I arbetet med att skydda värdefulla naturområden ska skogar och marina områden prioriteras. För skogar ska prioritet ges åt att skydda kvarvarande skogliga värdekärnor som saknar formellt skydd och att komplettera redan skyddade områden.

Naturvårdsverket ska senast den 31 mars 2017 till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) redovisa

1. arbetet med områdesskydd samt hur medel inom anslag 1:16 Skydd av värdefull natur har använts
2. antalet hos länsstyrelserna öppna ärenden om bildande av naturreservat, antalet hos länsstyrelserna öppna ärenden där markersättningsfrågorna är helt lösta men som ännu inte beslutats och antalet årsarbetskrafter länsstyrelserna lägger på bildandet av naturreservat
3. arbetet med att skydda skogsmark med höga naturvärden som ägs av Sveaskog AB respektive förvaltas av Fortifikationsverket eller Statens fastighetsverk
4. arbetet med markbyten med ersättningsmark som överförts från Ersättningsmark i Sverige AB till Naturvårdsverket i syfte att skydda skogsmark med höga naturvärden
5. hur medel inom anslag 1:3 Åtgärder för värdefull natur har använts och hur arbetet har bedrivits
6. vilka sysselsättningseffekter för kvinnor och män som användningen av anslag 1:3 och 1:16 har gett upphov till
7. arbetet med genomförandeplanen för planerade nya och utvidgade nationalparker

Redovisningen ska avse de senaste tre åren och vara möjlig att jämföra med tidigare års redovisningar av anslagen

Naturvårdsverket ska redovisa statistik som rör kommunernas och länsstyrelsernas beslut om att upphäva och ge dispens från strandskyddet samt tillsynsbeslut i strandskyddsärenden. Av redovisningen ska det framgå hur många upphävanden och dispenser samt tillsynsbeslut som länsstyrelserna och kommunerna har beslutat om under 2015, fördelat på kommuner. Statistiken ska visa vilket ändamål upphävandet haft eller för vilken åtgärd dispensen getts och vilket särskilt skäl som ligger till grund för beslutet samt om den beslutande myndigheten begärt eller låtit utföra särskild inventering som ett led i bedömningen enligt 7 kap. 26 § miljöbalken. Vad avser tillsynsbeslut ska ändamålet med beslutet anges. Statistiken ska även visa kommunala beslut om dispens eller upphävande som överklagats eller som en länsstyrelse beslutat att överpröva enligt 19 kap. 3 b § miljöbalken, samt kommuners och länsstyrelsers tillsynsbeslut som överklagats. Redovisningen ska lämnas till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast den 1 april 2016.

Myndigheten ska redovisa vilka aktiviteter inom myndighetens verksamhetsområde som bedöms öka tillgången till eller efterfrågan på miljöteknik och miljöinnovationer, internationellt, nationellt och regionalt. I analysen ska framgå hur aktiviteterna kan bidra till en hållbar utveckling och sysselsättning för kvinnor och män, regeringens exportstrategi och Regeringskansliets främjandearbete.

Naturvårdsverket ska redovisa myndighetens bidragsverksamhet för respektive anslag.

Naturvårdsverket ska redovisa sina genomförda insatser för kartläggning och övervakning av genetisk mångfald hos vilda växter och djur, samt samverkan med berörda myndigheter kring kartläggning och övervakning av genetisk mångfald hos vilda och domesticerade växter och djur.

Naturvårdsverket ska redovisa hur myndigheten bidragit till utveckling av statistik, styrmedelsutvärdering, metoder och modeller inom samhällsekonomisk analys. Redovisningen ska inkludera en bedömning av hur arbetet bör fortsätta, vilka insatser, resurser, samarbeten och vilken kompetensförsörjning som behövs på kort och lång sikt.

Naturvårdsverket ska redovisa vilka insatser som vidtagits för att förstärka och utveckla sitt arbete med avfallsfrågorna och sin nationella samordningsroll i syfte att bidra till ett bättre och effektivare avfallsarbete i samhället.

Naturvårdsverket ska, i de fall myndigheten redovisar individbaserad statistik, redovisa, analysera och kommentera statistiken efter kön.

Naturvårdsverket ska redovisa prognoser för 2016–2020 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes enligt instruktion från Ekonomistyrningsverket

- den 20 januari

- den 19 februari

- den 3 maj

- den 1 augusti

- den 26 oktober 2016

Naturvårdsverket ska senast den 31 mars 2017 till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) redovisa hur den del av anslag 1:2 Miljöövervakning som står till Naturvårdsverkets disposition har använts för 2016.

Naturvårdsverket ska redogöra för hur myndighetens verksamhet bidragit till att öka kunskapen om klimatomställningen gentemot relevanta nationella målgrupper. Myndigheten ska också redogöra för hur kommunikationsinsatser om klimatomställningen genomförts gentemot prioriterade målgrupper och vidarekommunikatörer samt vilket genomslag insatserna fått. Av redovisningen ska framgår på vilket sätt myndigheten i kommunikationsinsatsen har anlagt ett jämställdhetsperspektiv som bygger på en jämställdhetsanalys. 

Naturvårdsverket ska redovisa hur myndigheten tillsammans med berörda aktörer tydliggör hur medel från olika EU-fonder kan användas mer effektivt i klimatanpassningssyfte och hur detta kommuniceras och samordnas av de förvaltande myndigheterna. Speciellt bör möjligheter till synergier mellan IP-projekt under LIFE-fonderna och ESI- fonderna uppmärksammas.

Naturvårdsverket ska senast den 31 augusti 2016 respektive den 31 mars 2017 med hjälp av underlag från Länsstyrelsen Östergötland och Statens energimyndighet samlat redovisa hur anslag 1:18 använts för 2016, inklusive beslutade investeringar och förväntade resultat. Rapporteringen den 31 mars 2017 ska också innehålla en redovisning av hur arbetet med uppföljning och utvärdering av investeringsprojekten fortskrider.

Naturvårdsverket ska redovisa hur myndigheten har informerat berörda myndigheter om förordning EU nr 511/2014 (EU:s förordning om genetiska resurser). Naturvårdsverket ska även beskriva hur man samverkat med berörda myndigheter samt företrädare för användare av genetiska resurser i verksamheter inom såväl den offentliga förvaltningen som den privata sektorn för att öka användarnas medvetenhet om de skyldigheter som följer av förordningen.

Naturvårdsverket ska redovisa hur man bistått Regeringskansliet i arbetet med Nationellt skogsprogram, för att tillvarata skogens möjligheter att bidra till utvecklingen av en bioekonomi och för att tillvarata skogens hela värdekedja, i bred samverkan med berörda intressenter.

Naturvårdsverket ska redovisa hur många bostäder som planeras på sådan mark som beviljats bidrag som belastar ap 4. Bostadsbyggande under anslaget.

Naturvårdsverket ska beräkna kostnader för föreslagna åtgärder och analysera de samhällsekonomiska konsekvenserna och statsfinansiella effekterna av förslagen. Myndigheten ska även redovisa förslag till författningsändringar i den mån sådana anses behövas.

För att få tillstånd till att uppföra vindkraftverk krävs enligt 16 kap. 4 § miljöbalken att den kommun som verken ska uppföras i tillstyrker etableringen. Med syfte att underlätta och effektivisera planerings- och tillståndsprocessen vid etablering av vindkraft har Statens energimyndighet i samråd med Naturvårdsverket tagit fram en vägledning om kommunal tillstyrkan vid tillståndsprövning av vindkraftverk. Naturvårdsverket ska tillsammans med Statens energimyndighet följa upp och analysera hur planerings- och tillståndsprocessen vid etablering av vindkraft utvecklats efter att vägledningen om kommunal tillstyrkan tagits fram. Om myndigheterna mot bakgrund av analysen bedömer att behov föreligger för ytterligare åtgärder för att underlätta tillståndsprocessen bör de föreslå sådana, inklusive författningsförslag. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast den 30 juni 2017.

Naturvårdsverket får i uppdrag att, i samråd med Kemikalieinspektionen och Havs- och vattenmyndigheten, uppdatera den svenska genomförandeplanen för Stockholmskonventionen om långlivade organiska föroreningar. Genomförandeplanen ska uppdateras i enlighet med de beslut som fattades på konventionens partsmöten år 2013 och år 2015 avseende bl.a. tillägg av 4 ämnen till konventionen. Planen ska i övrigt uppdateras där det är relevant såsom strategier, åtgärdsplaner och uppgifter om de svenska förhållandena. Arbetet bör när det är tillämpligt följa konventionens riktlinjer för uppdatering av genomförandeplaner, samtidigt som planen ska utformas  så att den blir användbar för de som berörs nationellt inklusive rapportering. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast den 30 november 2017.

Naturvårdsverket ska

• utvärdera nedskräpningsbotens styreffekt för att minska nedskräpningen och vid behov lämna förslag på nödvändiga förändringar,
• utreda och föreslå hur det nationella förebyggandearbetet mot nedskräpning kan säkerställas,
• utreda om kompletterande finansieringsformer och/eller åtgärder för omhändertagande av marint skräp på stränder behövs, och i så fall  föreslå olika alternativ, och
• utreda och föreslå hur lagen (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning kan ändras så att kommunerna får ansvar för att beakta miljöaspekter i naturmiljöer och utföra renhållning även inom sådana områden.

Under uppdraget ska Naturvårdsverket föra en dialog med berörda myndigheter och aktörer, däribland särskilt med Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten avseende delen om nedskräpningsboten, respektive med Havs- och vattenmyndigheten avseende delen om marin nedskräpning. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2016 till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet).

Naturvårdsverket ska enligt avfallsförordningen (2011:976) se till att det finns en nationell avfallsplan och ett program för förebyggande av avfallsom motsvarar kraven enligt direktiv 2008/98/EG (avfallsdirektivet). I uppdraget ingår att myndigheten ska göra en utvärdering av den nuvarande nationella avfallsplanen, som gäller för åren 2012-2017, avseende vilka åtgärder som vidtagits och vilka resultat detta har bidragit till. I uppdraget ingår att även utvärdera det avfallsförebyggande programmet. Utifrån utvärderingarna ska ett förslag till reviderad nationell avfallsplan tas fram för åren 2018-2023. I förslaget till reviderad nationell avfallsplan bör även programmet för att förebygga avfall ingå. Förslaget till avfallsplan ska utgå från kraven i direktiv 2008/98/EG (avfallsdirektivet), särskilt artiklarna 28, 29 och 32. Däri ingår bl.a. att analysera dagens avfallsflöden och hur de förväntas utvecklas, hur dessa avfallsflöden kan förväntas tas omhand samt hur kapaciteten för olika typer av avfallsbehandling kan förväntas utvecklas. Förslaget till plan ska utformas så att det kan utgöra ett underlag för regeringens strategi för svensk avfallshantering för att nå generationsmålet, miljökvalitetsmålen och relevanta etappmål. Förslaget till den reviderade planen ska omfatta samtliga avfallsströmmar och redogöra för alla relevanta mål och styrmedel. I förslaget ska även ingå en beskrivning av de områden som är särskilt prioriterade att vidareutveckla för att nå målen.

Uppdraget ska genomföras i dialog med berörda myndigheter och aktörer. Uppdraget ska redovisas senast den 15 januari 2017 till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet).

Naturvårdsverket ska tillsammans med Statens energimyndighet utveckla ett metodstöd för såväl Statens energimyndighets som Naturvårdsverkets bidrag till Sveriges rapportering enligt artikel 16 i förordning (EU) nr 525/2013 av den 21 maj 2013 om en mekanism för att övervaka och rapportera utsläpp av växthusgaser och för att rapportera annan information på nationell nivå och unionsnivå som är relevant för klimatförändringen och om upphävande av beslut nr 280/2004/EG, den s.k. MMR-förordningen. Metodstödet ska utvecklas i samråd med Sida och andra relevanta aktörer för att säkerställa en samstämmig rapportering. Metodstödet ska hjälpa myndigheterna att på ett samstämmigt sätt redogöra för storleken på stödet men också hur man avgör vad som är klimatfinansiering och i förekommande fall hur bedömningen gjorts av hur stor del av finansieringen som ska räknas som klimatfinansiering. Metodstödet ska kunna tillämpas i den rapportering som sker våren 2017.

Naturvårdsverket ska vidareutveckla miljömålsportalen (www.miljomal.se). Webbplatsen ska samla och beskriva det åtgärdsinriktade arbetet och satsningen på att öka takten i arbetet med att nå miljömålen och ska utformas utifrån relevanta aktörers behov och intressen. Här avses främst näringsliv, nationella myndigheter, länsstyrelser och kommuner. Uppdraget ska genomföras efter dialog med berörda aktörer, bl.a. med den nationella miljömålssamordnaren för näringslivet. En uppdaterad webbplats ska vara på plats senast 25 april 2016. Naturvårdsverket ska senast den 1 oktober 2016 till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) redovisa hur arbetet med en ny webbplats fortskrider.

Naturvårdsverket ska ta fram en långsiktig strategi för kommunikation om allemansrätten i syfte att öka allmänhetens kunskap om vad man får och inte får göra med stöd av allemansrätten. I uppdraget ingår att lyfta fram de områden där särskilda insatser behövs, t.ex. information för nyanlända samt att inkludera en jämställdhetsanalys av strategin. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast den 31 maj 2016.

Naturvårdsverket ska utveckla förutsättningarna för friluftslivet genom att ta fram en metod för att kartlägga områden som har betydelse för friluftsliv, utveckla digital information om naturområden och kartlägga vandringsleder.

• Naturvårdsverket ska ta fram en metod som kan användas för att kartlägga naturområden som har stor betydelse för friluftsliv, rekreation och turism på lokal och regional nivå. Erfarenheter från arbete med bl.a. riksintressen för friluftsliv, uppdragen om skydd av tätortsnära natur och natur- och kulturreservat samt Skogsstyrelsens arbete med att identifiera skogar med höga sociala värden ska tas tillvara. Arbetet ska genomföras tillsammans med Skogsstyrelsen, Havs- och vattenmyndigheten, Riksantikvarieämbetet, samt andra berörda myndigheter och organisationer.
• Naturvårdsverket ska utveckla förutsättningarna för användarvänlig information för olika digitala plattformar om naturområden, särskilt skyddade områden, för att allmänhetens tillgänglighet ska öka samt främja friluftsliv och turism. Uppdraget ska genomföras tillsammans med Tillväxtverket samt länsstyrelserna i Stockholms, Jämtlands och Örebro län.
• Naturvårdsverket ska kartlägga systemet av vandringsleder i hela landet vad gäller typer, status och ansvarsförhållanden samt ge förslag till hur arbetet med vandringsleder kan utvecklas för att främja friluftsliv, turism och tillgänglighet med hänsyn till samiska intressen i de områden som samer traditionellt brukar. För det statliga ledsystemet i fjällen ska Naturvårdsverket kartlägga vilka leder som behöver upprustas, flyttas eller kompletteras för att skapa ett sammanhängande ledsystem. Naturvårdsverket ska vidare utreda förutsättningar och kostnader för att komplettera det statliga ledsystemet med en ny vandringsled genom skyddade fjällnära skogar. Arbetet ska genomföras tillsammans med berörda länsstyrelser och Sametinget samt i dialog med berörda organisationer.

Uppdraget ska genomföras så att alla människor, oavsett förutsättningar utifrån ålder, kön, socioekonomisk status, etnisk och kulturell bakgrund, intresse, funktionsförmåga etc. ges förutsättningar att vistas i naturen och utöva friluftsliv med allemansrätten som grund. Den del av uppdraget som omfattar kartläggning av naturområden ska redovisas till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast den 30 september 2016. Resterande delar av uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast den 2 maj 2017.

Naturvårdsverket ska i samarbete med Skogsstyrelsen utvärdera Nationell strategi för formellt skydd av skog och använda resultatet tillsammans med myndigheternas erfarenheter från att arbeta med skydd av skog för att revidera den befintliga strategin, i syfte att uppnå ett kostnadseffektivt skydd. I arbetet ingår att redovisa arealer och geografisk fördelning av kända värdefulla skogar som saknar formellt skydd, vilka av dessa som omfattas av frivilliga avsättningar och analysera behovet av kompletterande kartläggning av okända värdefulla skogar. Vidare ingår att föreslå en ny länsvis fördelningsmodell utifrån beslutat etappmål om skydd av landområden, sötvattensområden och marina områden, vad avser den del som omfattar skogar med höga naturvärden. Skydd av skogar av värde för friluftslivet och tätortsnära skogar ska beaktas i arbetet liksom behov av skydd av skog som behövs för att uppnå andra miljökvalitetsmål än Levande skogar. Resultatet från utvärderingen ska kunna användas i regeringens arbete med att utveckla nya etappmål för skydd av skog. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet och Näringsdepartementet) senast den 31 januari 2017.

Naturvårdsverket ska utreda frågan om en lånsgiktig stabil finansiering avseende älgförvaltningen. I den mån det är ändamålsenligt ska kronhjortsförvaltningen inkluderas i analys och förslag. Naturvårdsverket ska  vidare inom ramen för uppdraget och i samarbete med länsstyrelserna föreslå en framtida finansieringsmodell för en långsiktig finansiering till drift och vidareutveckling av it-system.  Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 31 januari 2017.

Naturvårdsverket ska tillsammans med Jordbruksverket, i enlighet med regeringens proposition 2013/14:41 Ändringar i djurskyddslagen, upprätta en strategi för myndighetens arbete med 3R-frågor. Med 3R avses, efter engelskans replace, reduce och refine, åtgärder som syftar till att ersätta, begränsa och förfina användningen av försöksdjur.

Naturvårdsverket ska efter samråd med länsstyrelserna i berörda län analysera möjligheten att förenkla överlåtelse eller upplåtelse av jakträtt i en viltvårdsområdesförening och vid behov föreslå förändringar i lag (2000:592) om viltvårdsområden. Myndigheten bör också överväga eventuella andra aktuella behov av förändringar i lagen (2000:592) om viltvårdsområden. Uppdraget ska redovisas till regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 30 november 2016.

Naturvårdsverket ska, inom ramen för pågående regeringsuppdrag om hantering av textilier (M2014/1901/Ke), analysera förutsättningarna för eventuella mål för textilier utifrån de förslag som Naturvårdsverket avser att lägga samt vid behov föreslå relevanta mål. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast den 30 september 2016.

Naturvårdsverket ska efter samråd med länsstyrelserna i berörda län föreslå hur möjligheterna till jakt på allmänt vatten kan förenklas och handläggningen effektiviseras och vid behov föreslå förändringar i 12 § jaktlagen (1987:259) och 47-48 §§ jaktförordningen (1987:905). Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 30 september 2016.

Naturvårdsverket ska i arbetet med grön infrastruktur redovisa hur miljöbalkens bestämmelser i 7 kap. om skydd av områden och i 12 kap. 6 § om anmälan för samråd bidrar till en grön infrastruktur och att viktiga ekosystemtjänster vidmakthålls samt vid behov föreslå åtgärder. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast den 30 november 2016.

Anslagsposten ska användas för bidrag till föreningen Svenskt Friluftsliv enligt förordningen (2010:2008) om statsbidrag till friluftsorganisationer.

1. Anslagsposten får användas för Naturvårdsverkets förvaltningskostnader.
2. Anslagsposten får användas för bidrag till sådant av andra organiserat bedrivet utvecklingsarbete som främjar de verksamheter Naturvårdsverket ansvarar för.
3. Anslagsposten får användas till kostnader för kanslistöd m.m. till Miljömålsrådet.

Anslagsposten får användas för övervakning av miljötillstånd i den yttre miljön, för miljömålsuppföljning, för programmet för utsläpp och avfall, för arbete med utsläppsrätter samt för utvecklingsarbete och internationell rapportering.

Anslagsposten får användas för övervakning av miljötillstånd i den yttre miljön, inklusive viss internationell rapportering, samt till miljömålsuppföljning.

Anslagsposten ska användas för bidrag till verksamheten vid Swedish Water House (SWH). Havs- och vattenmyndigheten ska betala ut bidraget till stiftelsen Stockholm International Water Institute (SIWI). Bidraget ska användas till att generera och förmedla kunskap och erfarenheter om internationella vattenfrågor, framför allt inom området integrerad vattenförvaltning.

1. Anslagsposten ska användas för bidrag till ideella miljöorganisationers arbete som bidrar till att uppfylla de nationella miljökvalitetsmål som riksdagen har beslutat om, eller något av de prioriterade områdena i EU:s sjunde miljöhandlingsprogram. Naturvårdsverket beslutar om fördelningen av medlen.
2. Högst 2 000 000 kronor ska betalas ut till organisationen Håll Sverige Rent för deras arbete med att generera och förmedla kunskap och erfarenheter som bidrar till minskad nedskräpning.

2. Anslagsposten får användas för kostnader samt visst arbete vid länsstyrelserna som avser skötsel, fastighetsförvaltning, byggnadsinvesteringar, samt uppföljning och övervakning av nationalparker, naturreservat, områden som ingår i eller föreslås ingå i nätverket Natura 2000, andra områden med områdesskydd, Kungliga nationalstadsparken, världsarv, Ramsarområden och biosfärområden.
3. Anslagsposten får användas för kostnader som avser arbete med artbevarande, artskydd, vilt- och rovdjursförvaltning, invasiva främmande arter, grön infrastruktur, inventering och kunskapsstöd vad gäller arter och naturtyper samt annan övervakning,. Anslagsposten får även användas för visst arbete vid länsstyrelserna avseende samma ändamål.
4. Anslagsposten får användas för kostnader samt visst arbete vid länsstyrelserna som avser friluftsliv och allemansrätt samt kommunikation och utbildning inom naturvårdsområdet. Högst 20 000 000 kronor får användas för kostnader och arbete vid länsstyrelserna som avser uppdraget att länsstyrelserna ska samordna och leda det regionala arbetet med att förverkliga regeringens friluftslivspolitik.
5. Anslagsposten får användas för kostnader för det statliga ledsystemet i fjällen enligt Naturvårdsverkets nulägesbeskrivning av det statliga ledsystemet i fjällen, etablering och drift av ett lavinprognosprogram för den svenska fjällkedjan, verksamhet inom ramen för Fjällsäkerhetsrådet och Nationella snöskoterrådet samt för samebyarnas arbete att ta fram och genomföra terrängkörningsplaner. Anslagsposten får även användas för visst arbete vid länsstyrelserna avseende samma ändamål.
6. Högst 60 000 000 kronor får användas för statsbidrag till kommunala och lokala naturvårdsåtgärder inom ramen för regeringens satsning på lokal och kommunal naturvård enligt förordningen (2003:598) om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt. Anslagsposten får även användas för visst arbete vid länsstyrelserna avseende samma ändamål.
7. Högst 3 000 000 kronor får betalas ut som bidrag till Statens veterinärmedicinska anstalt för eventuella akuta åtgärder – utförda efter samråd med Naturvårdsverket – i arbetet med att följa och analysera utvecklingen av sjukdomstillstånd hos vilda djurpopulationer.
8. Anslagsposten får användas för arbete som avser lokal och traditionell kunskap samt får utbetalas som bidrag till Centrum för biologisk mångfald avseende samma ändamål.
9. Anslagsposten får användas för bidrag till föreningen Laponiatjuottjudus för förvaltningen av världsarvet Laponia enligt Laponiaförordningen (2011:840).
10. Högst 3 000 000 kronor får betalas ut som bidrag till Statens jordbruksverk, som i sin tur får betala ut bidrag till kommuner eller länsstyrelser som söker stöd för åtgärder i syfte att begränsa massförekomst av översvämningsmyggor sommaren 2016.
11. 1 000 000 kronor ska betalas som bidrag till Sveriges lantbruksuniversitet för att genomföra uppdraget om förebyggande åtgärder till skydd av renar enligt regeringens beslut den 15 november 2012 (dnr. L2012/2817/JFS).
12. Högst 20 000 000 kronor får användas för kostnader och arbete vid länsstyrelserna som avser regionala handlingsplaner för grön infrastruktur.
13. Högst 60 000 000 kronor får användas för arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter, särskilt insatser för att genomföra programmen. Anslagsposten får även användas för visst arbete vid länsstyrelserna avseende samma ändamål.
14. 600 000 kronor ska betalas ut till Statistiska centralbyrån för arbetet med utveckling av metoder för att inkludera värdet av ekosystemtjänster i miljöräkenskaper.

15. Intäkter från fastighetsuthyrning, arrenden, naturvårdsskötsel m.m. får användas i verksamheten under anslaget.

1. Anslagsposten får användas för bidrag enligt förordningen (2004:100) om avhjälpande av föroreningsskador och statligt stöd för sådant avhjälpande.
2. 1 500 000 kronor får användas för bidrag till Statens geotekniska institut (SGI) för teknikutvecklingsprogrammet TUFFO (Teknikutveckling och forskning inom förorenade områden).
3. Anslagsposten får användas för att finansiera undersökningar och juridiska bedömningar eller andra utredningar som krävs som underlag för att genomföra åtgärder, för framtagande av underlag för prioriteringar av framtida sanerings- och återställningsinsatser i landet samt för arbete vid länsstyrelserna med tillsyn över förorenade områden i syfte att öka inslaget av privatfinansierade efterbehandlingsåtgärder så att det framtida behovet av bidragsfinansiering minskar.
4. Anslagsposten får användas för utrednings- och åtgärdskostnader som återkrävs av ansvariga enligt miljöbalken eller äldre lagstiftning.
5. Anslagsposten får användas till att åtgärda saneringsobjekt som är särskilt angelägna från risksynpunkt och till akuta saneringsinsatser.
6. Anslagsposten får användas till kostnader för avhjälpande som uppkommit med anledning av att en tillsynsmyndighet har begärt verkställighet enligt 26 kap. 17 § miljöbalken eller beslutat om rättelse enligt 26 kap. 18 § miljöbalken.
7. Högst 5 000 000 kronor får användas av Havs- och vattenmyndigheten för hantering av miljörisker från sjunkna vrak.
8. Högst 2 300 000 kronor får användas av Länsstyrelsen i Västra Götaland för projektering av förorenad mark vid Göta Älv.

Från anslagsposten får högst 3 000 000 kronor användas för omhändertagande av herrelösa strålkällor och visst historiskt radioaktivt avfall från icke kärnteknisk verksamhet. Från anslagsposten får ytterligare högst 3 000 000 kronor användas för omhändertagande av herrelösa strålkällor i bortkastade joniserande rökdetektorer som felaktigt lämnats in till återvinningscentraler.

1. Anslagsposten får användas för att inventera samt, i enlighet med den gällande prioritetsordningen, genomföra ansvarsutredningar, nödvändiga undersökningar, åtgärder och efterföljande miljökontroll på områden där staten har ett visst ansvar för avhjälpande och där ingen annan myndighet kan svara för avhjälpande.
2. Avsättningar för sanering och återställning av förorenade områden ska redovisas mot anslag det budgetår som utgifterna hänför sig till.

Anslagsposten får användas för bidrag till efterbehandling av mark för bostadsbyggande samt för framtagande av underlag för att genomföra sådana åtgärder enligt förordningen (2004:100) om avhjälpande av föroreningsskador och statligt stöd för sådant avhjälpande.

1. Naturvårdsverket ska betala ut 17 000 000 kronor till Stiftelsen Institutet för vatten- och luftvårdsforskning (SIVL). Medlen till stiftelsen får även användas för nationell finansiering av EU-projekt. Beslut om finansiering fattas av SIVL när en överenskommelse har träffats med näringslivet om samfinansierad forskning och utvecklingsverksamhet vid IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
2. Naturvårdsverket beslutar hur medlen till övrig miljöforskning ska fördelas. Verksamheten får omfatta forskningsbidrag, uppdragsforskning, beredningsarbete, kunskapsöverföring från forskning, kunskapssammanställningar och utredningar med anknytning till forskningen samt finansiering av utländska forskare i de internationella samarbeten Naturvårdsverket är involverad i. Medlen ska fördelas så att jämställdhet mellan kvinnor och män beaktas.
3. Forskningsmedlen ska främst finansiera forskning till stöd för Naturvårdsverkets och Havs- och vattenmyndighetens arbete med t.ex. miljökvalitetsmålen, miljöbalken samt underlag för internationellt förhandlingsarbete.
4. Anslagsposten får användas för IT-baserad administration av forskningsansökningar.
5. Anslagsposten får användas för svenska forskares deltagande i den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (IPBES). Naturvårdsverket ska dessutom betala ut högst 1 500 000 kronor till sekretariatet för den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (IPBES) avseende Sveriges bidrag till dess verksamhet.
6. Högst 3 500 000 kronor ska avsättas för stöd till The Global Commission on the Economy and Climate och projektet New Climate Economy.

Anslagsposten får användas för kostnader för myndigheters bilaterala miljö- och klimatsamarbete med länder med stor påverkan på den globala miljön eller av strategisk betydelse i det globala miljö- och klimatsamarbetet. Anslagsposten får även disponeras för stöd till ökat ryskt deltagande och genomförande av aktiviteter som drivs inom ramen för Barents Euro-Arktiska råd, Arktiska rådet och Östersjöstaternas råd (CBSS) och som syftar till miljöförbättringar i Ryssland. Naturvårdsverket beslutar om fördelning av medel efter samråd med berörda myndigheter. I beslut bör beaktas hur föreslagna insatser bidrar till att uppnå miljökvalitetsmålen och Generationsmålet. Medlen utbetalas i svenska kronor.

Anslagsposten ska användas för den svenska årsavgiften till det internationella samordningsorganet Contact Expert Group.

Anslagsposten ska disponeras för Sveriges bidrag till Nordiska miljöfinansieringsbolagets (Nefco) miljöutvecklingsfonds verksamhet på miljö- och energiområdet i enlighet med den fördelning som har beslutats inom Nordiska ministerrådet. 

Fördelning av medlen från anslagsposten beslutas av Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet).

Anslagsposten får användas till samarbete med Ryssland inom områdena hantering av radioaktivt och nukleärt avfall, nukleär icke-spridning, utvecklingen av stärkta beredskapskontakter (inkl. miljöövervakning) mellan Sverige och nordvästra Ryssland, samt avvecklingsfrågor relaterade till kärnkraftverk i Sveriges närområde. 

Av anslagsposten får högst 3 000 000 kronor användas till administration och samordning.

2. Anslagsposten får användas för ersättningar enligt 31 kap. miljöbalken inom Naturvårdsverkets ansvarsområde.
3. Anslagsposten får användas för kostnader som avser förvärv och avtalslösningar för statens räkning av värdefulla naturområden, särskilt skogar och marina områden.
4. Anslagsposten får användas för statsbidrag till kommuner för skydd av värdefulla naturområden.
5. Anslagsposten får användas för kostnader som avser värdering, förhandling och förrättning efter prövning i varje enskilt fall i samband med skydd av värdefulla naturområden enligt miljöbalken, kostnader för arbete, utredningar och inventeringar som ger underlag för detta skydd, förslag till utpekande till nätverket Natura 2000 (inklusive arbete med bevarandeplaner) samt sådana övriga kostnader och kostnader för visst arbete vid länsstyrelserna som hör samman med skydd av värdefulla naturområden.
6. Anslagsposten får användas för bidrag till länsstyrelserna i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län för att genomföra programmen för skydd av tätortsnära natur.
7. Högst 35 000 000 kronor får användas för bidrag till länsstyrelserna för en tillfällig insats för att slutföra ärenden och fatta beslut om naturreservat i syfte att minska länsstyrelsernas ärendebalanser vad avser skydd av värdefulla naturområden, särskilt för de ärenden där markersättningen är helt löst.
8. Intäkter från försäljning av fastigheter ska tillföras anslaget.

Anslagsposten får användas för utbetalning av stöd till klimatinvesteringar och installation av laddinfrastruktur för elfordon i enlighet med bestämmelser i förordningen (2015:517) om lokala klimatinvesteringar.

1. Anslagsposten får användas för utgifter i samband med administration av klimatinvesteringsstödet.
2. Anslagsposten får användas för arbete med information, uppföljning och utvärdering av stöd till klimatinvesteringar. Anslagsposten får användas av Naturvårdsverket och andra myndigheter som bidrar till arbetet.

1. Anslagsposten får användas för samordning och stöd till länsstyrelsernas arbete med klimatinvesteringar i länen och dess kommuner. Anslagsposten disponeras av Länsstyrelsen i Östergötland för fördelning till samtliga länsstyrelser. 
2. Anslagsposten får användas för utgifter för arbete med klimatinvesteringsstödet och yttranden om ansökningar, samverkan och dialog med aktörer i länet för att stimulera till effektiva åtgärder och synergieffekter mellan olika projekt. Anslagposten får också användas till information om och uppföljning av stödet samt till regional samordning av arbetet.

Anslagsposten disponeras av Statens energimyndighet för utgifter för samordning av stöd till laddinfrastruktur och till information om laddstolpars placering.

Villkor

Beloppen avseende infriade förpliktelser i bemyndigandetabellen är indikativa.

Naturvårdsverket ska använda batterifondens medel på följande sätt fördelat över minst en sexårsperiod räknat från 2009:

• 404 000 000 kronor till insamling och återvinning av de batterier som sattes på marknaden före januari 2009.
• 40 000 000 kronor till återbetalning av miljöavgifterna för batterier som exporterats ut ur Sverige.
• 20 000 000 kronor till Naturvårdsverkets kostnader för prövning av frågor om utbetalning av medlen samt tillsyn.
• 4 000 000 kronor till slutförvar av det kvicksilver som har utvunnits från kvicksilverbatterierna.
• 100 000 000 kronor till informationsinsatser för att upprätthålla och utveckla kunskapsnivån avseende batteriinsamling.
• Resterande medel 205 000 000 kronor avsätts till forskning för utveckling av miljövänliga och kostnadseffektiva återvinningsmetoder för alla typer av batterier och ackumulatorer samt till fordonsenergirelaterad batteriforskning. Statens energimyndighet ska fördela forskningsmedlen. Naturvårdsverket ska betala ut medel till Energimyndigheten när projekt är beviljade.

Med undantag för vad som anges i 10§ förordningen (1993:527) om förvaltning av statliga fastigheter m.m., får Naturvårdsverket, inom ramen för sitt förvaltningsuppdrag och inom ramen för de ekonomiska resurser som myndigheten förfogar över, besluta om investeringar och förvärv när den beräknade utgiften för anskaffningen inte överstiger 20 000 000 kronor per projekt och detta är redovisat i investeringsplanen. Om den beräknade utgiften överstiger 20 000 000 kronor ska myndigheten lämna över frågan till regeringen för prövning.

1. Naturvårdsverket får, enligt 16§ förordningen (1993:527) om förvaltning av statliga fastigheter m.m., besluta om överförning av förvaltningsansvaret mellan Naturvårdsverket och andra fastighetsförvaltande myndigheter i sådana fall där berörda myndigheter är överens om överföringen och om villkoren för överföringen då marknadsvärdet inte överstiger 20 000 000 kronor.
2. Investeringar i mark, markanläggningar, byggnader och pågående projekt ska inte finansieras genom lån i Riksgäldskontoret.