I arbetet med att skydda värdefulla naturområden ska skogar och marina områden prioriteras. För skogar ska prioritet ges åt att skydda kvarvarande skogliga värdekärnor som saknar formellt skydd och att komplettera redan skyddade områden.

Naturvårdsverket ska senast den 31 mars 2015 (avseende 2014) och senast den 31 mars 2016 (avseende 2015) till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) redovisa

1. arbetet med områdesskydd samt hur medel inom anslaget 1:16 Skydd av värdefull natur har använts
2. antalet hos länsstyrelserna öppna ärenden om bildande av naturreservat, antalet hos länsstyrelserna öppna ärenden där markersättningsfrågorna är helt lösta men som ännu inte beslutats och antalet årsarbetskrafter länsstyrelserna lägger på bildandet av naturreservat
3. arbetet med att skydda skogsmark med höga naturvärden som ägs av Sveaskog AB respektive förvaltas av Fortifikationsverket och Statens fastighetsverk
4. arbetet med markbyten med ersättningsmark som överförts från Ersättningsmark i Sverige AB till Naturvårdsverket i syfte att skydda skogsmark med höga naturvärden
5. hur medel inom anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull natur har använts och hur arbetet har bedrivits
6. vilka sysselsättningseffekter som användningen av anslag 1:3 och 1:16 har gett upphov till
7. arbetet med genomförandeplanen för planerade nya och utvidgade nationalparker
8. hur anslaget 1:7 Ersättningar för viltskador m.m. har fördelats till länen och hur medlen har använts, uppdelat på skadeförebyggande åtgärder och ersättningar till den som drabbats av skada av vilt.

Redovisningen ska avse de senaste tre åren och vara möjlig att jämföra med tidigare års redovisningar av anslagen

Naturvårdsverket ska redovisa hur myndigheten har följt de rekommendationer som regeringen angett för att uppnå de mål som beslutats i It för en grönare förvaltning – agenda för it för miljön 2010–2015 (dnr N2010/3482/ITP [delvis]). Återrapportering ska ske i samband med den årliga redovisningen enligt förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter.

Naturvårdsverket ska redovisa statistik som rör kommunernas och länsstyrelsernas beslut om att upphäva och ge dispens från strandskyddet samt tillsynsbeslut i strandskyddsärenden. Av redovisningen ska det framgå hur många upphävanden och dispenser samt tillsynsbeslut som länsstyrelserna och kommunerna har beslutat om under 2014, fördelat på kommuner. Statistiken ska visa vilket ändamål upphävandet haft eller för vilken åtgärd dispensen getts och vilket särskilt skäl som ligger till grund för beslutet samt om den beslutande myndigheten begärt eller låtit utföra särskild inventering som ett led i bedömningen enligt 7 kap. 26 § miljöbalken. Vad avser tillsynsbeslut ska ändamålet med beslutet anges. Statistisken ska även visa kommunala beslut om dispens eller upphävande som överklagats eller som en länsstyrelse beslutat att överpröva enligt 19 kap. 3 b § miljöbalken, samt kommuners och länsstyrelsers tillsynsbeslut som överklagats. Redovisningen ska lämnas till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast den 1 april 2015. Naturvårdsverket ska även återrapportera och göra en analys av resultatet av länsstyrelsernas översyn av det utvidgade strandskyddet. Av denna redovisning ska bl.a. den totala arealen utvidgat strandskydd i landet och vardera länet före och efter översynen framgå. Denna redovisning ska lämnas till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast den 1 juni 2015.

Naturvårdsverket ska redovisa vilka aktiviteter inom myndigheten som bedöms öka tillgången till eller efterfrågan på miljöteknik och miljöinnovationer.

Naturvårdsverket ska redovisa myndighetens bidragsverksamhet för respektive anslag. Naturvårdsverket ska redovisa vilka insatser myndigheten gör tillsammans med länsstyrelserna för att minska oförbrukade bidrag för efterbehandling av förorenade områden.

Naturvårdsverket ska redovisa insatser för kartläggning och övervakning av genetisk mångfald hos vilda växter och djur, samt samverkan med berörda myndigheter kring kartläggning och övervakning av genetisk mångfald hos vilda och domesticerade växter och djur.

Naturvårdsverket ska återrapportera hur myndigheten bidragit till utvecklingen av nya och befintliga ekonomiska styrmedel inom klimatområdet. Naturvårdsverket ska särskilt beskriva hur man bidragit till beräkningen av miljöeffekter inklusive synergieffekter och hur myndigheten därigenom bidragit till en effektiv utformning av styrmedlen för att nå miljökvalitetsmålen och andra klimatpolitiska målsättningar.

Naturvårdsverket ska redovisa

1. vilka insatser myndigheten har vidtagit med anledningen av Sveriges avfallsplan 2012–2017 samt Sveriges program för att förebygga avfall
2. insatser som övriga myndigheter respektive andra berörda aktörer har vidtagit med anledning av Sveriges avfallsplan 2012–2017 samt Sveriges program för att förebygga avfall
3. resultat och kostnader för hur myndigheten har bidragit till genomförandet av handlingsplanen för en giftfri vardag.

Naturvårdsverket ska, i de fall myndigheten redovisar individbaserad statistik, redovisa, analysera och kommentera statistiken efter kön.

Naturvårdsverket ska redovisa prognoser för 2015–2019 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i Hermes enligt instruktion från Ekonomistyrningsverket

- den 20 januari

- den 20 februari

- den 5 maj

- den 27 juli

- den 26 oktober 2015

Naturvårdsverket ska senast den 31 mars 2015 respektive senast den 31 mars 2016 till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) redovisa hur den del av anslaget 1:2 Miljöövervakning som står till Naturvårdsverkets disposition har använts för åren 2014 respektive 2015.

Naturvårdsverket ska beräkna kostnader för föreslagna åtgärder och analysera de samhällsekonomiska konsekvenserna och statsfinansiella effekterna av förslagen. Myndigheten ska även redovisa förslag till författningsändringar i den mån sådana anses behövas.

Naturvårdsverket ska genomföra en översyn av
viltförvaltningen, inklusive förvaltningen av rovdjur, som ska resultera i en övergripande strategi för svensk viltförvaltning. Strategin ska innehålla en övergripande vision, mål och delmål för det ansvar som Naturvårdsverket har som central myndighet för frågor om vilt, rovdjur och jakt samt handlingsplan för att förbättra kapaciteten att samordna och vägleda länsstyrelserna arbete med vilt- och rovdjursförvaltning. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 30 juni 2015.

Naturvårdsverket ska tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten, Kemikalieinspektionen, Livsmedelsverket och Sveriges geologiska undersökning samt efter hörande av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och andra berörda myndigheter genomföra en screening av förekomsten av miljögifter, bl.a. högfluorerade ämnen och bekämpningsmedelsrester i yt- och grundvatten. En analys av resultatet av screeningen samt vid behov förslag till vidare åtgärder ska redovisas till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast den 1 mars 2016.

Naturvårdsverket redovisade den 20 december 2013 ett regeringsuppdrag om översyn av deponiskatten (Regeringskansliets dnr M2014/4/KE). Uppdraget genomfördes i samråd med Skatteverket. Naturvårdsverket ska som komplettering till det tidigare uppdraget, fortsätta översynen av deponiskatten. Detta uppdrag ska ske i samverkan med Skatteverket. Den tidigare ingivna redovisningen bör ligga till grund för denna fortsatta översyn. Myndigheterna ska, om lämpligt, föreslå ändringar inklusive författningsändringar eller andra förslag som gynnar sanering av nedlagda avfallsanläggningar samt utvinning av material och mineraler ur dessa (s.k. Landfill Mining). Hänsyn ska tas till ekonomiska möjligheter och den miljömässiga lämpligheten av sådan sanering och utvinning. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast den 1 november 2015.

Naturvårdsverket ska utreda förutsättningar för och om möjligt föreslå nya finansieringsformer för kostnadseffektiv efterbehandling av förorenade områden där den ansvarige saknar betalningsförmåga för en efterbehandling. Myndigheten ska analysera och ge förslag till möjliga finansieringsmekanismer, till exempel branschinitiativ och fondlösningar såsom Svenska Petroleuminstitutets miljösaneringsfond (Spimfab). I uppdraget ingår även att analysera och föreslå rättsliga förutsättningar för myndigheter att ingå bindande avtal med verksamhetsutövare och fastighetsägare, bland annat med utgångspunkt i regeringens bedömning i propositionen Miljöbalkens försäkringar och avhjälpande av förorenade områden (prop. 2008/09:217).

Naturvårdsverket ska vidare föreslå de författningsändringar som kan vara nödvändiga för genomförandet av förslagen. Författningsförslagen ska åtföljas av en konsekvensutredning enligt förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.

Uppdraget ska ske i dialog med de tillsynsmyndigheter, bransch-
organisationer och delar av näringslivet som av Naturvårdsverket anses vara berörda av uppdraget. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast den 31 januari 2016.

Enligt direktiv 2008/98/EG om avfall ska Sverige ha system för spårbarhet och registerhållning. Naturvårdsverket ska analysera dagens avfallsflöden och hur de förväntas utvecklas, hur dessa avfallsflöden kan förväntas tas om hand samt hur kapaciteten för olika typer av avfallsbehandling kan förväntas utvecklas. Utifrån denna analys ska myndigheten utveckla avfallsstatistiken och föreslå hur dessa uppgifter kan samlas in och sammanställas kontinuerligt. Vidare ska myndigheten utveckla ett förslag på ett särskilt system för spårbarhet av framför allt farligt avfall. Förslaget ska uppfylla kraven i direktiv 2008/98/EG om avfall, särskilt i fråga om spårbarhet enligt artikel 17 och registerhållning enligt artikel 35. Förslagen ska bidra till att det blir enklare att följa flöden och trender inom avfallsområdet, inklusive import och export, att få bättre underlag för tillsyn, att etappmålen om avfall kan följas upp samt som underlag och komplement till den nationella avfallsplanen. Naturvårdsverket ska föra en dialog med berörda instanser och aktörer. Vidare ska myndigheten ha regelbundna avstämningar med Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet). Naturvårdsverket ska senast den 10 september 2015 delredovisa ett förslag till inriktning för den framtida avfallsstatistiken samt hur ett spårbarhetssystem skulle kunna utformas och vad som bör ingå. Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 oktober 2016 till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet).

Naturvårdsverket ska i samarbete med Riksantikvarieämbetet redovisa hur samverkan mellan naturvård och kulturmiljöarbete fungerar rörande förvaltningen av natur- och kulturreservat. Redovisningen ska bl.a. omfatta goda exempel som kan inspirera till utvecklade förvaltningsmetoder. Myndigheterna ska även redovisa hur man avser utveckla samverkan och stärka det gemensamma arbetet med natur- och kulturreservat. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast den 15 mars 2016.

Naturvårdsverket ska göra en analys av föreskrifterna om kronhjortsskötselområden (Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om jakt efter älg och kronhjort, NFS 2011:7), hur dessa tillämpas av länsstyrelserna samt förslag till åtgärder där så behövs. Syftet är att öka samordningen med älgskötselområden samt förhindra uppkomst av för stora tätheter av kronhjort för att minska skador på skog och gröda. Uppdraget ska redovisas till regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 30 september 2015.

Naturvårdsverket ska i samarbete med Statens energimyndighet, och efter att ha inhämtat synpunkter från andra berörda myndigheter, analysera den internationella utvecklingen vad gäller klimatekonomiska analyser, utvärdering av styrmedel samt studera tidigare gjorda referensscenarier i relation till det faktiska utfallet. Dagens svenska analysmetoder ska jämföras med  internationellt modellutvecklingsarbete. I uppdraget ingår att ge förslag på förbättringar av såväl nationella analysmetoder som för arbete med referensscenarier och styrmedelsutvärdering. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast den 30 juni 2015.

Naturvårdsverket ska ta fram en strategi för hur det nationella arbetet med biologisk mångfald kan utvecklas i syfte att på ett strategiskt sätt ta om hand effekter på biologisk mångfald till följd av ett förändrat klimat. Arbetet ska utvecklas så att bevarandemål för biologisk mångfald och ekosystemtjänster kan nås samtidigt som samhällets och ekosystemens sårbarhet för klimatförändringar kan reduceras. Uppdraget ska utföras i samråd med länsstyrelserna och Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast den 1 december 2015.

Uppdraget om hantering av textil (regeringsbeslut 1:15, 2014-08-28, dnr. M2014/1901/Ke) ska redovisas till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast den 30 september 2016. I uppdraget ingår att Naturvårdsverket ska ta hänsyn till den påbörjade processen med förändringar i producentansvaret för förpackningar och returpapper.

Naturvårdsverket ska i samarbete med relevanta aktörer påbörja en etablering av ett lavinprognosprogram för den svenska fjällkedjan. Naturvårdsverket ska ha ett huvudmannaskap för verksamheten och ansvara för styrning och finansiering. Operationella delar kan läggas ut på andra aktörer. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast den 1 september 2016.

Anslagsposten ska användas för bidrag till föreningen Svenskt Friluftsliv enligt förordningen (2010:2008) om statsbidrag till friluftsorganisationer.

1. Anslagsposten får användas för Naturvårdsverkets förvaltningskostnader.
2. Anslagsposten får användas för bidrag till sådant av andra organiserat bedrivet utvecklingsarbete som främjar de verksamheter Naturvårdsverket ansvarar för.
3. Av anslagsposten ska 1 000 000 kronor användas för Naturvårdsverkets insats i utvecklingen av den konsumentupplysningstjänst som ska tillhandahållas och samordnas av Konsumentverket. Samverkan ska ske med övriga berörda aktörer.
4. Anslagsposten får användas till kostnader för kanslistöd m.m. till Miljömålsrådet.

1. Anslagsposten får användas för övervakning av miljötillstånd i den yttre miljön, för miljömålsuppföljning, för programmet för utsläpp och avfall, för arbete med utsläppsrätter samt för utvecklingsarbete och internationell rapportering.
2. Högst 5 000 000 kronor får användas till uppdraget om screening av förekomsten av miljögifter.

Anslagsposten får användas för övervakning av miljötillstånd i den yttre miljön, inklusive viss internationell rapportering, samt till miljömålsuppföljning.

Anslagsposten ska användas för bidrag till verksamheten vid Swedish Water House (SWH). Havs- och vattenmyndigheten ska betala ut bidraget till stiftelsen Stockholm International Water Institute (SIWI). Bidraget ska användas till att generera och förmedla kunskap och erfarenheter om internationella vattenfrågor, framför allt inom området integrerad vattenförvaltning.

Anslagsposten ska användas för bidrag till ideella miljöorganisationers arbete som bidrar till att uppfylla de nationella miljökvalitetsmål som riksdagen har beslutat om, eller något av de prioriterade områdena i EU:s sjunde miljöhandlingsprogram. Naturvårdsverket beslutar om fördelningen av medlen.

1. Anslagsposten får användas för kostnader samt visst arbete vid länsstyrelserna som avser skötsel, fastighetsförvaltning, byggnadsinvesteringar, bevarandeplaner, uppföljning och övervakning av nationalparker, naturreservat och andra områden med områdesskydd samt till Kungliga nationalstadsparken, världsarv, Ramsarområden, biosfärområden och områden som ingår i eller föreslås ingå i nätverket Natura 2000.
2. Anslagsposten får användas för kostnader som avser artbevarande, artskydd, upprättande och genomförande av åtgärdsprogram, vilt- och rovdjursförvaltning, bekämpning av invasiva främmande arter samt annan övervakning, grön infrastruktur, inventering och kunskapsstöd vad gäller arter och naturtyper. Anslagsposten får även användas för visst arbete vid länsstyrelserna avseende samma ändamål.
3. Anslagsposten får användas för kostnader samt visst arbete vid länsstyrelserna som avser friluftsliv och allemansrätt, statliga ledsystemet i fjällen, kommunikation och utbildning, etablering och drift av ett lavinprognosprogram för den svenska fjällkedjan, samt verksamhet som tidigare bedrivits inom ramen för överenskommelsen om det Nationella snöskoterrådet.
4. Anslagsposten får användas för samebyarnas arbete att ta fram terrängkörningsplaner och genomförande av planerna i syfte att kanalisera terrängkörning, motverka ökad motorisering samt minska terrängkörningens skador på våtmarker och andra känsliga områden. Detta sker genom att medel betalas ut till länsstyrelserna i fjällänen (Dalarna, Jämtland, Norrbotten och Västerbotten).
5. Anslagsposten får användas för statsbidrag till kommunala och lokala naturvårdsåtgärder inom ramen för regeringens satsning på lokal och kommunal naturvård enligt förordningen (2003:598) om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt. Anslagsposten får även användas för visst arbete vid länsstyrelserna avseende samma ändamål.
6. Högst 3 000 000 kronor får betalas ut som bidrag till Statens veterinärmedicinska anstalt för eventuella akuta åtgärder – utförda efter samråd med Naturvårdsverket – i arbetet med att följa och analysera utvecklingen av sjukdomstillstånd hos vilda djurpopulationer.
7. Anslagsposten får användas för bidrag till Centrum för biologisk mångfald inklusive för deras arbete med ett nationellt program för lokal och traditionell kunskap (NAPTEK) med utgångspunkt från tidigare arbete som genomförts vid Centrum för biologisk mångfald och i överenstämmelse med syfte, inriktning och omfattning som formulerats i regeringsbeslut den 15 december 2005 (dnr M2005/6448/Na) respektive den 15 december 2011 (dnr M2011/3884/Nm).
8. Anslagsposten får användas för bidrag till föreningen Laponiatjuottjudus för förvaltningen av världsarvet Laponia enligt Laponiaförordningen (2011:840).
9. Intäkter från fastighetsuthyrning, arrenden, naturvårdsskötsel m.m. får användas i verksamheten under anslaget.
10. Högst  8 000 000 kronor får betalas ut som bidrag till Länsstyrelsen i Gävleborgs län för åtgärder i syfte att begränsa massförekomst av översvämningsmyggor vid Nedre Dalälven sommaren 2015.
11. 1 000 000 kronor ska betalas som bidrag till Sveriges lantbruksuniversitet för att genomföra uppdraget om förebyggande åtgärder till skydd av renar enligt regeringens beslut den 15 november 2011 (dnr. L2012/2817/JFS).
12. Högst 15 000 000 kronor får användas för kostnader och arbete vid länsstyrelserna som avser regionala handlingsplaner för grön infrastruktur.

1. Anslagsposten får användas för bidrag enligt förordningen (2004:100) om avhjälpande av föroreningsskador och statsbidrag för sådant avhjälpande.
2. Anslagsposten får användas för att finansiera undersökningar och juridiska bedömningar eller andra utredningar som krävs som underlag för att genomföra åtgärder, för framtagande av underlag för prioriteringar av framtida sanerings- och återställningsinsatser i landet samt för arbete vid länsstyrelserna med tillsyn över förorenade områden i syfte att öka inslaget av privatfinansierade efterbehandlingsåtgärder så att det framtida behovet av bidragsfinansiering minskar.
3. Anslagsposten får användas för utrednings- och åtgärdskostnader som återkrävs av ansvariga enligt miljöbalken eller äldre lagstiftning.
4. Anslagsposten får användas till att åtgärda saneringsobjekt som är särskilt angelägna från risksynpunkt och till akuta saneringsinsatser.
5. Anslagsposten får användas till kostnader för avhjälpande som uppkommit med anledning av att en tillsynsmyndighet har begärt verkställighet enligt 26 kap. 17 § miljöbalken eller beslutat om rättelse enligt 26 kap. 18 § miljöbalken.
6. Högst 2 000 000 kronor får disponeras av Sjöfartsverket för uppdrag om miljörisker från sjunkna vrak.

Anslagsposten får användas för omhändertagande av herrelösa strålkällor och visst historiskt radioaktivt avfall från icke kärnteknisk verksamhet. Bidraget får betalas ut till enskilda.  

1. Anslagsposten får användas för att inventera samt, i enlighet med den gällande prioritetsordningen, genomföra ansvarsutredningar, nödvändiga undersökningar, åtgärder och efterföljande miljökontroll på områden där staten har ett visst ansvar för avhjälpande och där ingen annan myndighet kan svara för avhjälpande.
2. Avsättningar för sanering och återställning av förorenade områden ska redovisas mot anslag det budgetår som utgifterna hänför sig till.

1. Naturvårdsverket ska betala ut högst 17 000 000 kronor till Stiftelsen Institutet för vatten- och luftvårdsforskning (SIVL). Beslut fattas av SIVL när en överenskommelse har träffats med näringslivet om samfinansierad forskning och utvecklingsverksamhet vid IVL Svenska Miljöinstitutet AB. Medlen till stiftelsen får även användas för nationell finansiering av EU-projekt.
2. Naturvårdsverket beslutar hur medlen till övrig miljöforskning ska fördelas. Verksamheten får omfatta forskningsbidrag, uppdragsforskning, beredningsarbete, kunskapsöverföring från forskning, kunskapssammanställningar och utredningar med anknytning till forskningen samt finansiering av utländska forskare i de internationella samarbeten Naturvårdsverket är involverad i.
3. Forskningsmedlen ska främst finansiera forskning till stöd för Naturvårdsverkets och Havs- och vattenmyndighetens arbete med t.ex. miljökvalitetsmålen, miljöbalken samt underlag för internationellt förhandlingsarbete.
4. Anslagsposten får användas för IT-baserad administration av forskningsansökningar.
5. Naturvårdsverket ska betala ut högst 1 000 000 kronor till Stockholm Environment Institute (SEI) för produktionen av Arctic Resilience Report.
6. Anslagsposten får användas för svenska forskares deltagande i den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (IPBES). Naturvårdsverket ska dessutom betala ut högst 1 500 000 kronor till sekretariatet för den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (IPBES) avseende Sveriges bidrag till dess verksamhet.
7. 2 000 000 kronor ska avsättas för stöd till The Global Commission on the Economy and Climate och projektet New Climate Economy.

1. Anslagsposten får användas för ersättningar enligt 31 kap. miljöbalken inom Naturvårdsverkets ansvarsområde.
2. Anslagsposten får användas för kostnader som avser förvärv och avtalslösningar för statens räkning av värdefulla naturområden, särskilt skogar och marina områden.
3. Anslagsposten får användas för statsbidrag till kommuner för skydd av värdefulla naturområden.
4. Anslagsposten får användas för kostnader som avser värdering, förhandling och förrättning efter prövning i varje enskilt fall i samband med skydd av värdefulla naturområden enligt miljöbalken, kostnader för arbete, utredningar och inventeringar som ger underlag för detta skydd, förslag till utpekande till nätverket Natura 2000 samt sådana övriga kostnader och kostnader för visst arbete vid länsstyrelserna som hör samman med skydd av värdefulla naturområden.
5. Anslagsposten får användas för bidrag till länsstyrelserna i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län för att genomföra programmen för skydd av tätortsnära natur.
6. Intäkter från försäljning av fastigheter ska tillföras anslaget.

Villkor

Beloppen avseende infriade förpliktelser i bemyndigandetabellen är indikativa.

1:4 Sanering och återställning av förorenade områden, ap. 1: 150 000 000 kronor av beställningsbemyndigandet för 2015 får användas först efter beslut av regeringen.

Naturvårdsverket ska använda batterifondens medel på följande sätt fördelat över minst en sexårsperiod räknat från 2009:

• 404 000 000 kronor till insamling och återvinning av de batterier som sattes på marknaden före januari 2009.
• 40 000 000 kronor till återbetalning av miljöavgifterna för batterier som exporterats ut ur Sverige.
• 20 000 000 kronor till Naturvårdsverkets kostnader för prövning av frågor om utbetalning av medlen samt tillsyn.
• 4 000 000 kronor till slutförvar av det kvicksilver som har utvunnits från kvicksilverbatterierna.
• 100 000 000 kronor till informationsinsatser för att upprätthålla och utveckla kunskapsnivån avseende batteriinsamling.
• Resterande medel 205 000 000 kronor avsätts till forskning för utveckling av miljövänliga och kostnadseffektiva återvinningsmetoder för alla typer av batterier och ackumulatorer samt till fordonsenergirelaterad batteriforskning. Statens energimyndighet ska fördela forskningsmedlen. Naturvårdsverket ska betala ut medel till Energimyndigheten när projekt är beviljade.

Med undantag från vad som anges i 10 § förordningen (1993:527) om förvaltning av statliga fastigheter, m.m. får Naturvårdsverket, inom ramen för sitt förvaltningsuppdrag och inom ramen för de ekonomiska resurser som myndigheter förfogar över, besluta om investeringar och förvärv när den beräknade utgiften för anskaffningen inte överstiger 20 000 000 kronor per projekt och detta är redovisat i investeringsplanen. Om den beräknade utgiften överstiger 20 000 000 kronor ska myndigheten lämna över frågan till regeringen för prövning.

1. Naturvårdsverket får, enligt 16 § förordningen (1993:527) om förvaltning av statliga fastigheter, m.m., besluta om överföring av förvaltningsansvaret mellan Naturvårdsverket och andra fastighetsförvaltande myndigheter i sådana fall där berörda myndigheter är överens om överföringen och om villkoren för överföringen och då marknadsvärdet inte överstiger 20 000 000 kronor.
2. Investeringar i mark, markanläggningar, byggnader och pågående projekt ska inte finansieras genom lån i Riksgäldskontoret.