Naturvårdsverket ska redovisa hur myndigheten utvecklat verksamheten för att bidra med underlag för regeringens arbete med att genomföra det klimatpolitiska ramverket och för att klimatmålen ska nås. Det omfattar särskilt utveckling av analysmetoder och beräkning av klimateffekter.

Naturvårdsverket ska redogöra för hur myndigheten inom sitt verksamhetsområde har samverkat med andra aktörer i arbetet med Agenda 2030 och vilka resultat som nåtts för att bidra till att nå de globala målen för hållbar utveckling.

Naturvårdsverket ska redovisa sitt arbete för att minska läkemedel i miljön. Naturvårdsverket ska också i möjligaste mån kvantifiera resultatet, med fokus på förväntade effekter, av de bidrag som har getts enligt förordningen (2018:495) om bidrag för rening av avloppsvatten från läkemedelsrester. Redovisningen ska innehålla information om vilken typ av installationer som fått bidrag samt hur många.

Naturvårdsverket ska redovisa hur myndigheten har arbetat för att öka den hållbara plastanvändningen och minska plast i hav och natur, t.ex. genom den nationella plastsamordningen. Myndigheten ska vidare redovisa vilket resultat myndighetens arbete inom plastområdet har gett med fokus på förväntade effekter.

Naturvårdsverket ska redovisa resultatet av det fortsatta arbetet med Textildialogen, som genomförs i samarbete med Kemikalieinspektionen och med deltagande av textilbranschen och ideella aktörer. Redovisningen ska särskilt visa hur och i vilken omfattning textildialogerna bidrar till att öka återbruk och återvinning av textilier.

Naturvårdsverket ska redovisa hur myndigheten har verkat för att öka takten i omställningen till en cirkulär ekonomi och särskilt för att förbättra kunskapen om materialflöden i samhället. I redovisningen ska det också framgå hur befintliga vägledningar inom avfallsområdet har reviderats för att bidra till en ökad omställning till cirkulär ekonomi.

Naturvårdsverket ska redovisa hur myndigheten utvecklat sitt arbete med registrering av och tillsyn över förpackningsproducenter, enligt förordningen (2018:1462) om producentansvar för förpackningar.

Naturvårdsverket ska redovisa hur myndigheten arbetat för att identifiera och säkerställa en säker hantering av avfall som innehåller nanomaterial och hur detta har integrerats i myndighetens verksamhet inom avfallsområdet, plast och cirkulär ekonomi.

Naturvårdsverket ska redovisa hur de bidragit till arbetet med att i samverkan med Sametinget fortsatt arbeta med ett förvaltningsverktyg utifrån fastställd toleransnivå för skador orsakade av stora rovdjur inom rennäringen, i syfte att upprätthålla en hållbar rennäring och en gynnsam bevarandestatus för stora rovdjur. Naturvårdsverket ska särskilt redovisa sitt arbete med vägledning om toleransnivåns betydelse vid eventuell prövning av förutsättningar för jakt på stora rovdjur. 

Naturvårdsverket ska redovisa arbetet med att ta fram en nationell vägledning för hållbar dagvattenhantering. 

Naturvårdsverket ska redovisa hur myndigheten utvecklat arbetet med miljöövervakning och hur myndigheten prioriterat mellan olika områden.

Naturvårdsverket ska sammanställa befintliga metoder för att inventera skador som är orsakade av vildsvin, särskilt avseende jordbruksfastigheter. I arbetet ska myndigheten samverka med relevanta aktörer.

Naturvårdsverket ska redovisa hur myndigheten i sin verksamhet och stödgivning eftersträvar förenklingar för små och medelstora företag.

Naturvårdsverket ska redovisa prognoser för 2021–2024 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes senast den 

- 5 februari, 

- 29 april, 

- 30 juli, och 

- 25 oktober. 

Naturvårdsverket ska ge en samlad redovisning av användningen av medel för anslag 1:16 Klimatinvesteringar. Redovisningen ska inkludera beslutade investeringar och förväntade resultat inklusive samhällsekonomiska effekter. Additionalitet av stöden ska vara särskilt i fokus. I den mån det är möjligt ska även de sysselsättningseffekter som användningen av anslaget lett till redovisas. Redovisningen ska också innehålla en beskrivning av arbetet med uppföljning och utvärdering av stöden som ges med medel från anslaget. I de fall där det är relevant ska myndigheten också ge förslag på ändringar för att öka stödens samhällsekonomiska effektivitet. Redovisningen ska även innehålla en beskrivning av hur myndigheten har arbetat med att utveckla och effektivisera stöden till lokala klimatinvesteringar.

Redovisningen ska ske med hjälp av underlag från Länsstyrelsen i Dalarnas län och Statens energimyndighet. Uppdraget ska redovisas årligen till regeringen (Miljödepartementet) senast den 15 april.

Naturvårdsverket ska sammanställa och redovisa finansiella medel som används av myndigheter för biologisk mångfald under 2020. Redovisningen ska utgöra underlag till Sveriges rapportering om resursmobilisering och utformas i enlighet med FN:s konvention för biologisk mångfald (CBD), (COP beslut XII/3). Naturvårdsverket ska genomföra arbetet med stöd av Havs- och vattenmyndigheten, Statens Jordbruksverk och Skogsstyrelsen. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Miljödepartementet) senast den 30 juni 2021. 

Naturvårdsverket ska redovisa statistik som rör kommunernas och länsstyrelsernas beslut i ärenden om upphävande av och dispens från strandskyddet samt tillsynsbeslut i strandskyddsärenden. Av redovisningen ska det framgå hur många upphävanden och dispenser samt tillsynsbeslut som länsstyrelserna och kommunerna har beslutat om under 2020, fördelat på kommuner. Statistiken ska visa vilket ändamål upphävandet haft eller för vilken åtgärd dispensen getts och vilket särskilt skäl som ligger till grund för beslutet. För tillsynsbeslut ska ändamålet med beslutet anges. Statistiken ska även visa kommunala beslut om dispens eller upphävande som överklagats eller som en länsstyrelse beslutat att överpröva enligt 19 kap. 3 b § miljöbalken, samt kommuners och länsstyrelsers tillsynsbeslut som överklagats. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Miljödepartementet) senast den 30 april 2021.

Naturvårdsverket ska redovisa medelsanvändning och resultat för naturvård och biologisk mångfald avseende arbetet med skydd av och åtgärder för värdefull natur, statistik om naturreservatsärenden och sysselsättningseffekter samt arbetet med genomförandeplanen för nationalparker. Redovisningen ska vara möjlig att jämföra med tidigare års redovisningar och lämnas till regeringen (Miljödepartementet) senast den 31 mars 2021.  

Naturvårdsverket ska utveckla sitt arbete med att beräkna olika styrmedel och åtgärders effekter på växthusgasutsläppen. Detta innefattar direkta och indirekta, kortsiktiga och långsiktiga effekter av hur olika styrmedel och åtgärder bidrar till klimatomställningen. Kvalitativa analyser av hur olika styrmedel och åtgärder bidrar till klimatomställningen bör göras för de fall det inte är möjligt att beräkna effekterna. Trafikanalys ska följa arbetet och vid behov bistå med information. Naturvårdsverket ska också tillsammans med Konjunkturinstitutet, Trafikverket och Statens energimyndighet ta fram en myndighetsgemensam nationell vägledning för bedömning av hur olika styrmedel och åtgärder liksom andra omvärldsfaktorer påverkar utsläppen av växthusgaser och bidrar till klimatomställningen. Naturvårdsverket ska samordna arbetet. Vägledningen ska bl.a. innehålla rekommendationer om vilka analysmetoder, kalkylprinciper och kalkylparametrar som bör tillämpas vid effektberäkningar enligt klimatlagen, liksom rekommendationer om hur indirekta klimateffekter ska bedömas och beskrivas. Naturvårdsverket ska redovisa preliminära utgångspunkter och förslag senast den 30 juni 2021 och slutredovisa senast den 31 december 2022 till regeringen (Miljödepartementet).

Naturvårdsverket ska ta fram ett underlag till klimatpolitisk handlingsplan enligt 5 § andra stycket 1–7 klimatlagen (2017:720). Uppdraget ska redovisas senast den 15 mars 2023. 

Naturvårdsverket ska kartlägga och utvärdera relevanta sektorsövergripande analysmodeller, inklusive samhällsekonomiska modeller, som finns i Sverige och utomlands och som kan visa samhällsekonomiska konsekvenser av en snabb klimatomställning mot nettonollutsläpp i Sverige. Myndigheten ska också föreslå hur befintliga modeller i Sverige ska kunna utvecklas och hur nya modeller skulle kunna tas fram för att kunna bidra till ett mångsidigt och ändamålsenligt underlag till effektbedömningar av regeringens samlade politik mot nettonollutsläpp. Naturvårdsverket ska i detta arbete inhämta information och synpunkter från Konjunkturinstitutet, Statens energimyndighet och Klimatpolitiska rådet samt andra relevanta myndigheter och aktörer. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Miljödepartementet) senast den 28 februari 2022.

Naturvårdsverket ska i samverkan med Statens energimyndighet förbereda avräkning av andra åtagandeperioden under Kyotoprotokollet som träder i kraft den 31 december 2020. Arbetet ska ta hänsyn till eventuell samordning av avräkningen på EU-nivå eftersom EU har ett gemensamt fullgörande av åtagandet. Naturvårdsverket ska på ett kostnadseffektivt sätt tillgängliggöra information för företag och organisationer som vill beräkna sina utsläpp av växthusgaser, inklusive indirekta utsläpp, utifrån ISO standard eller GHG Protocol.

Uppdraget ska redovisas senast den  31 oktober 2022. 

Naturvårdsverket ska redovisa en prognos över utvecklingen av bokförda utsläpp och upptag 2020–2025 respektive 2026–2030 enligt LULUCF-förordningen (EU/2018/841). Uppdraget ska redovisas till regeringen (Miljödepartementet) senast den 31 mars 2021.

Naturvårdsverket ska ta fram en plan för hur myndigheten ska arbeta med information, vägledning och tillsyn av de nya krav som genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/904 av den 5 juni 2019 om minskning av vissa plastprodukters inverkan på miljön (engångsplastdirektivet) medför, för att möjliggöra ett bra genomförande. I arbetet ska synpunkter inhämtas från berörda företag, organisationer, myndigheter och kommuner. Naturvårdsverket ska redovisa planen till regeringen (Miljödepartementet) senast 14 juni 2021.

Naturvårdsverket ska föreslå hur servicenivån för kommunens insamling av grovavfall från hushåll, t.ex. avfall som utgörs av möbler, kan förbättras och bidra till en cirkulär ekonomi. Myndigheten ska utreda om krav för att förbättra servicenivån även bör omfatta avfall från verksamheter. Myndigheten ska också utreda ökade möjligheter för att privata entreprenörer inom ramen för kommunala ansvaret ska kunna erbjuda hämtning av grovavfall från hushållen i syfte att höja servicenivån och för att främja en hantering högt upp i avfallshierarkin. Naturvårdsverket ska vidare analysera möjligheter och risker som finns med detta, samt utifrån analysen bedöma om det är lämpligt att lämna förslag på ändringar i befintliga regelverk. Naturvårdsverket ska också föreslå i vilken utsträckning det behöver ställas krav på servicenivå för kommunens insamling av farligt avfall från hushåll och verksamheter. Naturvårdsverket ska också analysera om det behövs närmare bestämmelser om hur insamling av farligt avfall ska utföras och i så fall vilka krav som behöver ställas. I uppdraget ingår att lämna författningsförslag samt att beskriva konsekvenserna av förslagen för miljön och för samtliga berörda aktörer. Uppdraget ska genomföras i dialog med berörda myndigheter och aktörer i lämplig utsträckning. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Miljödepartementet) senast den 30 september 2021.

Naturvårdsverket ska analysera förutsättningar inklusive för- och nackdelar med nationella kriterier för när avfall upphör att vara avfall (end of waste-kriterier) och göra en bedömning om det skulle kunna vara aktuellt att ta fram nationella end of waste-kriterier. Om myndigheten anser det som aktuellt ska myndigheten också redovisa en möjlig plan för vilka avfallsströmmar som är mest prioriterade och relevanta. Naturvårdsverket ska också analysera och lämna föreslag på produktgrupper eller materialflöden där kvotplikter för användningen av återvunnen råvara skulle vara lämpligt att införa.

Uppdraget ska redovisas till regeringen (Miljödepartementet) senast den 1 december 2021.

Naturvårdsverket ska ta fram ett förslag till hur de avfallskoder som anges i bilaga 3 till avfallsförordningen (2020:614) ska utformas för att möjliggöra att avfall som utgörs av batterier eller ackumulatorer eller delar från sådana produkter kan klassificeras som farligt avfall om avfallet från produkterna har farliga egenskaper. Naturvårdsverket ska föreslå de författningsändringar som bedöms nödvändiga för att genomföra förslaget. En analys av konsekvenserna av förslagen ska utföras i enlighet med 6 och 7 §§ förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Naturvårdsverket ska även undersöka möjligheterna för separata avfallskoder för olika batterier inkl. krossade batterier och vid behov lämna förslag på detta. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Miljödepartementet) senast den 31 maj 2021.

Naturvårdsverket ska utifrån sitt förslag i sin redovisning av uppdraget om Konventionen om biologisk mångfald i regleringsbrevet för 2020 redovisa förslag för hur ett aktivt deltagande från berörda samhällssektorer kan säkerställas vid genomförandet av det nya ramverket för Konventionen för biologisk mångfald (CBD). Arbetet ska även i fortsättningen beakta Agenda 2030 samt ta hänsyn till relevanta delar i EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 (KOM 2020(380)). Naturvårdsverket ska samarbeta med berörda myndigheter. Uppdraget ska slutredovisas till regeringen (Miljödepartementet) senast den 30 september 2021. En delredovisning ska göras den 1 mars 2021.

Naturvårdsverket ska redovisa förslag till etappmål för förbättrade förutsättningar för vilda pollinatörer, inklusive i det brukade landskapet. Förslagen ska fokusera på blomrika kantzoner och skogsbryn i övergångszoner mellan skogsmark och annan mark. Uppföljningsbehovet för olika myndigheter ska ingå i redovisningen. Naturvårdsverket ska även redovisa metoder för hur vilda pollinatörer kan gynnas vid förvaltning av mark, samt på offentlig mark som exempelvis marken längs banvallar och kraftledningsgator. Förslagen ska inkludera en konsekvensbeskrivning. Metoderna ska främst vara riktade mot offentliga förvaltare, men ska även kunna användas av andra aktörer. Arbetet ska ske i samarbete med Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverk, länsstyrelserna och andra berörda myndigheter. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Miljödepartementet med kopia till Finansdepartementet och Näringsdepartementet) den 28 maj 2021 vad beträffar förslag till etappmål och den 17 december 2021 vad beträffar metoder.

Naturvårdsverket ska bistå regeringen i förberedelser och genomförande av högnivåmötet Stockholm+50, som äger rum 2022. Arbetet med att ta fram underlag ska ske i dialog med andra berörda myndigheter. Arbetet ska utformas efter dialog med Regeringskansliet (Miljödepartementet).

Naturvårdsverket ska ta fram förslag på hur Sverige ska leva upp till innehållet i förslaget till rekommendationer om att tillgängliggöra miljöinformation elektroniskt som avses beslutas av Århuskonventionens sjunde partsmöte (dok.nr. ECE/MP.PP/WG.1/2020/14 samt relaterade underlag på Århuskonventionens hemsida). Uppdraget ska redovisas till regeringen (Miljödepartementet) senast den 15 september 2021.

Naturvårdsveket ska utvärdera de ändringar i miljöbalken avseende miljöbedömningar som infördes den 1 januari 2018. Naturvårdsverket ska undersöka hur myndigheter och verksamhetsutövare uppfattar och tillämpar det nya regelverket, särskilt regler avseende liten miljökonsekvensbeskrivning. Naturvårdsverket ska också redovisa hur myndigheterna har väglett kring det nya miljöbedömningsregelverket och hur länsstyrelserna har verkat för att miljökonsekvensbeskrivningen får den omfattning och detaljeringsgrad som behövs för tillståndsprövningen. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Miljödepartementet) senast den 31 maj 2021.

Naturvårdsverket ska under 2021 och 2022 fortsätta arbetet i enlighet med uppdraget att genomföra en satsning på naturnära jobb för personer som står långt från arbetsmarknaden (N2020/01767/SMF). Redovisning ska ske till Skogsstyrelsen inför deras redovisning av uppdraget till regeringen. 

Naturvårdsverket ska redogöra för hur myndigheten har verkat och avser verka förebildligt för att bidra till hållbara gestaltade livsmiljöer i enlighet med politik för gestaltad livsmiljö (prop. 2017/18:110, bet. 2017/18:CKrU1, rskr. 2017/18:316) samt hur myndigheten bidrar till det nationella målet för arkitektur-, form- och designpolitiken. Redovisningen ska även belysa hur samverkan med andra statliga byggherrar och fastighetsägare bidragit till erfarenhetsutbyte och kunskapsinhämtning avseende gestaltningsfrågor och hur detta arbete kan utvecklas. Redovisningen ska också belysa hur myndigheten agerat förebildligt för minskad klimatpåverkan. Formerna för återrapportering ska utformas i dialog med Boverket och redovisningen ska ske till Boverket senast den 30 september 2021.

Naturvårdsverket ska bistå Regeringskansliet i arbetet med att ta fram en nationell bioekonomistrategi och därtill knutna handlingsplaner. Framtagandet ska i relevanta delar bygga på cirkulär ekonomi. I propositionen En samlad politik för klimatet – klimatpolitisk handlingsplan (prop. 2019/20:65) aviserar regeringen att man avser att ta fram en svensk bioekonomistrategi tillsammans med de gröna näringarna inklusive fiskerinäringarna som bidrar till ökad tillgång till biomassa och sysselsättning i hela landet och skapar miljö- och klimatnytta. Bioekonomistrategin kompletterar regeringens strategi för cirkulär ekonomi och ska vara väl förankrad i vetenskaplig kunskap. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Näringsdepartementet) senast den 31 mars 2022. 

Anslagsposten ska användas för bidrag till föreningen Svenskt Friluftsliv enligt förordningen (2010:2008) om statsbidrag till friluftsorganisationer.

Anslagsposten får användas för Naturvårdsverkets förvaltningskostnader.

Anslagsposten får användas till kostnader för kanslistöd m.m. till Miljömålsrådet.

Högst 5 000 000 kronor får användas för bidrag till sådant av andra organiserat bedrivet utvecklingsarbete som främjar de verksamheter Naturvårdsverket ansvarar för.

Högst 200 000 kronor får användas till kostnader för deltagande i sekretariatsfunktionen i nätverket European Network of the Heads of Environment Protection Agencies, NEPA.

Högst 8 000 000 kronor får, efter rekvisition av Högskolan i Borås, användas för sista året för uppdraget om att etablera en plattform för hållbart mode och hållbara textilier (dnr M2018/01095/Ke).

Högst 5 000 000 kronor får användas för särskilda insatser med anledning av det globala högnivåmötet Stockholm+50. Av dessa får 4 000 000 kronor användas först efter beslut av regeringen.

Högst 13 000 000 kronor får användas för att stärka myndighetens arbete med prövning och tillsyn.  

Högst 10 000 000 kronor får användas till att stärka myndighetens arbete inom avfallsområdet och särskilt arbetet med omställningen till en mer cirkulär giftfri ekonomi.

Högst 60 000 000 kronor får användas för att stärka myndighetens arbete nationellt, inom EU och internationellt för att en mer cirkulär och hållbar plasthantering samt minska plaster, inklusive mikroplaster, i hav och natur. Av dessa får högst 5 000 000 kronor användas för myndighetens arbete med nationell plastsamordning. Naturvårdsverket får även betala ut bidrag till andra inom detta område.

Högst 15 000 000 kronor ska betalas ut som bidrag till Håll Sverige Rent för att genomföra insatser för att öka kunskap och medvetenhet om nedskräpning samt genomföra konkreta insatser för att minska nedskräpningen i Sverige, varav 10 000 000 kronor avser insatser som ska bidra till minska den ökade nedskräpningen under pandemin.

Anslagsposten får användas för övervakning av miljötillstånd och miljöpåverkan i den yttre miljön, samt dessa faktorers påverkan på människors hälsa, för miljömålsuppföljning, utvecklingsarbete och internationell rapportering.

Högst 20 000 000 kronor får användas för en särskild satsning på övervakning av vilda pollinatörer.

Högst 10 000 000 kronor får användas för arbete med förbättrad avfallsstatistik och spårbarhet för farligt avfall, särskilt för arbetet med det system som har inrättats för att uppfylla kraven i EU-lagstiftningen.

Anslagsposten får användas till kostnader för Delegationen för cirkulär ekonomi.

Anslagsposten får användas för övervakning av miljötillstånd i den yttre miljön och därtill hörande arbete med data- och informationshantering och utformning av övervakningsprogram samt för viss EU och internationell rapportering och till miljömålsuppföljning.

Anslagsposten får användas till myndighetsuppdrag i enlighet med den klimatpolitiska handlingsplanen. Medlen får användas först efter beslut av regeringen.

Anslagsposten ska användas för bidrag till verksamheten vid Swedish Water House (SWH). Havs- och vattenmyndigheten ska betala ut bidraget till stiftelsen Stockholm International Water Institute (SIWI). Bidraget ska användas till att generera och förmedla kunskap och erfarenheter om internationella vattenfrågor, framför allt inom området integrerad vattenförvaltning.

Anslagsposten ska användas för bidrag till ideella miljöorganisationers arbete som bidrar till att uppfylla de nationella miljökvalitetsmål som riksdagen har beslutat om, eller något av de prioriterade målen i EU:s sjunde miljöhandlingsprogram. Naturvårdsverket beslutar om fördelningen av medlen. Bidrag ges som organisationsbidrag

5 000 000 kronor ska betalas ut som bidrag till organisationen Håll Sverige Rent för arbete med att generera och förmedla kunskap och erfarenheter som bidrar till minskad nedskräpning.

5 000 000 kronor ska betalas ut som bidrag till organisationen Luftförorenings- och klimatsekretariatet (AirClim) för dess arbete med att skapa och förmedla kunskap i syfte att minska utsläppen av luftföroreningar, inklusive växthusgaser.

1. Anslagsposten disponeras av Länsstyrelsen i Örebro län och ska fördelas ut till samtliga länsstyrelser. Länsstyrelsen i Örebro län ska redovisa anslagspostens användning till Naturvårdsverket.
2. Anslagsposten får användas för kostnader vid länsstyrelserna för arbete och åtgärder som avser friluftsliv,

   regionala handlingsplaner för grön infrastruktur, invasiva främmande arter, pollinatörer och våtmarker. Medlen ska fördelas enligt beslutad fördelningsnyckel.

3. Högst 33 000 000 kronor får användas för kostnader och arbete som avser naturnära jobb, varav 10 000 000 kronor avser avser en särskild satsning på naturnära jobb riktade mot unga.

1. Anslagsposten får användas för kostnader samt visst arbete vid länsstyrelserna som avser skötsel, fastighetsförvaltning, byggnadsinvesteringar, samt uppföljning och övervakning av nationalparker, naturreservat, områden som ingår i eller föreslås ingå i nätverket Natura 2000, andra områden med områdesskydd, Kungliga nationalstadsparken, världsarv och Ramsarområden. Anslagsposten får även användas för kostnader för arbete med biosfärområden inklusive bidrag till kommuner och Stockholms universitet.
2. Anslagsposten får användas för kostnader som avser arbete med artbevarande, artskydd, grön infrastruktur, inklusive regionala handlingsplaner, vilt- och rovdjursförvaltning, strategin för svensk viltförvaltning, rovdjursinformation inklusive bidrag till Rovdjurscentrum Sverige, inventering och kunskapsstöd vad gäller arter och naturtyper samt annan övervakning. Anslagsposten får även användas för visst arbete vid länsstyrelserna och för arbete vid Sveriges lantbruksuniversitet, bl.a. Artdatabanken inklusive Artportalen, samt för visst arbete med rovdjursinventeringar hos berörda samebyar. Anslagsposten får även användas för bidrag till de länsstyrelser, kommuner och stiftelser som är huvudmän för naturum och för verksamhet i naturum.
3. Anslagsposten får användas för arbetet med att förebygga och förhindra introduktion och spridning av invasiva främmande arter, där en särskild satsning ska göras på högst 50 000 000 kronor.

4. Anslagsposten får användas för kostnader samt visst arbete vid länsstyrelserna som avser friluftsliv, inklusive att samordna och leda arbetet med att förverkliga regeringens friluftslivspolitik och allemansrätt samt kommunikation och utbildning inom naturvårdsområdet. Anslagsposten får även användas för bidrag till ideella organisationer som arbetar med natur-, miljö- eller friluftslivfrågor för att sprida information om allemansrätten och utveckla arbetet med friluftsliv.

5. Anslagsposten får användas för kostnader för det statliga ledsystemet i fjällen, där en särskild satsning ska göras på högst 20 000 000 kronor, etablering och drift av ett lavinprognosprogram för den svenska fjällkedjan, verksamhet inom ramen för Fjällsäkerhetsrådet och Nationella snöskoterrådet samt för samebyarnas arbete att ta fram och genomföra terrängkörningsplaner. Anslagsposten får även användas för visst arbete vid länsstyrelserna avseende samma ändamål. Anslagsposten får även användas för bidrag till lokala fjällsäkerhetskommittéer för fjällsäkerhetsarbete.
6. Anslagsposten får användas för statsbidrag till naturvårdsprojekt enligt  1 § 1–6 förordningen (2003:598) om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt. Högst 31 000 000 kronor får användas som en särskild satsning för att förstärka förutsättningar för vilda pollinatörer.  Anslagsposten får även användas som bidrag till länsstyrelserna för att förstärka förutsättningar för vilda pollinatörer. Anslagsposten får även användas för visst arbete vid länsstyrelserna och Naturvårdsverket avseende samma ändamål.
7. Inom anslagsposten får högst 295 000 000 kronor användas för statsbidrag till naturvårdsprojekt för att restaurera och anlägga våtmarker, inklusive förberedelsearbete, enligt samma förordning eller som bidrag till länsstyrelserna för att restaurera och anlägga våtmarker. Skogsstyrelsen får från anslagsposten rekvirera högst 50 000 000 kronor för genomförande av uppdrag att genomföra åtgärder för att återväta utdikade våtmarker i skog. Vidare får högst 5 000 000 kronor av anslagsposten användas för bidrag till Skogsstyrelsen för rådgivningen till skogsägare vad gäller att återväta tidigare dikade eller torrlagda våtmarker. Anslagsposten får även användas för visst arbete vid länsstyrelserna och Naturvårdsverket.  
8. Anslagsposten får användas för bidrag till Statens veterinärmedicinska anstalt för eventuella akuta åtgärder – utförda efter samråd med Naturvårdsverket – i arbetet med att följa och analysera utvecklingen av sjukdomstillstånd hos vilda djurpopulationer.
9. Anslagsposten får användas för bidrag till Centrum för biologisk mångfald för arbete som avser lokal och traditionell kunskap. Till Sametinget får utbetalas 1 000 000 kronor för uppdraget som fokalpunkt för traditionell kunskap enligt konventionen för biologisk mångfald (CBD).
10. Anslagsposten får användas för bidrag till föreningen Laponiatjuottjudus för förvaltningen av världsarvet Laponia enligt Laponiaförordningen (2011:840) och för bidrag till Stiftelsen Tyrestaskogen för förvaltning av Tyresta nationalpark enligt nationalparksförordningen (1987:938).
11. Anslagsposten får användas för arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter, särskilt insatser för att genomföra programmen. Anslagsposten får även användas för visst arbete vid länsstyrelserna avseende samma ändamål. Anslagsposten får även användas för bidrag till de organisationer som bidrar till att genomföra programmen.
12. Intäkter från fastighetsuthyrning, arrenden, naturvårdsskötsel m.m. får användas i verksamheten under anslaget.

13. Anslagsposten får användas som bidrag till länsstyrelser, kommuner och Statens veterinärmedicinska anstalt för att finansiera åtgärder för begränsning av massförekomst av översvämningsmyggor.

14. Anslagsposten får även användas för utgifter för medlemsavgifter och stöd till internationella organisationer som främjar arbetet med biologisk mångfald. Anslagsposten får även användas för bidrag till utländska myndigheter eller organisationer som genomför arbete som gagnar det svenska arbetet med biologisk mångfald, rovdjur eller fjällsäkerhet.

15. Högst 24 000 000 kronor av anslagsposten får användas för åtgärder inom naturvård, biologisk mångfald och friluftsliv som skapar gröna jobb.

16. Av anslagsposten får högst 5 000 000 kronor användas för  regeringsuppdrag om att göra en fördjupad bedömning av vissa områdens betydelse för bevarandet av fåglar enligt fågeldirektivet (dnr M2021/01160).

Anslagsposten får användas för bidrag enligt förordningen (2004:100) om avhjälpande av föroreningsskador och statligt stöd för sådant avhjälpande.

Anslagsposten får användas för att finansiera inventeringar, undersökningar och juridiska bedömningar eller andra utredningar som krävs som underlag för att genomföra åtgärder, för kunskapsuppbyggnad och kunskapsöverföring samt för framtagande av underlag för prioriteringar av framtida sanerings- och återställningsinsatser i landet.

Anslagsposten får användas för bidrag till efterbehandling av förorenade områden för att minska spridning av miljögifter till havs- och vattenmiljö, särskilt förorenade sediment. Högst 33 000 000 kronor får användas för att genomföra uppdraget om Bättre kunskap för hantering av förorenade sediment (dnr M2019/01427/Ke). 

Anslagsposten får användas för bidrag till efterbehandling av mark för bostadsbyggande samt för framtagande av underlag för att genomföra sådana åtgärder enligt förordningen (2004:100) om avhjälpande av föroreningsskador och statligt stöd för sådant avhjälpande. 

Anslagsposten får användas för stärkt arbete med kapacitetshöjning av teknikutvecklingen inom efterbehandling av förorenade områden samt stärkt arbete med kunskapshöjande insatser.

Högst 5 000 000 kronor får användas till bidrag för projektledning där en statlig myndighet har tagit på sig huvudmannaskap.

Anslagsposten får användas för utrednings- och åtgärdskostnader som återkrävs av ansvariga enligt miljöbalken eller äldre lagstiftning samt för kostnader hos kommun eller myndighet för att i samband med undersökning, utredning eller åtgärd av förorenade områden driva sådana mål som avses i 21 kap. 1 § första stycket 4, 6, 7 och 9 miljöbalken.

Anslagsposten får användas till att åtgärda saneringsobjekt som är särskilt angelägna från risksynpunkt och till akuta saneringsinsatser.

Anslagsposten får användas till kostnader för avhjälpande som uppkommit med anledning av att en tillsynsmyndighet har begärt verkställighet enligt 26 kap. 17 § miljöbalken eller beslutat om rättelse enligt 26 kap. 18 § miljöbalken.

Anslagsposten får användas till omhändertagande av övergivna och uttjänta fordon som utgör en risk för miljön först efter beslut av regeringen.

Anslagsposten får användas för omhändertagande av herrelösa strålkällor och visst historiskt radioaktivt avfall från icke kärnteknisk verksamhet.

Anslagsposten får användas för att inventera samt, i enlighet med den gällande prioritetsordningen, genomföra ansvarsutredningar, nödvändiga undersökningar, åtgärder och efterföljande miljökontroll på områden där staten har ett visst ansvar för avhjälpande och där ingen annan myndighet kan svara för avhjälpande.

Avsättningar för sanering och återställning av förorenade områden ska redovisas mot anslag det budgetår som utgifterna hänför sig till.

Högst 10 000 000 kronor får användas för teknikutvecklingsprogrammet Tuffo (Teknikutveckling och forskning inom förorenade områden) av dessa får högst 1 500 000 kronor användas för visst arbete vid Statens geotekniska institut (SGI).

Anslagsposten får användas av Statens geotekniska institut för tillämpad forskning och en effektiv spridning av kunskapsresultat med särskilt fokus på forsknings- och utvecklingsprojekt som rör undersökning, utredning och åtgärder av PFAS-förorenade områden samt förorenade sediment och fibersediment.

Anslagsposten får användas för arbete vid länsstyrelserna med tillsyn och tillsynsvägledning över förorenade områden i syfte att öka inslaget av privatfinansierade efterbehandlingsåtgärder så att det framtida behovet av bidragsfinansiering minskar. Högst 5 000 000 kronor får användas för visst arbete vid länsstyrelserna med bidragshantering. Anslagsposten disponeras av Länsstyrelsen i Örebro län för fördelning till samtliga länsstyrelser. 

Anslagsposten får användas för att finansiera de undersökningar och utredningar som krävs för att genomföra saneringsåtgärder, sanering av enskilda vrak som är särskilt angelägna från risksynpunkt och myndighetens egna arbete med detta.

Anslagsposten får även användas till kostnader för avhjälpande som uppkommit med anledning av att en tillsynsmyndighet har begärt verkställighet enligt 26 kap. 17 § miljöbalken eller beslutat om rättelse enligt 26 kap. 18 § miljöbalken.

1. Anslagsposten får användas för att finansiera forskning till stöd för Naturvårdsverkets och Havs- och vattenmyndighetens arbete med miljökvalitetsmålen, genomförande av det klimatpolitiska ramverket, miljöbalken och underlag för internationellt förhandlingsarbete.
2. Naturvårdsverket ska besluta hur medlen till miljöforskning ska fördelas. Medlen ska fördelas så att jämställdhet mellan kvinnor och män beaktas.
3. Verksamheten får omfatta forskningsbidrag, uppdragsforskning, beredningsarbete, kunskapsöverföring från forskning, kunskapssammanställningar och utredningar med anknytning till forskningen. Medlen får även omfatta finansiering av forskare i de internationella samarbeten Naturvårdsverket är involverad i.
4. 17 000 000 kronor ska användas för bidrag till Stiftelsen Institutet för vatten- och luftvårdsforskning (SIVL). Medlen till stiftelsen ska användas till utgifter för statens andel av den forskning som bedrivs samfinansierat med näringslivet samt får även användas för nationell finansiering av EU-projekt. Beslut om finansiering fattas av SIVL när en överenskommelse har träffats med näringslivet om samfinansierad forskning och utvecklingsverksamhet vid IVL Svenska Miljöinstitutet AB. SIVL ska lämna en redovisning till Naturvårdsverket hur medlen har använts.
5. Anslagsposten får användas för svenska forskares deltagande i den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (IPBES). Naturvårdsverket ska även betala ut minst 1 500 000 kronor till sekretariatet för den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (IPBES) avseende Sveriges bidrag till dess verksamhet.
6. Anslagsposten får användas för IT-baserad administration av forskningsansökningar.
7. Högst 5 000 000 kronor får användas för särskilda insatser med anledning av det globala högnivåmötet Stockholm+50, varav 2 300 000 kronor ska betalas ut till SEI för detta ändamål och övriga medel  får användas först efter beslut av regeringen.

Anslagsposten får användas för kostnader för myndigheters bilaterala miljö- och klimatsamarbete med länder med stor påverkan på den globala miljön eller som är av strategisk betydelse i det globala miljö- och klimatsamarbetet. 5 000 000 kronor får särskilt användas för stärkt bilateralt miljösamarbete inom området kemikalier och avfall. Anslagsposten får även användas för genomförande av aktiviteter som drivs inom ramen för Östersjöstaternas råd (CBSS), Barents Euro-Arktiska råd och Arktiska rådet inklusive för arbete med våtmarker i Arktis. Naturvårdsverket beslutar om fördelning av medel efter samråd med berörda myndigheter. Anslagsposten får användas för bidrag till aktörer som bedriver verksamhet inom ramen för de bilaterala miljö- och klimatsamarbeten som myndigheterna ansvarar för. Medlen utbetalas i svenska kronor.

Högst 2 400 000 kronor får användas som bidrag till Stockholm Environment Institute för genomförande av den ledarskapsgrupp för industriomställning som Sverige lanserade vid FN:s klimattoppmöte i New York i september 2019.

Minst 2 000 000 kronor ska användas för insatser inom Barents Euro-Arktiska råd, Östersjöstaternas råd och Arktiska rådet.

Högst 1 500 000 kronor får användas för insatser och bidrag till China Council for International Cooperation on Environment and Development (CCICED).

Anslagsposten får användas till samarbete med Ryssland inom områdena hantering av radioaktivt och nukleärt avfall, nukleär icke-spridning, kärnämneskontroll, miljöövervakning samt avvecklingsfrågor relaterade till kärnkraftverk. 

Högst 2 000 000 kronor får användas till administration och samordning.

1. Anslagsposten får användas för ersättningar enligt 31 kap. miljöbalken inom Naturvårdsverkets ansvarsområde.
2. Anslagsposten får användas för kostnader som avser förvärv och avtalslösningar för statens räkning av värdefulla naturområden, särskilt skogar och marina områden.
3. Anslagsposten får användas för statsbidrag till kommuner och kommunala stiftelser för skydd av värdefulla naturområden.
4. Anslagsposten får användas för kostnader som avser värdering, förhandling och förrättning efter prövning i varje enskilt fall i samband med skydd av värdefulla naturområden enligt miljöbalken, kostnader för arbete, utredningar och inventeringar som ger underlag för detta skydd, förslag till utpekande till nätverket Natura 2000 (inklusive arbete med bevarandeplaner) samt sådana övriga kostnader och kostnader för visst arbete vid länsstyrelserna som hör samman med skydd av värdefulla naturområden.
5. Anslagsposten får användas för bidrag till länsstyrelserna för en tillfällig insats för att slutföra ärenden och fatta beslut om naturreservat i syfte att minska länsstyrelsernas ärendebalanser vad avser skydd av värdefulla naturområden, särskilt för de ärenden där markersättningen är helt löst.
6. Intäkter från försäljning av fastigheter ska tillföras anslaget.

Anslagsposten disponeras av Länsstyrelsen i Örebro län och ska fördelas ut till länsstyrelserna i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län för att genomföra programmen för skydd av tätortsnära natur. Medlen ska fördelas enligt beslutad fördelningsnyckel.

Anslagsposten får användas för utbetalning av stöd till klimatinvesteringar enligt förordningar som regeringen beslutat.

1. Anslagsposten får användas för utgifter i samband med administration av klimatinvesteringsstödet och stöden för installation av laddningspunkter till elfordon.
2. Anslagsposten får användas för arbete med information, uppföljning och utvärdering av stöd till klimatinvesteringar och stöden för installation av laddningspunkter till elfordon. Anslagsposten får användas av Naturvårdsverket och andra myndigheter som bidrar till arbetet.

1. Anslagsposten får användas för samordning och stöd till länsstyrelsernas arbete med klimatinvesteringar i länen och dess kommuner. Anslagsposten disponeras av Länsstyrelsen i Örebro län för fördelning till samtliga länsstyrelser.
2. Anslagsposten får användas för utgifter för arbete med klimatinvesteringsstödet och yttranden om ansökningar, samverkan och dialog med aktörer i länet för att stimulera till effektiva åtgärder och synergieffekter mellan olika projekt. Anslagsposten får också användas till information om och uppföljning av stödet samt till regional samordning av arbetet, och till information om stöden för installation av laddningspunkter till elfordon.

Anslagsposten får användas för utgifter för samordning av stöd till laddinfrastruktur.

Villkor

Beloppen för infriade åtaganden i tabellen är indikativa. 

Beslut om att ingå ekonomiska åtaganden, avseende anslag 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden, efter 2030 får endast ske i särskilda fall där det är nödvändigt för att skapa en ekonomisk trygghet för hela efterbehandlingen, (inkl. efterkontroll) och underlätta övertagande av fastigheter som blir herrelösa efter konkurs.

Resterande medel i Batterifonden avsätts till forskning för utveckling av hållbara och kostnadseffektiva återvinningsmetoder för alla typer av batterier, fordonsenergirelaterad batteriforskning och batteriforskning för resurseffektivt nyttjande av förnybar energi. Statens energimyndighet ska fördela forskningsmedlen. Naturvårdsverket ska betala ut medel till Energimyndigheten när projekt är beviljade.

Med undantag för vad som anges i 10 § förordningen (1993:527) om förvaltning av statliga fastigheter, m.m., får Naturvårdsverket, inom ramen för sitt förvaltningsuppdrag och inom ramen för de ekonomiska resurser som myndigheten förfogar över, besluta om investeringar och förvärv när den beräknade utgiften för anskaffningen inte överstiger 20 000 000 kronor per projekt och detta är redovisat i investeringsplanen. Om den beräknade utgiften överstiger 20 000 000 kronor ska myndigheten lämna över frågan till regeringen för prövning.

1. Naturvårdsverket får, enligt 16 § förordningen (1993:527) om förvaltning av statliga fastigheter m.m., besluta om överföring av förvaltningsansvaret mellan Naturvårdsverket och andra fastighetsförvaltande myndigheter i sådana fall där berörda myndigheter är överens om överföringen och om villkoren för överföringen då marknadsvärdet inte överstiger 20 000 000 kronor.
2. Investeringar i mark, markanläggningar, byggnader och pågående projekt ska inte finansieras genom lån i Riksgäldskontoret