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 1 november 2012.

Naturvårdsverket ska genomföra en särskild satsning för att främja en minskad nedskräpning. Uppdraget omfattar både nedskräpning i stadsmiljö och i naturen, inklusive problemen med nedskräpning längs våra kuster. I uppdraget ingår att utveckla vägledning till kommunerna samt att utöka informationen till allmänheten. Arbetet bör i valda delar genomföras i dialog med Havs- och vattenmyndigheten (från den 1 juli 2011) och andra berörda aktörer på lokal, regional och nationell nivå. I uppdraget ingår även att utreda behovet av ytterligare åtgärder samt att föreslå och konsekvensutreda hur dessa åtgärder bör utformas. Naturvårdsverket ska årligen redovisa hur arbetet fortlöper till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 15 april 2011, 2012 och 2013.

Naturvårdsverket ska ta fram en andra nationell rapport till sekretariatet för Cartagenaprotokollet om biosäkerhet i enlighet med de riktlinjer som slagits fast av protokollets femte partsmöte. Arbetet ska göras efter samråd med övriga myndigheter som har ansvar för genteknikfrågor enligt förordningen (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken. Rapporten ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 1 juni 2011. Vid behov ska anpassning av rapporten ske för att även kunna fungera som underlag till EU:s gemensamma rapportering till protokollets sekretariat.

Naturvårdsverket ska ta fram en metod för hur effekter på miljön kan beskrivas i konsekvensutredningar enligt 6 § 4 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Syftet med uppdraget är att skapa mer fullständiga konsekvensutredningar och ge ett bättre beslutsunderlag. Arbetet ska ske efter samråd med Ekonomistyrningsverket och Tillväxtverket. Naturvårdsverket ska rapportera till Regeringskansliet (Miljödepartementet) hur arbetet har utförts senast den 15 november 2011.

Naturvårdsverket ska utvärdera miljöeffekterna och konsekvenserna av miljöledningsarbetet i statliga myndigheter, inklusive förslag till förbättringsåtgärder. Redovisningen lämnas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) den 30 september 2012.

Statens energimyndighet ska i samråd med Boverket, Energimarknadsinspektionen, Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten (från den 1 juli 2011) och efter samråd med Försvarsmakten, Lantmäteriet, Post- och telestyrelsen, Riksantikvarieämbetet, Sametinget,Sjöfartsverket, SMHI, Svenska kraftnät, Transportstyrelsen, Trafikverket samt länsstyrelserna förvalta och utveckla webbplattformen för alla tillståndsfrågor (vindlov.se) som kan bli aktuella för vindkraftsutbyggnad.

Regeringens övergripande mål med förenklingsarbetet är att åstadkomma en märkbar positiv förändring i företagens vardag. Som ett led i detta och en viktig drivkraft i arbetet ingår målet att minska företagens administrativa kostnader till följd av statliga regler med 25 procent till 2012 jämfört med 2006. Naturvårdsverket ska därför inom sitt ansvarsområde bistå Tillväxtverket i mätningarna av företagens administrativa kostnader med en uppdatering av förändringarna i regelverken för 2010. Det underlag som behövs ska redovisas vid den tidpunkt som Tillväxtverket anger i särskild ordning.

I 2011 års budgetproposition (prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:MJU1, rskr. 2010/11:000) har regeringen aviserat inrättandet av Havs- och vattenmyndigheten den 1 juli 2011. Regeringen anger i prop. 2010/11:1, och i direktiven till utredningen om inrättandet av en sådan myndighet (dir. 2010:68 och 2010:100), vilka ansvarsområden inom Naturvårdsverket som ska övergå till den nya myndighetens verksamhet.

Naturvårdsverket ska förbereda överföringen av denna verksamhet och i det arbetet beakta 6 b § lagen (1982:80) om anställningsskydd. Naturvårdsverket ska bistå den särskilde utredaren som förbereder inrättandet av Havs- och vattenmyndigheten. Verket ska lämna de uppgifter och underlag som utredaren begär. Mer omfattande beslut som påverkar den nya myndighetens verksamhet, åtaganden och utbetalningar, ska ske i samråd med utredaren.

Uppdrag i regleringsbreven för 2009 och 2011 avseende Naturvårdsverket.

Naturvårdsverket ska i samråd med Energimyndigheten, Boverket och från den 1 juli 2011 Havs- och vattenmyndigheten, ta fram vägledning som tydliggör möjligheter för vindkraftsetablering i Natura 2000-områden. Vindkraft bör kunna lokaliseras i vissa av dessa områden under förutsättning att verksamheten inte skadar livsmiljön eller att bevarandet av arter som avses att skyddas på ett betydande sätt försvåras. För att möjliggöra etablering av vindkraft i sådana områden krävs att det finns god kunskap om de arter och miljöer som skyddet avser och kunskap om vindkraftens effekter på dessa arter och miljöer. Vägledningen ska även belysa hur kunskapsbehovet kan tillgodoses. Möjliga synergier mellan biologisk mångfald och vindkraft ska också belysas. Riktlinjerna ska utgå ifrån Europeiska kommissionens vägledning om vindkraft och Natura 2000 som publicerades hösten 2010. Uppdraget redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 31 december 2011.

Naturvårdsverket ska, efter samråd med Statens jordbruksverk och Viltskadecenter, lämna en vägledning för prioriteringar av förebyggande åtgärder mot skador som har orsakats av rovdjur i områden med täta tamdjursbesättningar och redovisa detta till Regeringskansliet (Landsbygdsdepartementet) senast den 31 mars 2011.

Uppdrag i regleringsbrevet för 2010 avseende Naturvårdsverket.

Antalet uttjänta fritidsbåtar i bl.a. plast och aluminium kommer att öka under de kommande åren. Naturvårdsverket ska föreslå hur ett system för omhändertagande av uttjänta små fartyg, från fritidsbåtar till små skutor, kan inrättas i syfte att förebygga uppkomsten av nedskräpande vrak. Vidare ska Naturvårdsverket - utifrån Statskontorets förslag och remissinstansernas yttranden om möjligheten för kommunen att omhänderta nedskräpande eller uppenbarligen övergivna båtar (Statskontorets rapport Vrak och ägarlösa båtar, 2008:6) - föreslå ett system som gör det möjligt att spåra ägare, forsla bort och eventuellt skrota övergivna nedskräpande fritidsbåtar. Eventuella förslag till förändringar i regelverket ska ske i form av författningsförslag. Konsekvenserna för företagen av författningsförslag ska redovisas. För åtgärdsförslag som medför finansiella kostnader ska förslag på finansiering redovisas.

Regeringen anser att Sverige bör verka för att ett producentansvar för fritidsbåtar införs på EU-nivå. Regeringen uppdrar därför åt Naturvårdsverket att, efter samråd med Transportstyrelsen, föreslå hur ett producentansvar kan utformas inom EU för sådana båtar som definieras som fritidsbåtar enligt rådets direktiv 2003/44/EG av den 16 juni 2003 om ändring av direktiv 94/25/EG om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar i fråga om fritidsbåtar. Uppdraget är en utvidgning av det pågående uppdraget och därmed bör i förslaget till nationellt system även omfattning och utformning av ett tänkt producentansvar inom EU beaktas. Redovisning ska ske till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 30 juni 2011.

Naturvårdsverket ska efter samråd med Havs- och vattenmyndigheten göra en samlad bedömning av den svenska miljöövervakningen och dess resultat. I bedömningen ska avtalshanteringen och upphandlingen av miljöövervakningsuppdragen särskilt belysas. I detta inbegriper att beskriva Naturvårdsverkets, Havs- och vattenmyndighetens samt andra aktörers respektive roller. Bedömningen ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 1 mars 2012.

Naturvårdsverket ska redovisa hur verket tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten har utvecklat samverkansarbetet i frågor där myndigheterna ansvarar för angränsande frågor. Redovisningen ska lämnas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 1 mars 2012.

Uppdrag 24 i regleringsbrevet för 2008 avseende Naturvårdsverket.

Naturvårdsverket ska göra en kvalitetssäkring av gränser och data och i relevanta fall redovisa förslag till ändringar beträffande Natura 2000-områden som Sverige har föreslagit ingå i eller som ingår i Natura 2000. Kvalitetssäkringen ska utföras i två omgångar där den första avser tekniska justeringar av gränser och den andra avser ändringar som behövs till följd av resultat från basinventeringen. Förslag enligt ovan ska baseras på förslag från berörda länsstyrelser. Uppdragsdelen beträffande tekniska justeringar ska redovisas senast den 29 maj 2009. Uppdragets del beträffande ändringar till följd av basinventeringen ska redovisas senast den 30 juni 2012.

Anslagsposten ska användas för bidrag till föreningen Svenskt Friluftsliv enligt förordningen (2010:2008) om statsbidrag till friluftsorganisationer.

1. Anslagsposten får användas för Naturvårdsverkets förvaltningskostnader. 

2. Högst 5 000 000 kronor av anslagsposten får användas för bidrag till sådant av andra organiserat bedrivet utvecklingsarbete som främjar de verksamheter Naturvårdsverket ansvarar för.

3. Totalt 415 000 kronor ska lämnas i bidrag till Statens jordbruksverk för dess utökade och tydligare tillsynsvägledningsansvar enligt miljötillsynsförordningen.

Anslagsposten får användas för övervakning av miljötillstånd i den yttre miljön, inklusive viss internationell rapportering, samt till miljömålsuppföljning.

Naturvårdsverket ska betala ut 500 000 kronor till AB Svenska Miljöstyrningsrådet för informationsinsatser m.m. för att stimulera organisationer till nya och förnyade registreringar enligt rådets förordning (EG) nr 761/2001 av den 19 mars 2001 om frivilligt deltagande för organisationer i gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning (Emas). Naturvårdsverket ska betala ut 11 500 000 kronor till AB Svenska Miljöstyrningsrådet för arbetet med miljökrav vid offentlig upphandling.

Anslagsposten får användas för övervakning av miljötillstånd i den yttre miljön, inklusive viss internationell rapportering, samt till miljömålsuppföljning.

Anslagsposten ska användas för bidrag till ideella miljöorganisationers arbete som bidrar till att uppfylla de nationella miljökvalitetsmål som riksdagen har beslutat om, eller något av de fyra prioriterade områdena i EU:s sjätte miljöhandlingsprogram. Naturvårdsverket beslutar om fördelningen av medlen.

Anslagsposten ska användas för bidrag till verksamheten vid Swedish Water House (SWH). Naturvårdsverket ska, efter samråd med Regeringskansliet, betala ut bidraget till stiftelsen Stockholm International Water Institute (SIWI). Bidraget ska användas till att generera och förmedla kunskap och erfarenheter om internationella vattenfrågor, framför allt inom området integrerad vattenförvaltning.

Anslagsposten ska användas för programmet för utsläpp och avfall, för utvecklingsarbete för internationell rapportering och för arbete med utsläppsrätter.

1. Anslagsposten får användas för bidrag enligt förordningen (1982:840) om statsbidrag till kalkning av sjöar och vattendrag. 

2. Naturvårdsverket disponerar anslagsposten till och med den 30 juni 2011. Eventuellt utestående anslagssparande under anslagsposten som finns tillgängligt per den 1 juli 2011 kommer att föras till Havs- och vattenmyndighetens disposition.

1. Anslagsposten får användas för kostnader samt visst arbete vid länsstyrelserna som avser bevarandeplaner, skötsel, fastighetsförvaltning, byggnadsinvesteringar, uppföljning och övervakning av nationalparker, naturreservat och andra områden med områdesskydd samt till Kungliga nationalstadsparken, världsarv, Ramsarområden, biosfärområden och områden som ingår i eller föreslås ingå i nätverket Natura 2000. 

2. Anslagsposten får användas för kostnader som avser artbevarande, upprättande och genomförande av åtgärdsprogram, viltförvaltning, åtgärder som har anknytning till förstärkning av vargstammens genetik, rovdjursinventeringar, rovdjursinformation, bekämpning av invasiva främmande arter samt annan övervakning, inventering och kunskapsstöd vad gäller arter och naturtyper. Anslagsposten får även användas för visst arbete vid länsstyrelserna avseende samma ändamål .

3. Anslagsposten får användas för kostnader samt visst arbete vid länsstyrelserna som avser friluftsliv och allemansrätt, kommunikation och utbildning inom naturvårdsområdet, regionala landskapsstrategier samt terrängkörningsplaner.

4. Högst 86 500 000 kronor får användas för arbete enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Av dessa får högst 62 500 000 kronor betalas ut som bidrag till länsstyrelserna enligt den fördelningsnyckel som har använts tidigare. Resterande medel får fördelas enligt följande:
   - högst 8 500 000 kronor får betalas ut som bidrag till de länsstyrelser som är vattenmyndigheter
   - högst 7 500 000 kronor får betalas ut som bidrag till SMHI
   - högst 3 000 000 kronor får betalas ut som bidrag till SGU
   - högst 5 000 000 kronor får disponeras av Naturvårdsverket.
5. Högst 9 000 000 kronor får betalas ut som bidrag till länsstyrelsernas strandskyddsarbete avseende vägledning om hur kommunerna pekar ut områden för landsbygdsutveckling samt för övrig tillsynsvägledning.
6. Högst 8 000 000 kronor per år får betalas ut som bidrag till länsstyrelserna för kompetenshöjande åtgärder för att hantera rovdjursfrågor som rör varg, järv, björn, lodjur och kungsörn under 2009-2011.
7. Högst 50 000 000 kronor får användas för statsbidrag till kommunala och lokala naturvårdsåtgärder inom ramen för regeringens satsning på lokal och kommunal naturvård enligt förordningen (2003:598) om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt. Av dessa får högst 3 000 000 kronor betalas utsom bidrag till länsstyrelserna för att administrera statsbidragen.
8. Högst 3 000 000 kronor får betalas ut som bidrag till Statens veterinärmedicinska anstalt för eventuella akuta åtgärder – utförda efter samråd med Naturvårdsverket - i arbetet med att följa och analysera utvecklingen av sjukdomstillstånd hos vilda djurpopulationer.
9. Högst 4 200 000 kronor får betalas ut som bidrag till Centrum för biologisk mångfald för deras arbete med att utveckla och genomföra ett nationellt program för lokal och traditionell kunskap, i enlighet med regeringsbeslut den 15 december 2005 (dnr M2005/6448/Na).
10. Högst 2 500 000 kronor får betalas ut som bidrag till Länsstyrelsen i Norrbottens län för det fortsatta arbete med att genomföra en förändring av förvaltningen av världsarvet Laponia som aviseras i budgetpropositionen för 2011 (prop. 2010/11:1, utg.omr. 20).
11. Intäkter av fastighetsuthyrning m.m. får användas i verksamheten under anslaget.

1. Anslagsposten får användas för bidrag enligt förordningen (2004:100) om statsbidrag till åtgärder för avhjälpande av föroreningsskador.
2. Anslagsposten får användas för att finansiera undersökningar och juridiska bedömningar eller andra utredningar som krävs som underlag för att genomföra åtgärder, för framtagande av underlag för prioriteringar av framtida sanerings- och återställningsinsatser i landet samt för arbete med tillsyn över förorenade områden hos länsstyrelserna i syfte att öka inslaget av privatfinansierade efterbehandlingsåtgärder så att det framtida behovet av bidragsfinansiering minskar.
3. Anslagsposten får användas för utrednings- och åtgärdskostnader som återkrävs av ansvariga enligt miljöbalken eller äldre lagstiftning.
4. Anslagsposten får användas till att åtgärda från risksynpunkt särskilt angelägna saneringsobjekt och till akuta saneringsinsatser.
5. Högst 10 000 000 kronor får användas till kostnader för avhjälpande som uppkommit med anledning av att en tillsynsmyndighet har begärt verkställighet enligt 26 kap. 17 § miljöbalken eller meddelat beslut om rättelse enligt 26 kap. 18 § miljöbalken.

Anslagsposten används för omhändertagande av herrelösa strålkällor och visst historiskt radioaktivt avfall från icke kärnteknisk verksamhet. Bidraget får betalas ut till enskilda.  

Anslagsposten får användas för att inventera samt, i enlighet med den gällande prioritetsordningen, genomföra ansvarsutredningar, nödvändiga undersökningar, åtgärder och efterföljande miljökontroll på områden där staten har ett eget ansvar för avhjälpande och där ingen annan myndighet kan svara för avhjälpande. 

1. Naturvårdsverket ska betala ut högst 17 000 000 kronor till Stiftelsen Institutet för vatten- och luftvårdsforskning (SIVL). Beslut fattas av SIVL när en överenskommelse har träffats med näringslivet om samfinansierad forskning och utvecklingsverksamhet vid IVL Svenska Miljöinstitutet AB. Medlen till stiftelsen får även användas för nationell finansiering av EU-projekt.
2. Naturvårdsverket beslutar hur medlen till övrig miljöforskning ska fördelas. Verksamheten får omfatta forskningsbidrag, uppdragsforskning, forskningsbedömningar, kunskapsöverföring från forskning, kunskapssammanställningar och utredningar med anknytning till forskningen samt finansiering av utländska forskare i de internationella samarbeten Naturvårdsverket är involverad i.
3. Forskningsmedlen ska främst finansiera forskning till stöd för Naturvårdsverkets och från den 1 juli 2011 Havs- och vattenmyndighetens arbete med t.ex. miljökvalitetsmålen, miljöbalken samt underlag för internationellt förhandlingsarbete. Naturvårdsverket ska via anslagsposten finansiera Sveriges bidrag till den internationella klimatpanelen (Intergovernmental Panel for Climate Change, IPCC). Anslaget får också användas för svenska forskares deltagande i IPCC-arbetet.

4. Anslagsposten ska användas för att stödja det svenska ordförandeskapet i Arktiska Rådet, särskilt med inriktning mot forskning om resiliens.

1. Anslagsposten används för insatser för att förbättra, bevara och skydda havsmiljön i Östersjön och Västerhavet. 
2. Högst 120 000 000 kronor får användas för bidrag enligt förordningen (2009:381) om statligt stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA-projekt). Högst 5 000 000 kronor får betalas ut till länsstyrelserna för deras administration av bidraget.
3. Högst 7 000 000 kronor får användas för bidrag till att utveckla modellunderlag för beslut om åtgärder mot övergödning av Östersjön i det internationella arbetet med att restaurera Östersjön.  
4. Minst 15 000 000 kronor ska betalas ut som bidrag till Fiskeriverket för nationell medfinansiering av delar av det Operativa programmet för fiskerinäringen i Sverige 2007-2013 enligt avsnitt 6.11.1 Åtgärder för levande hav (skr. 2009/10:213).
5. Högst 2 000 000 kronor får betalas ut som bidrag till Livsmedelsverket för livsmedelskontrollen av musslor.
6. Högst 17 000 000 kronor får, efter samråd med Jordbruksverket och Riksantikvarieämbetet, betalas ut som bidrag till länsstyrelserna för arbete med återskapande av våtmarker i och i anslutning till odlingslandskapet i enlighet med planeringsunderlaget som utarbetades inom ramen för uppdrag 22 i regleringsbrevet för 2008 för länsstyrelserna. Medlen får användas för såväl länsstyrelsernas som kommunernas insatser.
7. Högst 700 000 kronor får betalas ut som bidrag till SGU för att föra över äldre marin mätdata som kommer från prospekteringsverksamhet till moderna lagringsmedia/strukturer enligt uppdrag i 2011 års regleringsbrev för SGU.  
8. Högst 3 900 000 kronor får betalas ut som bidrag till Verket för innovationssystem (Vinnova) för ett särskilt utvecklingsprojekt, som syftar till att mäta luftföroreningar i rökgaser från fartyg från mätstationer i flygplan.  

9. Högst 5 000 000 kronor får betalas ut som ett bidrag till Sjöfartsverket för dess arbete med att ta fram dels en översiktlig harmoniserad djupdatamodell över Östersjön, dels en förvaltningsplan för modellen enligt uppdrag 1 i Sjöfartsverkets regleringsbrevet för 2011. Arbetet ska ske inom ramen för Östersjösamarbetet och inom International Hydrographic Organisation (IHO).

10. Högst 5 000 000 kronor betalas till Jordbruksverket för att genomföra särskilda insatser för effektiv miljötillsyn inom jordbruket (dnr Jo2010/2751) under 2011-2012. Ersättning för uppdraget ska betalas efter fakturering från Jordbruksverket. Jordbruksverkets kostnader för uppdraget får avse lönekostnader och indirekta kostnader relaterade till uppdraget. Lönekostnader för de, enligt regeringsbeslut från den 16 september 2010, berörda länsstyrelserna ersätts efter fördelning av Jordbruksverket.

1. Anslagsposten får användas för ersättningar enligt 31 kap. miljöbalken inom Naturvårdsverkets ansvarsområde.
2. Anslagsposten får användas för kostnader som avser förvärv och avtalslösningar för statens räkning av värdefulla naturområden, särskilt naturskog-urskog.
3. Anslagsposten får användas för statsbidrag till kommuner för områdesskydd av värdefulla naturområden, särskilt naturskog-urskog. 
4. Anslagsposten får användas för förhandlings- och värderingskostnader efter prövning i varje enskilt fall i samband med skydd av värdefulla naturområden enligt miljöbalken, utredningar och inventeringar som ger underlag för detta skydd, förslag till utpekande till nätverket Natura 2000 samt övriga kostnader och kostnader för visst arbete vid länsstyrelserna som hör samman med skydd av värdefulla naturområden.
5. Högst 5 000 000 kronor får betalas ut som bidrag till de länsstyrelser som deltar i samverkansprogrammet Komet, kompletterande metoder för skydd av värdefull natur.

6. Högst 7 000 000 kronor får betalas ut som bidrag till länsstyrelserna för att se över det utvidgade strandskyddet.

7. Högst 4 800 000 kronor får betalas ut som bidrag till länsstyrelserna i Stockholms, Västra Götalands samt Skåne län för att genomföra programmen för skydd av tätortsnära natur. 

9. Inkomster från försäljning av fastigheter ska tillföras anslaget.

Anslagsposten används för stöd till klimatinvesteringsprogram i enlighet med förordningen (2003:262) om statliga bidrag till klimatinvesteringsprogram.

1. Anslagsposten får användas för utgifter i samband med administration, information och utvärdering av klimatinvesteringsprogrammen och de lokala investeringsprogrammen för ekologisk hållbarhet. 

2. Högst 2 000 000 kronor får användas för sektorsmyndigheternas arbete med beredning av åtgärder inom sina respektive kompetensområden i klimatinvesteringsprogrammen och högst 5 000 000 kronor får användas för länsstyrelsernas administration. 

Anslagsposten disponeras för bidrag i enlighet med förordningen (2006:1591) om statligt stöd till åtgärder för främjande av distribution av förnybara drivmedel. 

Villkor

1. Naturvårdsverket bemyndigas att under 2011, för anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull natur, ingå ekonomiska förpliktelser i samband med artbevarande samt naturvårds- och fastighetsförvaltning som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 260 000 000 kronor under 2012-2036.

2. Naturvårdsverkets verksamhet som rör hav och vatten förs över till Havs- och vattenmyndigheten per den 1 juli 2011. Naturvårdsverkets utestående åtaganden för myndighetens verksamhet som rör hav och vatten per den 1 juli 2011 förs till kommande bemyndiganden för Havs- och vattenmyndigheten under anslagen UO20 1:2 Miljöövervakning m.m. och UO20 1:12 Åtgärder för havs- och vattenmiljö.

3. Naturvårdsverket bemyndigas att under 2011, för anslaget 1:16 Skydd av värdefull natur, ingå ekonomiska förpliktelser i samband med områdesskydd som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 100 000 000 kronor under 2012-2061.

Naturvårdsverket får ta emot bidrag från EU och andra finansiärer för investeringar i mark och byggnader med undantag för föreskriven skyldighet i 5 och 7 §§ kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188).

1. Naturvårdsverket får, enligt 16 § förordningen (1993:527) om förvaltning av statliga fastigheter, m.m., besluta om överföring av förvaltningsansvaret mellan Naturvårdsverket och andra fastighetsförvaltande myndigheter i sådana fall där berörda myndigheter är överens om överföringen och om villkoren för överföringen och då marknadsvärdet inte överstiger 20 000 000 kronor.

2. Med undantag från vad som anges i 10 § förordningen om förvaltning av statliga fastigheter m.m. får Naturvårdsverket, inom ramen för sitt förvaltningsuppdrag och inom ramen för de ekonomiska resurser som myndigheten förfogar över, besluta om investeringar och förvärv när den beräknade utgiften för anskaffningen inte överstiger 20 000 000 kronor per projekt och detta är redovisat i investeringsplanen. Om den beräknade utgiften överstiger överstiger 20 000 000 kronor ska verket lämna över frågan till regeringen för prövning.

3. Investeringar i mark, markanläggningar, byggnader och pågående projekt ska inte finansieras genom lån i Riksgäldskontoret.